Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 februari 1849, sida 2

— — —— Dessutom meddelar Pressb. Zeit.v, att de kejserlige nyligen fått dugtigt stryk vid Zihackhaz vid Theiss. Kanonaden hördes ända till Czegled, och enskilta dragoner flyktade ända till Pesth. Enligt ögonvittnens berättelser, ville de kejserlige förstöra bryggan öfver Theiss vid Zihackhaz, men Ungrarne brände dem så på fingrarne, att de slutligen fingo taga till harvärjan. Om denna strid, som varade i 7 timmar, nämna bulletinerne icke ett ord. Utom Dembinski och Bem befinna sig äfven flera andra polska officerare hos Ungrarne, såsom Sierakowski, Kaminski o. s. v. En fransk general presiderar i ungerska krigsrådet uti Debreczin. PREUSSEN. Kungen är fullkomligt återställd. Ett rykte har spridt sig i Berlin och der väckt en icke obetydlig sensation. En allians berättas det, skulle vara afslutad emellan Österrike, Ryssland och Baiern i akt och mening att återställa det gamla tyska förbundet. SACHSEN. Regeringen har besvarat preussiska noten. Den förklarar sig dela preussiska regeringens åsigter, men uttalar den öfvertygelse, att Österrike ovillkorligt äfven måste hafva ett ord medi laget i frågan om ordnandet af Tysklands angelägenheter. Icke båda kamrarne, utan blott den andra har uttalat sig för tyska grundrättigheternes obetingade erkännande i Sachsen. Den första har förvisat frågan till ett utskott till utlåtande. DANMARK. Regeringen har beslutat att med det första låta gå till sjös en styrka af: 1 linieskepp, 10 fregatter och korvetter, 4 briggar och 1 barkskepp, 1 skonert och 1 kutter, 2 divisioner kanonbåtar och 10 ångfartyg. Befälhafvare äro utnämnda å dessa fartyg, som äro fördelade på tvenne eskadrar, den ena på hertigdömenas ostkust under kommendör Garde, och den andra i nordsjön under kommendörkapten Ellbrecht, samt en eskadrille, förlagd på Slesvigs vestkust med kommendörkapten Bille till chef. Linieskeppet heter Christian VIII och har till chef kommendörkapten F. Paludan. I dag hafva vi erhållit hamburgerpost af den 20:de och fransk post af den 18:de dennes. Såsom de mest betydande anföra vi i sammandrag följande underrättelser. ROM. Dekretet om päfvens afsättning och republikens införande innehåller 4 artiklar af följande lydelse: 1) Päfvedömet är faktiskt och lagligen skiljdt från romerska statens verdsliga regering. 2) Biskopen af Rom skall hafva all erI forderlig garanti för det oafhängiga utöfvandet af sitt andliga kall. 3) Romerska staten skall till sin regeringsform vara rent demokratisk och antaga det ärofulla namnet: romerska republiken. Romerska republiken skall med det öfriga Italien hafva de förbindelser, som den gemensamma nationaliteten erfordrar. TOSKANAS storhertig tros nu hafva begifvit sig till Gaåta och icke till Elba, såsom det berättades i början. SARDINIEN. I dep. kammarens möte den 10:de föredrog Gioberti sitt program. Han förklarar sig icke allenast emot den Italienska konstituerande församlingen, för så vidt den åsyftar tillvägabringandet af en italiensk helstat, utan äfven emot en italiensk republik. Hans mål är en italiensk förbundsstat under upprätthållandet och utbildningen af den konstitutionella monarkien i de enskilda staterna. I slutet af sitt tal uttalade sig Gioberti för nödvändigheten af påfvens restauration med den anmärkning, att efter den helige fadrens afsättning kunde en intervention af utlandet svårligen undvikas. Detta program rönte visserligen lifligt motstånd från oppositionens sida, men kammaren gaf dock ministeren ett förtroendevotum genom antagandet af dess förslag om en månadtlig bevillning af 600,000 lire i subsidier till Venedig, samt beslöt dessutom att uppskjuta diskussionen af programmet till adressdebatten. — Gioberti har gifvit de romerska sändebuden deras pass, hvilket bevisar att han på fullt allvar bryter med de nuvarande maktinnehafvarne i Rom. ÖSTERRIKE. . I Wien ville man den 17:de veta, att fästningen Esseg gifvit sig åt den kejserlige generalen Nugent. HANOVER. Stävre har i andra kammarens möte den 19:de gifvit tillkänna, att ministrarne, tillfölje af kammarens votum den 17:de, beslutat att resignera. PREUSSEN. Prins Waldemar, bekant för sitt deltagande i Engelsmännens fälttåg i Indien emot Sikherne, har, tillfölje af ett fall från hä