Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 december 1848, sida 1

vär gust beledsagar mig, sävida han jjelf icke har nå agot deremot, tillade han, vändande sig till Sylvio. -Vi skola snart vara hit tillbaka; och sedan återvända vi hem i afton, när Robert och hans kamrat hunnit packa sig undan. I morgon skall jag, på en genväg, som endast folket i trakten känner, föra herr Sylvio till Cassans skog, hvarifrån han inom några få minuter kan komma fram til byn.För att undvika alla invändningar, alla klagorop, som han kunde vänta af Simonia, hvisslade han genast på sin hund, tog sin bössa och skyndade, åtföljd af Sylvio, bort på den gångstig, som förde direkte till passet vid grufvan i RX Morgonen var herrlig. En och annan gång vände sig Bastien om och öfversåg nejden med en forskande blick, utan att ädagaligga den ringaste rädsla, men endast en viss försigtighet. På detta sitt marcherade man framåt, utan att under hela vägen hafva vexlat två eller tre ord, och inom en half timmas tid anlände de till passet. Bastien ansåg det troligen icke för rådligt att intränga i denna slags krokiga och trånga tunnel, som tycktes hafva blifvit vald endast för att kunna verkställa en öfverraskning; ty han klättrade upp till höger på en af de branter, mellan hvilka hålvägen var likasom inpressad. Nästan i samma ögonblick varseblef han en man skyndsamt nalkas på klippan tlll venster;