höfding, som till landshöfdingarna i de tre oss närmaste södra länen. Här ber jag endast att få tillägga, det professor With, i berättelsen om sin undersökning af sjukdomen i Skåne, säger om dess förskräckliga följder, att om den en gång har fått öfverhand, kan den knappast mera låta sig utrota, utan blir en beständig kräfta för Svenska landtbruket, och af sednare tidningar synes hvad han förutsade redan hafva gått i fullbordan, neml. att Danska regeringen skulle se sig nödsakad förbjuda införsel af kreatur ifrån Sverige, hvarigenom en stor inkomstkälla för Svenska landtbrukare stoppas, och våra handelsrelationer med Danmark i detta fall hämmas. Riichner i sin handbok om kreaturssjukdomar, utgifven i Bern 1841, yttrar, att -om, der denna farsot utbryter, icke genomgripande, visa, rättvisa och billiga åtgärder vidtagas, skall den vålla ej blott enskilta landtmäns, utan ock hela trakters totala utarmande. — En allvarlig tilllämpning af Kongl. förordningen af den 23:dje Jan. 1828 m. fl. är visserligen påkallad; men som den utan tvifvel blifvit iakttagen, så vidt möjligt, i de af smittan angripne orter, och sjukdomen ändock lärer sprida sig; så synes väl för denna nya landsplåga ytterligare stadganden skola blifva erforderliga, och det skyndsammeligen, — emedan denna sjukdom så länge förblifver förborgad, hos till utseendet friska kreatur, att den kan vara utspridd eller åtminstone föranledd på många ställen, innan den blir så igenkännelig, att nämnde författning kan tillämpas; hvadan det, bland annat, synes nödvändigt, att, om än kreatursmarknader äro aflyste i Skåne och Halland, detta påbud dock bör erhålla en längre utsträckning, äfvensom att anslagen af de föreskrifna underrättelserna böra vid gästgifvaregårdarne, för allmänhetens varning utsträckas till alla de län, som äro de smittade orterna närbelägne, och nyssnämnde författning påbjudas att skyndsammeligen uppläsas i alla deras kyrkor, — hvarmed icke bör dröjas till första söndagen i Juni, såsom stadgan föreskrifver. Krcaturs-försäkrigsbolag, såädane som Skaraborgs läns Hushållnings-sällskaps berednings-utskott nu söker tillvägabringa, skola visserligen blifva af stor nytta, ja de anses af With alldeles nödvändiga; ty de bereda en fullkomligare ersättning för lidne förluster, och man beslutar sig derföre hastigare till den för smittans hämmande så våäsenteliga nödvändigheten att slagta de först angripne djuren, och frestas icke att söka dölja olyckan i dess början. När alla djurägare inom ett län blifva delaktige i den för—wH— T—— —— ———