Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 december 1848, sida 2

2 Ärsvexten i Sverige 1848. Statskontoret har, i öfverensstämmelse med K. M:ts samtlige Befallningshafvandes nyss inkomne berättelser om afkastningen sä väl af all slags säd och jordfrukter, som af hö under innevarande år, nu till K. M:t i underdånighet inberättat, att säden blifvit ansedd vara ood i 4 Län: Östergöthlands, Malmöhus, Wermlands och Westmanlands; Ofver medelmåttan i 12 Län: Upsala, Södermanlands, Gottlands, Calmar, Jönköpings, Kronobergs, Christianstads, Hallands, Götheborgs och Bohus, Elfsborgs, Skaraborgs och Nerikes; Iledelmaltig i 5 Län: Stockholms, Blekinge, Kopparbergs, Gefleborgs och Wester-Norrlands; Under medelmåttani3 Län: Jemtlands, Westerbottens och Norrbottens. Och då grödan uti 16 bland de sädesrikare provinserne uppskattats såsom dels god och dels öfver medelmåttan, synes sädesskörden öfver hela Riket år 1848 kunna vara att hänföra till sistberörda benämning, eller öfver medelmätlan, ehuru säden af mycken och långvarig nederbörd under bergningstiden i mer och mindre mån tagit skada samt hvete på flera ställen uppgifves vara blandadt med så kallad brand, rost och sot. Orsaken till den mindre förmånliga äringen i de norra Länen omförmiles härröra både af forfarande regn och ovanlig kall väderlek, som vållade, att isynnerhet vårI säden hindrades i växten och ej elier kunde mogna utan måst till betydligare del uppskäras grön. Partiella skador af hagel uppgifvas hafva inträffat Calmar, Wermlands och Norrbottens Län. Nästan alla årsväxt-berättelser innehålla, att nattfroster i sistlidne Juni månad skadat, dock i mindre mån den växande säden, men väsendligast potateskålen, som der frost-strecken framgingo, affrös. I Allmänneligen, och endast med undantag af Jemtlands westerbottens och Norrbottens Län, omförmiles, at potatesväxten befunnits angripen af samma slags sjukdom, som de föregående åren, och då många orter i iär högre grad, än då, samt att en, icke obetydelig del a! den frukt, som synts oskadad vid upptagningen, straxt derefter angripits af röta, hvadan farhåga yttras att ej