Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 december 1848, sida 2

bössan i ett hörn af eldstaden och öppnade dörren till kallaren. Hunden, som vädrade sin herre, hade ställt sig bredvid dörren och stod i ett hopp midt i rummet. Kusch! ropade Bastien till honom, pekande på det hörn af rummet, der bössan stod. Moloss lade sig der, småtjutande af undergifvenhet och glädje. Bastien nedsteg derefter i källaren och återkom med tvenne förseglade vinbuteljer, hvilka han öppnade och ställde på bordet, medan Simonia lade sista hand vid förberedelserna till supåen. -Uvad skall du göra med de der båda buteljerna? frågade hon. Det är hvitt vin, för att undfägna herr Sylvio. svarade han, i det han satte sig, lutande, vid skenet från eldstaden, öfver det spett, på hvilket I steken vändes. Det var sannt! det har jag icke tänkt på,v ropade Simonia, med en besynnerlig böjning i rösten. Är detta de båda harar, du utvalt? återtog Bastien. ; Ja, och jag skall derjemte tillaga åt er en sås af hvitlök och oranger, hvarvid det skall vattnas dig i munnen, du frossare.v Nej, nej; ingen säs. Huru? Du som är en sådan läckermun!) stammade hon villrådig. —————