Andersson kommit att sitta mest emellan, ithy att näsan på honom nästan helt och hållet afhöggs. Må man mindre förundra sig öfver att hamnbusar eller deras gelikar, efter för mycket förtärande af starka drycker, under berusadt tillstånd begå nidingsdåd, då personer, som bordt lära krigstukt och hvilka dessutom, så vidt namnen ej äro sjelftagne, tyckas leda sitt ursprung från hvad man kallar bättre folkv, icke kunna en eftermiddag uppehålla sig på ett ställe utan att begå så lumpna och fredsstörande excesser, som de ifrågakomne. Om icke glädjen att, efter utståndne vedermödor och ådagalagd krigsära till sjös, få beträda fosterjorden, der våre öfversittare troligen af gammalt äro mera vane att manövrera och visa prof på tapperhet, åstadkommit gaskogneriet, lärer, utan tvifvel, de efter svår sjögång, så besvärlige dyningarne varit orsaken härtill; åtminstone vilja vi tills vidare förmoda något dylikt. Önskvärdt vore emellertid, att de tilltalade finge, i följd af deras beteenden, vidkännas sådane obehagligheter och besvärligheter m. m. att de, samt och synnerligen, (deras kamrater icke eller att förglömma) lärde sig för en framtid iakttaga ett, i enlighet med nutidens sätt att vara eller skicka sig, mera passande, med humanitetens fordringar mera öfverensstämmande uppförande. AAA