Tedan ant orts, 1oHanae punkrer 1 Örtjente r en synnerlig uppmärksamhet. Hvad våra inre förhållanden angår, böra vi i synnerhet hafva vår omsorg rigtad på våra institutioner, bringa dem i i harmoni med århundradets anda och fordringar och med raskhet gå det mål till mötes, som koI nungariket Öfra Italiens konstituerande församling skall realisera— -Förbundet emellan Italiens furstar och folk är en af vårt hjertas käraste önskningar, och oförtrutet och rastlöst vilja vi sträfva för dess snara förverkligande. Med hänseende till den konstituerande församlingen i Rom yttrade kungen: Läåtom oss förena oss, med Rom och Toskana med den ed, att vi, när kriget genom deras medverkan får ett lyckligt slut, vilja afstå från segerns pris, och att vi på förhand underkasta oss hvad hela det befriade Italiens konstituerande församling kommer att besluta. Hvad Sardiniens ställning till den konstituerande församlingen i Rom beträffar, synes den vara något oviss. Gioberti vill icke i Sardinien låta utvälja deputerade till densamma. Throntalet lemnar icke någon rigtig upplysning i detta hänseende, ty af de punkter, som röra denna fråga, stå flera i rak motsägelse med hvarandra. Det troligaste är, att Carl Albert vill se tingen an och begagna den konstituerande församlingens verksamhet, derest denna församling skulle bli gynnsamt stämd emot honom, men att han ännu icke vill binda sig genom att skicka deputerade till densamma. Partiella förändringar anses förestå inom sardinska ministeren. Det ultra-demokratiska partiet, hvars anhängare äfven kallas Unitarier, emedan de vilja Italiens enhet, laga sig till en stormlöpning emot Gioberti, som i sitt program blott uttalat sig för ett Italienskt statsförbund. Gioberti har, såsom sardinska kronans utrikesminister, adresserat en protest till de europeiska makterna cmot österrikiska regeringens kränkningar af det med Sardinien afslutade vapenstilleståndet. Sardinien har, enligt Giobertis förmenande, samvetsgrannt uppfyllt alla vilkoren i besagde vapenstillestånd, hvaremot Österrike i flera hänseenden svikit sina ingångna förbindelser. En mängd. besvärspunkter uppräknas: Ett formligt plundrings-system har egt rum i Lombardiet under namn af gärder och pålagor. Olyckliga emigranters egendom har konfiskerats, emedan de föredragit landsflykt för slafveriet. Talrika afrättningar hafva egt rum i strid med den af kejsaren under den 21:ste Sept. beviljade amnesti. . Den Österrikiska flottan har bemäktigat sig italienska fartyg i Adriatiska hafvet o. s. v. KYRKOSTATEN. I Rom hafva valen till den konstituerande församlingen fallit på följande personer: Sterbinetti, Armellini, Sturbinetti, Muzarelli, Galbetti, Seiforni, Campelli, Derossi, Calandrelli, Gabussi, Mariani och Canino (exprinsen). Schveitzertrupperne uti Bologna, 2000 man starke, hafva gjort min af att vilja draga till Gata, men nödsakades genom en folkdemonstration att stanna qvar. Sedan skall deras chef gifvit vederbörande sitt hedersord att afstå från Gasta-tåget, samt i stället vara den prov. regeringen i allt lydig och underdånig. I ÖSTERRIKE. Wiener-Zeitung,, en officiell organ, berättar, att tillförlitliga skrifvelser ankommit från Hermannstadt, hvilka gå ända till den 26:te Jan. och medföra den glada underrättelsen, att redan den 23:dje en förstärkning af 9000 man inträffat derstädes och att all fara för denna stad försvunnit. General Puchner har nu tagit till offensiven emot Bem. (Hån har således förut måst inskränka sig till defensiven?) I TYSKLAND. ; Frankfurt den 8:de Febr. I går afton intraffade härstädes herr v. Wirth med ett svar från österrikiska ministeren i afseende på författningsfrågan. I detta svar skall österrikiska regeringen såsom grundvilkor uppställt öfverenskommelse-principen. I — Konstitutionsutskottets förarbeten till andra läsningen af författningen fortgå rastlöst. I utskottets möte den 4:de fattades följande vigtiga beslut : att föreslå riksförsamlingen, att den, med afseende på förhållandena till Österrike och Sles— — vigholstein, utsätter den andra läsningen tills vidare., 14 röster af 20 uttalade sig för det oförändrade bibehållandet af de vigtiga 2:dre och 3:dje paragraferne. Tremme, den för sina demokratiska tänkesätt af bigote och servile kamrater förföljde preussiske deputeraden, intog den 5:te säte och stämma i riksförsamlingen. Vid hans inträde reste sig centern och venstran och helsade med häftiga bravorop den nykomne, som tog sin plats på yttersta venstran. I samma möte diskuterades utskottsbetänkandet angående demarkationslinien i Posen. Det