Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 januari 1849, sida 2

cen en egen särskild kongress i Madrid till ordNe rande af romerska frågan! I rel Alla departementernes generalkonseljer hafva i bli sina sessioner 1848 med stor energi uttalat sig åt mot centralisationen och för landets emancipation of från subordinerandet under Paris. Ett betydelsefullt tecken för Frankrikes framtid! Germain Sarrut har i Libert offentliggjort m: nya bref, i hvilka visas, huru Thiers, såsom midr nister 1839, genom polisagenter låtit förleda vi Louis Bonaparte till hans emöter. ge Enke-storhertiginnan Stephanie af Baden, en da slägting till den ogifte presidenten Bonaparte, har al ankommit till Paris, för att göra les honneurs i of hans palats. Äfven general Dufour, Sonderer bundets besegrare och Louis Bonapartes förre le lärare, har inträffat i Elyse National. ce Enligt J. des debats hafva franska gesandterne gi Petersburg och Berlin, general Teflo och herr de Emanuel Arago begärt afsked. Ryktet om den ci sednares rapellering var således ogrundadt. Guizot har utgifvit en brochyr om demokraF tien i Frankrike. Den skall vara skrifven i fe hans vanliga klara, kraftiga språk, utan all bitd terhet. Han vill bereda sig ett gynnsamt emotI tagande i Paris, dit han nu icke väntades förrän f i Mars! . ÖSTERRIKE. Sedan riksförsamlingen, genom beslutet den 7, räddat skenet af frihet och oberoende, synes den i principen hafva gifvit efter för ministerens vilja, i det majoriteten lär uttalat sig för uteslutandet i af den omtvistade anstötliga paragrafen. kKriget i Ungern har i hela den nyare historien knappast något motstycke i vildhet och barbari. Magyarerne, Serberne, Wallacherne och Kroaterne bekriga hvarandra med schytiskt barbari. Nu, då Magyarerne stå vid randen af förderfvet och kriget nalkas sitt slut, sinner Windischgrät: för tillständigt att öfverträffa dessa folk i barbari. Under den 31 December har han från Raab utfärdat en proklamation, deri Kossuth, jemte hans anhang, d. v. s. riksförsamlingen, förklaras för fogelfri. Vidare heter det: rhvarje ort, som hädanefter gör motstånd, skall jemnas med jorden.. — Öfverstelöjtnant Urban, som kommenderar en kejserlig ströfkorps i Siebenbiirgen, har utfärdat en kungörelse, med följande sin upphofsman hedrande bestämmelser: 1) Hvarje person, dender innehar något slags offentligt embete eller tjenst, blir fysiljerad, om han icke lemnar Urban underrättelse om rebell-truppernes församlande eller anryckande. 2) Hvarje ort, som genomtågas af de kejserlige, har att ställa sig under krigslagen. 3) Enhvar, som icke anger vapenförråd och ammunition, blir skjuten, och de hus, hvarest sådana förråder anträffas, prisgifvas åt plundring och blifva jemnade med marken. För hvarje hängd eller annorledes afdagatagen Roman, skola hängas tvenne ungrare. En slags censur har blifvit återinförd. Innan tidningarne få utgifvas, skola de förevisas lokalauktoriteterna. Den akademiska legionen i Prag har nu definitift blifvit upplöst. Det förljudes att det österrikiska kabinettet befinner sig uti Brighton i England, hvarest Metternich skall hafva inrättat ett fullständigt kansli. eadetzky skall hafva begärt 40,000 man förstärkning. Prags universitet har, genom ett dekret af den 7 dennes, förklarats för en slavisk läroanstalt. Föreläsningarne skola hållas på czechiska språket. TYSKLAND. Nationalförsamlingen har beslutat afskaffandet af lotterier och hazardspel. — Österrikiska utskottet är nu färdigt med sitt utlåtande. Majoriteten har i premisserne till sitt andragande underkänt Gagernska programmet, enär det i dessa t. ex. heter, att nationalförsamlingen icke kan bifalla, att Österrikes tillförne till tyska förbundet hörande länder skiljas från den tyska förbundsstaten. Sjelfva andragandet går ut på, att centralstyrelsen befullmyndigas att, Där den så för lämpligt finner, inleda underhandlingar med Österrike till ordnande af dess icke tyska länders förhållande till tyska förbundsstaten. Minoritetens andragande rekommenderar antagandet af v. Gagerns program. Så väl IIanover som Baiern hafva högtidligt försäkrat sig icke, såsom ett rykte påstått, i London hafva protesterat emot deras underordnande under ett riksöfverhufvud. Dock hafva begge dessa stater vägrat publicera grundrättigheterne, inss ar 2 ss Knhemtat falkrenresentatio— — — — — Ks He Vv ee — 2