Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 december 1848, sida 1

förklarat mig, skall du finna, att det icke är nägot bedrägeri, svarade Honor Gervais; jag har kommit ensam; jag har mina pistoler, det är sannt, och min karbin; men jag medtog dem, emedan jag förutsatte, att du skulle hafva din dubbelbössa ... Skåle jag väl hafva missräknat mig på dig? Säg Wnig: ville du heldre hafva fallit i den der nec Ta snaran, som i går afton skulle hafva öfversemnat dig åt den lägsinnade Roberts godtycke, Om icke jag varnat dig2Ack, min Gud! svarade Bastien med en uttrycksfull skakning på hufvudet. Hela skillnaden är, att det nu, i stället för den lågsinnade Robert, såsom ni J blifver ni sjelf, som vinner priset, som man satt på mitt hufvud ..... Apropos, huru stort är det? femtio cus? hundra franes? tvåhundra francs? trehundra francs? Nej, ännu mer! För tysan! Det tyckes, som om jag vore en ganska indrigtig fångst och af högt värde.Priset, upprepide Honor6 Gervais, hvars ansigte, vid detta org öfverdrogs af en dödlig blekhet; vypriset vill Åg använda till att förskaffa dig en hederlig begrafning; det är att vara öppenhjertig, vill jag förmoda, och du måste höra mig .... jag vill, att du skall dö här, för en soldats kula och under Guds fria himmel, heldre än att se dig dragas inför en domstol och på öppet torg brännmärkas af bödelns hand.EÄFBgfFör fan lutbrast Bastien skrattande: ni är