Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1849, sida 2

n ra on kt oh Inrikes nyheter. Götheborg. Vid reformsällskapets i gårdagens tidning omförmälta allmänna sammankomst, redogjorde ordföranden för dagen, hr rådman 4. W. Björck, å bestyrelsens vägnar, för de åtgärder, som vidtagits i anledning af den å sednaste sammankomsten, den 11:te Maj förlidet år, beslutade underdåniga petition. Denna petition, som befinnes införd uti N:o 112 af denna tidning för förlidet år, hade, efter hvad nu tillkännagafs, erhållit blott 196 underskrifter, i följd af en inom sällskapet uppkommen skiljaktighet i åsigter, beträffande lämpligheten af vissa uttryck uti andra paragrafen af det programm för representationens ombildning, hvilket sällskapets majoritet hade ber slutat och antagit. Uti nämnde paragraf var nemligen stadgadt, att valrätt tillkom hvar och en för öfrigt valberättigad, utan afseende på religionsbekännelse, och bestreds detta af en betydlig minoritet, som, i anseende till detta stadgande, ej ansåg sig böra underteckna petitionen, då majoriteten ej ville medgifva, att den uppkomna meningsolikheten finge genom en, petitionen särskild vidfogad, reservation uttryckas. Det mindre antal underskrifter, som petitionen sålunda inom sällskapet hade erhållit, hade föranledt bestyrelsen att fördröja afsändandet, och föreslogs nu, att än ytterligare för någon tid uppskjuta detsamma, till dess det hade visat sig, om ej den aktningsbjudande minoritet, som hade vägrat att underteckna petitionen, funne skiligt, att, af interesse för reformsaken i dess helhet, uppoffra sin meningsolikhet i förenämnde fall. Detta förslag antogs af sällskapet. Derefter förekom den adress, som utgått från reformvännernas sällskap i Stockholm till reformsällskaperna i landsorten, med uppmaning att öfverväga ändamälsenligheten af att till konungen ingå med en underdänig petition om sammankallandet af en urtima riksdag under innevarande år; och förklarade bestyrelsen, att den för sin del ej kunde tillstyrka sällskapet att fatta ett sådant beslut. Bestyrelsen antog i detta fall, såsom sin åsigt, den artikel om urtima riksdag, hvilken står att läsa i denna tidning för den 30:de sistlidne December, och till hvilken vi sålunda hänvisa läsaren. Någon diskussion härom uppstod ej, alldenstund frågan begärdes bordlagd till nästa sammankomst, hvilket, enligt gällande reglemente för sällskapets förhandlingar, ej kunde vägras, och kommer således denna vigtiga fråga satt ånyo föredragas vid nästföljande sammankomst. Utom de 2:ne föregående ärendena hade sällskapet äfven att besluta om en af bestyrelsen föreslagen förändring uti ofvannämnde reglementes 1:sta paragraf. Då reglementet uppgjordes, fästades hufvudsakligt afseende derpå, att sällskapets verksamhet till en början komme att inskränka sig till bemödanden att tillvägabringa en snar reform i svenska folkets representation; hvadan äfven fanns nödigt att i reglementet uttrycka tendensen för sällskapets sträfvanden, i afseende på berörde reform. Sällskapet fastställde derföre, såsom vilkor för inträde i sällskapet, att ledamot skulle godkänna och antaga de hufvudgrunder för representationens ombildning, hvilka genom ett särskildt programm, straxt efter sällskapets stiftelse, hade blifvit bekantgjordt. Då sällskapet likväl, enligt protokoll, hållet vid stiftelsen, har till ändamål att befordra och bidraga till reformer uti samhållsförfattningen och landets institutioner i allmänhet, och sällskapets verksamhet således kan omfatta många andra reformer, än den enda, rörande representationen; så hade bestyrelsen nu, sedan sällskapet, genom ofvannämnde petition. öppet uttalat sin öfvertygelse om hufvudgrunderna för representationens ombildning, trott, att orda