2rc ——— — KORRESPONDENS. Stockholm den 30:de Nov. 1848. Efter 14 dagars mellanskof hade reformvännernes sällskap återi går afton sin sammankomst, bevistad af mellan 150 a 200 personer. Du har af tidningarne sett de olika omdömena om den föregående sammankomstens resultater, hvilka här gjort sig gällande. En dispyt har i Aftonposten och Aftonbladet egt rum mellan hrr Dalman och Hjerta, och Tiden har äfven lagt sig deri, hufvudsakligen för att få utösa ett vettlöst ovett på en af resormsallskapets och Sveriges ädlaste och dugligaste personligheter, exp.-sekret. Richert. Ändtligen har Allehanda kommit med ett ultimatum i ämnet, hvari hr fljerta, I. J., och Aftonbladet fått en ganska stark påkänning. Så stodo sakerna, då vi i går kommo tillsammans. Bestyrelsen hade adopterat hr Almqvists motion, att sällskapet, utan att sjelft taga något afgörande initiativ, skulle låta skrifve ser utgå till landsorternas reformvänner med uppmaning att öfverlägga om de åtgärler, som ansågos lämpliga att vidtaga till en skyndsam befrielse från det rättslöshetstillständ, hvar vi nu befinna oss, jemte hemställan, huruvida ej bland dessa åtgärder, sammankallandet af en urtima riksdag borde framför allt afses. Under diskussionen härom gjorde sig olika meningar gällande, ej så mycket om bestyrelsens proposition, som om åtskilliga indirekt dermed sammanhang egande ämnen. Hufvudsakligen rörde sig de olika talarne omkring lämpligheten eller olämpligheten af en urlima riksdag, samt om det Kongl. representationsförslagets duglighet eller oduglighet. Det synes, som skulle begreppen om detta sednare allt mera klarna, och med detsamma förkastelsedomen deröfver allt skarpare uttalas. Men man tvekar oupphörligt att uttala denna dom, och hr L. J. Hjerta utvecklade eller invecklade temmeligen vidlyftigt en argumentation om olämpligheten att besluta sig i denna så ytterst vigtiga fråga. Hr Hjerfa ansåg, att ett sådant afgörande skulle splittra sällskapet, som ännu hade en gemensam sammanhällning, neml. önskan om reform. IIurudan man önskade denna reform ansåg hr HH. böra uppskjutas till de sista dagarne före dess afgörande af Rikets Ständer. Häremot anmärktes af hrr Dorchimont, Hedlund och Sjöberg, hvilka synas vilja bilda en slags venster-sida inom sällskapet, att landsorten oafvisligen borde få lära känna hvad Stockholms reformvänner tänka i hufvudsaken, och att frågan om det kungliga representationsförslagets antagande eller ej, derföre först borde vara afgjord. Med denna åsigt instämde äfven höger-Sidan, representerad af hr Dalman, hr direklör Jlågyström, m. sl. som ansågo att man borde bestämma sig för nämnde förslag. Båda dessa motsatta partier förenade sig i den åsigt, att man borde ha ren snel:, och att någon splittring dervid ej vore att befara. Hr Gust. Hjerta kunde ej begripa. att icke alla menniskor, hvilka åsigter om det kongl. representationsförslaget de än månde hafva, icke skulle vara ense derom, att saken måtte snart blifva afgjord. Deemot invände hr Hedlund, at de, som önskade antagandet af Regeringens förslag, visserligen borde vara för en urtima riksdags snara sammankallande, och att det vore obegripligt, hvarför ej Regeringen sjelf ville detsamma. De åter, som önskade dess förkastande, måste inse, att tid behöfves för att göra denna opinion allmänt gällande, och att sedermera bestämma sig för ett nytt, mera förnuftigt och verkligen demokratiskt förJag Ur Almarist sökte lösa knuten om sällL. J. Hjerta kort förut förklarat, att sällskapets åsigt hvarken vore bestämd eller ens borde bestämmas, samt att flera af reformsällskapets ledamöter, som