SJ)JOLATALEC MattOHCI, HUM på SelllildlITLCG (sfellila handeln och sjöfarten, industrien, vetenskaperna och landtbruket hafva stått högst. Och efter rår öfvertygelse bevisar denna erfarenhet ovedersägligen, alt hvarje gren af mensklig sysselsättning, af menskligt vetande, endast der kan blomstra och trifvas, hvarest menniskosnillet får i fullständigaste måtto ellsälle och frihet, att, utan ledning eller band, pir egen hand försöka sina krafter, samt begagna sina uppfinningar och sin samlade erfarenhet. Söker man deremot upplysning om, hvarthän hinder och inskränkningar för handeln och näringarna föra, så framstå Spanien i ekonomiskt och intellektuelt och Frankrike isynnerhet uti socialt hänseende såsom varnande exempel ). Må skyddssystemets förfäktare i dessa länders historia söka resultaterna af sina läror, ty der finnas de företrädesvis i öfverslöåd. och der visar det sig tydligen, tvarthär jägtandet efter ett genom prohibitioner och skyddstullar tillkonstladt så kalladt obeordet eller en nationel sjelfständighet, eder. ) Vi påminna oss, rörande Spaniens prohibitivsystem, hvad en af detta lands få berömde stats; ekonomiske skriftställare — Ramon de la Sagra redan år 1544 yttrar om ett mycket stort bomullsspinneri och välveri uti Avila i Leon, då det måhända ej är alldeles utan tillämpning på andra ställen, och tillika visar, att man äfven i Spanien, detta stillastaendets land, begynner att uppskatta oberoendets och den nationella sjelfständighetens fördelar: Den årliga förtjensten på detta stora företag, som fordiat millioner, uppskattas af aktie-egarne till 4706, hvaraf nittiolvå hundradedelar komma bolaget såsom nettovinst sör kapitalet till godo, och de återstående åtta hundradedelarne arbetarne såsom arbetslön. Arbetare, som efter att bafva tillbragt ett sorgligt lif (spunnit, väft dag och natt?), sluta med — -Sjukhusen, sattighusen, dårhusen eller fängelserna! Allt likväl med antagande, att ej några silantroper Avila inrätta en sparbank, uti hvilken arbetarne i den nya fabriken kunna (för gamla dagar, för orkeslösheten) insätta de besparingar, som de kunna göra på dagliga arbetslöner af 4, 12 och 21 2CUArtos 4, 13, 22 skilling riksgäld). — Det rill säga: till samhällsorättvisan emot arbetaren i allmänhet skola sälla sig gäckeri och hån (la burla y el escarnio)! i ERE ETAELEHENH NYHETER. FRANKRIKE. Efter att hafva meddelat underrättelsen om Wiens fall, tillägger franska tidningen National följande, i en så ansedd tidning (Marrtasts tidning) ganska märkliga reflexioner: Må våra fiender fröjda sig öfver den olyckliga utgången af revolutionen i Wien: må de triumfera ännu en gång, vi lemna dem denna bedröfliga tillfredsställelse. Men hvad vi icke vilja täla, är att de godtyckligt nedsvärta de män, hvilka nyligen så hjeltemodigt dukat under i kampen för demokratiens sak. Det är i sanningens namn vi protestera emot den. jemförelse, man bemödar slg att anställa emellan den 6 Oktober i Wien och den 23 Juni i Paris. Det nu besegrade partiet i Wien är just detsamma, som i Paris räddade säderneslandet och samhället. Revolutionen i Wien företogs, för att stadfästa friheten och ordningen och detta var till den grad rörelsecheternas tanka, att de icke upphörde (olycksfulla förtroende!) att apellera till kejsaren, för att förstärka sig genom hans understöd. Ingen samhällsomstörtande theori, ingen farlig utopi utsändes de 24:ra dagar, som folket var herre öfver hufvudstaden. Det var icke frågan hvarken om kommunism eher socialism. Intet brottsligt tilltag egde rum emot eganderätten, och arbetarne höllo sjelfva NVS TT g AG ANV1mi14411111. FE — —— SHEPPS-VOTISKR. Ett härstädes sedan nägra dagar gängse rykte, att Amerikanska Briggen Emily Farnham totalt förlorat på Skagens ret, har befunnits ogrundadt och vämnde fartyg har i godt behåll inkommit till Norrige — Enligt underrättelser från Calmar, via Stockholm, har en Galeas, lastad med bomull och färgträd, förolyckats totalt på Öland. Man har all anledning befara, att denna olyeka träflat Galeasen Clara. J. Andersson. hemma i Mollösund. som den lÅ:de dennes afgick från Götheborg och den 