Article Image
personen motvilja mot de. liberale. Hvad skola ej då öppna, oförblommerade anmärkningar verka på en sådan hög persons sinne? . .... Hvartill har då. Aftonbladet lefvat? Hvad är resultatet af dess mångåriga verksamhet? Hvad har hela den liberala pressen sedan årtionden uträttat? — Blott retat de höge personerna, blott ingifvit dem motvilja mot frihetens och det rätheliga sak . . . . Det är då icke underligt, att det går, som det går . . . . Eller huru, käre läsare! Hr Valentin Seeback, borgarei Assens på Fyen och premierlöjtnant vid borgarebeväpningskorpsen derstädes, har till enkorna efter trenne på fältlazarettet i nämnde stad aflidne soldater af Kongl. Westgötha-Dahls regemente öfversändt em summa af 105 Rdr Rgs, utgörande behållningen vid en exposition af målningar och konstsaker, som af Hr Seeback oegennyttigt blifvit föranstaltad, och som i danska tidningar förut stått omnämnd. Den allmänna välvilja och upprigtiga vänskap, hvarmed de Svenska trupperne under sitt vistande i Danmark omfattades, äro i Sverige redan nogsamt kände, och Hr Seebacks hedrande handling är ett bevis på oförändrade tänkesätt. Dessa äro i varma och vackra ordalag uttryckte i de bref, med hvilka gåfvan beledsagades. I dagens nummer af denna tidning afslutas artikeln om tulltaxan och vi tillåta oss fästa särskild uppmärksamhet på de deri förekommande reflexioner, beträffande den ytterligare tull-lindring, som nu synes vara beviljad till sjöfartens gagn på vissa farvatten. — Sistl. natt har inbrottsstöld egt rum uti handl. A. Borgenströms salubod vid Kungsgatan, dervid åtskillige silfverur och andra guldoch silfverpersedlar samt något penningar tillgripits. En Hr Baldwin i England har gjort en uppfinning, som tilldragit sig mycken uppmirksamhet uti London. Han Flyfver nemligen papper, och har förevisat tidningar, sedlar m. m., som undergått denna behandling. Engelska Bankens direktörer hafva för cirka 14 dagar sedan satt sig i förbindelse med honom och, för att pröfva hans skicklighet, begärt, att han skulle klyfva en af de gamla ett-punds-noterna, som voro tryckta på mycket tunnare papper, än det, som nu begagnas för bankens sedlar. Baldwin hemtog sedeln och återlemnade dagen derpå 2:ne. Papperet i sedlarna uppgifves ej hafva undergått någon synbar förändring, och var ej på något ställe märkbart rifvet eller slitet; sedlarna hade begge samma utseende, liksom de skulle direkt utlemnats från bankens sedeltryckeri. Direktörernes bemödanden att förmå Baldwin att upptäcka sin method hafva ej lyckats, utan fort far den ännu att vara en hemlighet. Emellertid berättas det, att Engelska bankens direktörer, sedan de hade öfvertygat sig om, att uppfinningen verkligen kunde begagnas, och i samvetslösa händer blifva farlig, lära offereratuppfinnaren en betydlig summa för densamma. Landsorten.

24 januari 1849, sida 3

Thumbnail