i våras biträdde det da fattade beslutet, koncederat för antagandet af det kongl. förslaget. Sedan sällskapet ändteligen blifvit uppmärksamgjordt derpå. att den nu utgående uppmaningen till landsorten var affattad i så allmänna ordalag, att dess reformsällskaper kunde vidtaga hvilken väg i sakens behandling, som de funne för godt, samt sedan hr 6. Hjerta förklarat, att bestyrelsen gjort sin nu framställda proposition till ett förtroendlevotum, med bhvilket den skulle stå eller falla, återtogo så väl hr Sjöberg, som hr Dalman, sina kontrapropositioner, och bestyrelsens förslag antogs derefter med acklamation. Härefter upplåste ordföranden, br kapten Sfjerasvärd, bestyrelsens projekt till eirkulären till landsorten, hvilket projekt äfvenledes genast antogs. Ir Sjöbergs motion om sammankallandet af deputerade från alla reformsällskaper i riket, till en centralförening i Stockholm skulle nu behandlas, men återtogs af motionären. Straxt derpå framträdde dock Hr Ö. Ifjerfa och adopterade, ehuru i andra och försigtigare ordalag, Ir Sjöbergs motion, såsom sin egen, hvilken nu blir föremål för sällskapets nästa sammankomst. Detta är ett ömtåligt ämne, som redan har uppväckt mycket skrik i det konservativa lägret. Sjelfve de liberale äro ganska tveksamme, och veta ej rätt hvad de skola säga om saken. Projektet kom måhända väl tvärt och framställdes straxt i begynnelsen i allt för oförsigtiga ordalag, för att icke stöta mycket godt folk för hufvudet. Måhända skall man dock, då man hinner tänka något närmare derpå och vänja sig vid föreställningen, ej längre vara så rädd derför. Det säges, besynnerligt nog, att H. Maj:t sjelf, som eljest bestämdt förklarat sig emot en urtima riksdag, dock ej skall ha något emot en sådan der ertra riksdag. Onekligen vore det ett sätt att lära känna opinionen i landet, hvarom man nu är i högsta grad oviss. Sällskapet skildes åt, sedan åtskilliga ekonomiska fragor blifvit afgjorda. Bestyrelsen antog Hr Hedlund till sällskapets sekreterare. Hvad nu angår det kongl. representationsförslaget, om hvilket det må tillåtas mig att yttra några ord, så blir min öfvertygelse om dess orimlighet med hvarje dag klarare. En gammal, erfaren statsman sade mig i går, a:t om han hade att välja emellan detta nya och det nuvarande gamla, så skulle han bestämdt besluta sig för det sednare. Vi skulle med det nyas antagande komma på ungefär samma punkt som Frankrike 1830, och skulle således ha att genomgå dess sorgliga strider, innan vi komme till ett bättre. Men hvarföre ansega något, hvars fördersliga följder vi nu så klart se? Eller skola vi tro, att det är nödvändigt att genomgå en dylik bedröslig erfarenhet, för att komma till något bättre? Jag tror det ej. Regeringen har lättare n än sedan, att genomdrifva ett rent fosteriändskt representationsförslag; ty hon skulle ha vida svårare alt beherrska den genom dess nya projekt uppkomna aristokratien. än den nuvarande. Vi böra akta oss för dessa öfvergångsformationer, hvilka alltid vilja göra sig eviga, allramest då vi ihågkomma, att 1809 års män förklarade dess då genomförda statsförfattning säsom blott en öfvergång, och denna har dock nu räckt i 40 år. Att händelserna från Tyskland och Frankrike oupphörligt starkt inverka på sinnesstämningen här, behöfver ej sägas. Båda partierna afvakta ifrigt de anländande posterna, och AA — 1 Oh (äsjzpgs Reformvännernas sällskap i Siockholm hade sitt 15:de möte sistl. Onsdag. Det var oanska talrikt besökt och detta torde kunna betraktas såsom ett bevis, att interesset för representations-reformen ännu är lifligt i hufvudstaden, om