Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 februari 1849, sida 1

Den största qvantiteten af ifrågavarande slag: väfnader förfärdigades förlidet år, likasom de föregående åren, vid Rydboholms, inom Kinnarums socken och Marks härad af Elfsborgs län anlagda, hemmansägaren Sven Eriksson tillhöriga mekaniska bomullsväfnadsfabrik, hvarest tillverkningen utgjort 1,071,329 alnar och öfverskjutit produktionen derstädes år 1846 med 62,399 alnar Ägaren af fabriken har sålunda genom fabrikationens betydliga utvidgande ådagalagt, att dej vilkor, hvarunder ett förlagslån af manufakturdiskontfonden för ifrågavarande anläggnings ändamålsenliga bedrifvande blifvit lemnadt, under sistlidet år behörigen iakttagits och fullgjorts. Näst fabrikationen vid Rydboholms väfrveri var tillverkningen betydligast vid Almedahls fabrik i Götheborgs och Bohus län, hvilken äges af H. H. Wesslau och hvarest tillverkningen uppgick till 100,893 alnar hufvudsakligen kulört bomullslärft samt 240 damastservietter och dukar, äfvensom hos bolaget L. Firstenberg komp. i Götheborg, der 17,235 st. faconerade dukar m. m. sabricerades, hvarförutan vid bolaget S. L. Lamm Sons väfveri Heleneborg i Stockholm nu ifrågavarande år åstadkommits 57,842 alnar bomullslärft. Värdet å samma år införtullade hvita och färgade bomullsväfnader är uppgifvet till 431,383 rår eller 14,083 rdr mindre än importvärdet af slika varor år 1846; och af sådana väfnader, blandade med lin, inkommo damast och dräll för tillsammans 1,521 rdr. Exporten af bomullsväfnader är uppskattad till 166,293 rdr, som med 55,893 rdr öfverstiger värdet å hvad af så beskaffade fabrikater sistnämnde år utskeppades. . År 1847 infördes till riket åtskilliga slags linneväfnader för ett sammanräknadt värde af 14,875 rdr, och exporterades samma år af dylika väfnader utaf flera slag för 134,677 rdr. Om härmed jemföres förhållandet året förut, inhemtas, att importen af linneväfnader förlidet år ökades med ett värde af 1860 rdr, och att exporten deraf understeg utförselvärdet föregående året med 141,958 rdr, Af hvitt bomullsgarn införtullades nästlidne år 557,315 skålp. under N:o 26 och 1,496,773 skålp. vid och öfver samma nummer, hvartill kommer ett mindre parti af 3630 skålp., som till följd af fartygs strandning förtullats. Om förstnämnde qvantiteter jemföras med de år 1846 inkomne, befinnes, att importen af garn under N:o 26 år 1847 minskades med 9662 skålp., men att införseln af sådan vara med de högre numrorne öfversteg importbeloppet deraf nästförutgåängne året med 9 1,681 skålp. Dessutom inkom till riket förstberörde år ett qvantum af 120,134 skålp. färgadt bomullsgarn, bestående nära uteslutande af så kalladt turkiskt rödt. Den egentliga importen af lin samma år utgjorde 654 lisp. men från strandadt fartyg inkommo dessutom af berörde vara 678 lisp. Af lin exborterades 811 lisp. 3:0 Mekaniska bomullsspinnerierna. Fabrikationen vid dessa verk, hvilkas antal sistlidne år var 10 och hvarvid 1,396 arbetare användes, utgjorde samma år 4,020,317 skålp. bomullsgarn, ill största delen under Nr 26, värderade till 2,215,995 rår, hvilken tillverkningsqvantitet öfrerskjuter produktionen år 1846 med 1,102,944 kålpund. Följande, bland dessa fabriker hafva sistlidet år stadkommit de betydligaste spånadsbelopp: Anerstorps spinneri i Hallands län, tillhörigt ett boåig, 883,400 skålp.; Strömma fabrik i Blekinge in, hvilken jemväl eges af ett bolag, 729, 330 kålp.; Nääs fabrik i Elfsborgs län, tillhörig boiget P. W. J. T. Berg, 594,316 skålp.; rosshandlanden Aug. Bergmans spinneri vid Harg ära Nyköping, 525, 235 skålp.; Rosendals fabrik Götheborgs och Bohus län, hvilken eges af rosshandlanden G. F. Hennig, 485,567 skålp.; imt det H. Leopold tillhöriga Torskogs spinneri Östergöthlands län, 355,013 skålp.; och hafva örstbemälde bolag samt grosshandlarne Hanns