Utrikes nyheter. ENGLAND. London den 14:de Febr. Man har grundad anledningar till den förmodan, att behandlinge af förslaget om navigationslagarnes modifikation åtminstone hvad de förberedande åtgärderna beträffar, kommer att gå raskt undan i underhuset I mötet den 14:de framställde Labouchere, handelsministern, de resolutioner, på hvilka den ifrågavarande billen skall baseras. Hans motivering var mycket kort och huset fogade sig efter hans uttalade önskan att uppskjuta diskussionen utaf detaljerne till billens andra läsning förekomme. Förra årets strandade försök att tillvägabringa en ändring i navigationslagarne, yttrade Labouchere, hade icke varit utan sina fördelar; ty sedan dess hade man blifvit ense i många biomständigheter och kolonierne hade fått tid att noga öfverväga åtgärden och bedöma den efter måttstocken af sina interessen. Navigationslagarne bero på tre fundamentalpunkter: beskydd af kolonialhandeln, transatlantiska handeln och rörelsen med de europeiska hamnarne. Hvad nn kolonialhandeln beträsffade, så talade de mest betydande auktoriteter derför, att navigationslagarne för kolonierne voro blott en börda och ett tvång, på hvilkas undanrödjande de isynnerhet nu, efter sockertullarnes ändring, hafva ett ovilkorligt anspråk. Hvad navigationslagarnes absurditet med hänseende till transatlantiska handeln anbelangade, så var den så obestridlig, att det icke lönade mödan att derom yttra ett enda ord. Beträffande slutligen frakthandeln emellan de europeiska hamnarne, så vore att anmärka , att i den vägen kunde ingenting vinnas genom navigationslagarne, så snart de andra europeiska staterna träffade lika åtgärder, såsom redan skett i Ryssland 1845, och såsom det var beslutadt att ske i Preussen efter tilländalöpandet af 1841 års fördrag. Navigationslagarne måste derför afskaffas, dock med det förbehåll, att hemliga rådet befullmyndigades att under vissa omständigheter åter låta dem träda i kraft. Utom sjelfva navigationslagarne skall sedan äfven det till förmån för skeppsbyggeriet hittills existerande monopol upphäfvas genom ändring i skeppsregistreringsväsendet , hvilket kan ske utan all nackdel för skeppsbyggarne, enär de genom de lägre jernpriserna redan äro väsendtligen gynnade framför sina utländska konkurrenter. Hvad slutligen kustfarten beträffar, så skulle densamma utan all fara fullkomligt frigifvas och derigenom kunna förvärfvas ett anspråk på deltagande i Nordamerikanska Unionens och andra staters kussfart. Dock ville han för närvarande inskränka sig till det förslag, att det skulle vara främmande fartyg tillåtet att delvis sälja och åter komplettera sina ladd. ningar i olika brittiska hamnar efter hvarandra. Labouchere slöt med att andraga om antagandet af sine, förutnämnde bestämmelser innefattande, resolutioner. — Hr Herries, som i fjol hufvudsakligen ledde motståndet i denna angelägenhet, uppträdde äfven nu till navigationslagarnes försvar i hvad beträffade deras tillämpning på kolonialhandeln och den trasatlantiska farten. Vidkommande åter den europeiska farten, förklarade sig äfven herr Herries för densammas frigifvande, dock lott efter grundsatsen af fullständig reciprocitet. Den närmare motiveringen af sina invändningar örbehöll han sig i öfrigt för billens andra läsing. — Hr Drummond ville i hela den ministeiella åtgärden blott se sista serien af emanatioerne från Manchester-skolan, hvilka gå ut på att örtränga den engelska arbetaren genom utländingen. — Hr Hume bestred detta påstående och nförde för frihandelsskolan bland annat, att man ade hennes ansträngningar att tacka för de bil. gare priser å lifsmedel, hvilka nu komma den ngelske arbetaren till godo. Rörande navigaonslagarne yttrade han sin åsigt vara, att Engind blott hade dem att tacka för uppkomsten af merikanska rederiets nu så mäktiga rivalitet. 1 ylika anmärkningar af mera allmänt syfte rörde g debatten, i hvilken flera talare deltogo, ännu 3 stund. Flera gånger framkommo protektionierne med sina betänkligheter, huruvida man ande räkna på reciprocitet från de öfrige na— — MM — He AA — — Ufa — —