ock embetsmannaklassen, militären och börsfurstarne afhälla sig från att deltaga i reform-mötena. Oaktadt alla bemödanden ifrån de konservative och de grå, att bortblanda verkliga betydelsen af frågan om en allmännare opinionsyttring för representations-frågans påskyndade afgörande genom urlima riksdags sammankallande, afgjordes med en så öfvervägande majoritet, att de öfverröstade icke en gång begärde votering, att Reformvännerna ilandsorternaskulle uppmanas att sammanträda för alt öfverlägga om de åtyärder, som under närvarande förhållanden, och med gemensam lösen: lag och ordning ihandling må vara lämpliga för alt påskynda represenlations-frågans afgörande; samt att dervid i örverväande taga, om icke till en början den åtgärden vore ändamålsenlig, aft fill KonunGen ingå med underdåniga petitioner bin Rikets Ständers sammankallande till urtima riksdag under loppet af nästa år för behandling af nämnde för fosterlandet så ytterst vigtiga fråga. Efter en ganska lislig diskussion, under hvilken skälen för en sådan atgärd utvecklades, väcktes en motion af en utaf Bestyrelsens ledamöter, Hr Gustaf Hjerta, hvilken åsyftar, att reformsällskaperna öfver hela Riket skulle organiseÅ 2 2 ra sig på så sätt. att de kunde anses uttrycka allmänna tänkesättet samt sända representanter att deltaga i Stockholms-sällskapets förhandlingar; hvilket sällskap då skulle ombilda sig till ett central-reform-sällskap, samt dess Bestyrelse, gemensamt med representanterne, blifva en verkställande myndighet i allt, som fordras för reformens genomdrifvande. Denna ganska märkliga motion, men som icke i hufvudstadens tidningar lärer blifva offentliggjord förr, än den hunnit af Bestyrelsen derstädes tagas i öfvervägande, har blif. . : Ä 2 vit oss meddelad, och vi införe den här, så lydande: För att tillvägabringa ett upplyst och enigt allmint tänkesätt, så väl om representations-reformens tidsenliga mål, som om lämpligaste sättet att det upphinna, föreslas: . I. Att Reformrännernes Sillskap i husvudstaden måtte förklara sig villigt, ihändelse reformens vänner i landsorterna skulle för sådant ändamal vilja sörena sig om en allmännare verksamhet, att ombilda sig till en ventral-reform-forening, för att med det samverka. . II. Att sällskapet i följd deraf måtte, jemte tillh ännagifvande af detta erbjudande, uppmana de sig bildande reform foreningar i orterna, alt organisera sig på ett sätt så, all allmänna tänkesättet omisskänneligen må kunna framställas, för att göra sig gällande till representations-reformens genomförande. III. Att såsom lämplig, medel dertill måtte antydas: a att alla reformvänner inom hvarje församling i riket utse en deputerad, som å deras vägnar och försedd med af dem alla underteknad fullmakt, delt ger i distriktets reform-f.rening och der utöfvar rst ätt efter det antal reformvänner, hvarje deputerad represent rar; b att hvarje distrikts reso mförening, jemte distriktets deputerade utse en representant, att deltaga i central reformfäareningens förhandlingar. c alt desse representanter måtte gemensamt med central-reformföreningens Bestyrelse. samråda och besluta i alla frågor. som röra åtgärder i och sör representations-reformens befordrande: varande allt som rörer reform-föreningarnes inre ordning och ekonomi. hvarje förenings ensak, hvarmed deputerade och representanter icke sig befatta; d alt representanterna genom ständig kommunikation med centraloch distriktsföreningarne, matte söka i allt, bvad på dem kan ankomma, att bereda och befästa reformens framgång; ägande de, gemensn 2 in Al för ninganc haoctvralca att hoefäm