——— —————————— — ne skyndade bestörta från grafven; och frun, som småningom återhämtade sig, tog den af dödgräfvarne qvarlemnade lykta och gick tillbaka till sin förra boning och klappade på. Pigan ville veta, hvem det var? Din fru! lät opp! Jag fryser ihjäl! jag fryser ihjäll Den vidskepliga pigan vågade icke låta upp. Hon springer till sin herre och anmäler händelsen. Denne ser ut genom fönstret, igenkänner sin fru, skyndar emot henne och öppnar dörren. De hafva sedan haft flera barn tillsammans. 12:o En arbetskarl i Hamburg (1797), som af likbesigtningen blifvit förklarad död, borrfördes efter 48 timmar till kyrkogården att begrafvas. Medan dödgräfvaren höll på att kasta upp grafven, hörde han från bisättningshuset hvarest den döde blifvit insatt, ett häftigt bultande. Han ropade skyndsamt två sina medhjelpare, öppnade med deras tillhjelp likkistan, och den för död ansedde arbetskarlen uppreste sig ur densamma och blef bibehållen vid lif. Tusende dylika berättelser skulle kunna anföras. Det är väl knappt någon, hvilken ej afsina samtida hört en dylik berättas. Och då det varit slumpen, som upptäckt de fall af skendöda, hvilka vi känna, huru många flera skulle icke upptäckas, om genom behöriga anstalter vi blott bemödade oss derom. (Forts.)