Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 december 1848, sida 2

hela min slägt bor. Jag erinrar mig, att nin kusin var mycket sorgsen. Vid åsynen af nig, slog hon ned ögonen och grät i tysthet borti i ett hörn. Qvartermästaren IIonore Gervais — en gammal vän af min familj, och som ofta gungat mig, såsom barn, på sina knän — var just i dag på besök hemma; hans blickar voro beständigt fästade på mig, under det han hvisslade en skala, som förskräckligt plågade mina nerver. — ,Nå, nå! tålamod, tålamod!, utropade min tant hastigt; ,om tre år är du i konskriptionsåldern, varnartige sille: jag skall icke lega en karl i ditt ställe, om du drager ett dåligt nummer.r — vOch det vore, ta mig tusan, bra gjordt, svarade henne Honors Gervais; idet ypperligaste medel att tillrättavisa barn, när de äro sjelfsvåldiga och odugliga, är att låta dem få smaka något litet på exercisens tempo och på markententeriets läckeheter — Ja, inföll jag krossad af ett sådent bemötande, odet skall icke dröja tre år, iman jag får alla dessa nöjen, herr Gervais; eftersm man hotar mig, så vill jag genast skynda att lta inskrifva mig vid jägareregementet, hvars dejot är i BY — 64, min gosse, gål! svarade nin tant... vi råkade i hetta: saken förvärrade sg. Vi åtskiljdes efter några skarpa ordvexlingar, och jag skyndade till staden, för att verkställa mtt förslag. (Forts.)