15:de passerade Sundet på resa till Nyköping och Norr— köping med en laddning bomull och färgträd. Cärheborgas SKGE0GHRRSEiagdta. Anlänile Fartyg från inrikes orter: öppna båten Venns, Nilsson, Malmö, 2 fat bränvin, 120 tunnor korn och 4 paketer tobak; öppna båten Victoria. Svensson, Helsingborg, 5 tunnor råg, 24 fat bränvin och 1 fjerding smör; öppna boten Enigheten, Nilsson, Falkenberg, 7stortusen tunnestäfver och 10 tunnor potatis: jakten Odessa, Grothån, Wisby, 27 ringar ekestäfver och 20 tunnor korn. Anlände Fartyg från utrikes orter: skeppet Martina, Ejliksen. Kragerör, harlast; skeppet William. Jansson. Terra-Vechia. 240 modin salt; briggen Norden, Pettersson, Bordeaux, dive-se; slupen Joh. Maria. Svensson, Aalborg, 1381 balar ull. 26 bundtar skinn; båten Freden, Johanssor, Köpenhamn, l5 fat bensvärta, 9 balar ull, 8 lador citroner, 6 fat tran. Utklarerade Fartyg: Briggen Clara, Bergman, Afrika. Sw. Renström 263 sk: Å stångjern. 70 sk: div. jern. 283 tolfter plankor. Skonertbriggen Josephine, Bruer, England, J. W. Wilson 1555 tunnor hafre, 30 tunnor hvete, 118 tunnor linfrö. Briggen J uno, Nielsen, Afrika, C. F. Waern 200 bjelkar, 180 sparrar, 417 tolfter plankor. Lista öfver Svenska samt andra Nalioners fartyg, destinerade till eller från Sverige, hvilka passera Sundet, samt Vindar. Nov. 24: från till med Anpe Endr., Hummeland Norrköp. Stavang. hvete . 25: odessa, Grothen Wisby Götheb. korn Fame, Shaw Petersb. dito barlast Catharina, Norberg Malmö England korn Vikingen, Earsson Gefle R. Janiero bräder Ingr. Catrina, Pehrson Höganäs Landskr. kol Chapman, Norman London Malmö barlast Die Hoffnung, Parrau Cadix Östersjön salt Rabulisten, Huldt Bordeaux Stockh. styckeg. Sinus, Svensson Liäbeck Halmst. dito Neptunus, Hjorth Bremen Helsingör Ec. tobak 26: Zephyr, Hillborg Köpenh:n Maroim bräder Tre bröder, Anderson dito Uddevalla barlast Walfrid, Börjeson Malmö Warberg spanmål Linne, Hallberg Köpenh:n Halmst. styckeg Vindar. Den 21: SSO—VYSV—VXV. Den 25: VNY VNV-—VNV. Den 26: VNV—SV—YVSV. Den 27: VSV. — Skonerten Neptunus, Hjorth, från Torekow,som den 25te dennes utklarerade från Helsingör, är åter dit inkommen för att lossa några varor. Trollhätte Kanal-lista för Nov. månad. Den 24: från till Johansson, 4 Bröder Trollh. Götheb. Andersson, Ponte Corvo Götheb. Upper. Larsson, Trana Lidköping Götlheb. Berg, David dito dito Eriksson, 2 Bröder C:stad dito Jönsson, A. Maria Götheb. C:hamn Tollesson, Försöket dito Upper. Olsson, Wilhelmina dito C:stad Nilsson, Lidan dito Åmål Landgren, Balder dito Upper. Nilsson, Ulrika dito dito Andersson, Gustaf dito Åmål Den 25: Gustafsson, Julius Borgvik Götheb. Gudmundsson, Böckern Trollh. dito Hansson, Axel Götheb. C:stad Kihlberg, August Byelf Edet Den 26:. Jonsson, Ölversten Sjötorp Götheb. Andersson, Springarn Götheb. Tlrollh. agronomerne 2. Cajander, England och Krogh, Seland; doktor C. W. König, Skara; bokhällar Åug. Svensson, Borås; handelsbokhållar Olof Victor Skarin, Wenersborg. Traktör Jonsson. IIandl. A. Johansson, Fjällbacka; f. d. riksdagsman Joh. Andersson, Skaraborgs län. TEL Jäctenöskoräfpmnmaen? Lidlanden förekomma i lifvet, hvilka måste ses på nära håll, för att rätt uppfattas; lidanden, om hvilka likval ingen annan kan göra sig en sann föreställning, an den, som, utstött, ensam, öfrergifren, varit lemnad till pris åt hela den tröstiösa belligenhet, som fattigdomen kan medföra; lidanden, hvilkas storsta höjd ar, utt ulsigt lill deras aftjelpande, asren med de djerfvaste förhoppningar, synes iillinletgjord. Exempel på en så tröstlös belagenhet hafva ri någon gång för våra ögon, dock sallan så till hvarje ömt hjerta talande, som det, hvarmed vi taga oss friheten att medelst dessa rader väcka någon medlidsam, för likars nöd känsliy själ. De personer, som vi af hjertat önska se såsom föremål för ett allmänt, godhetsfullt medlidande, är en fattig familj, bestående af en moder med trenne minderåriga barn. Den arma modren är ej ena — hon är långt olychligare, än om hon vore detta. Hennes man lefver, men ej för att uppfylla en makes heliga pligter, utan för att till sattigdomens nog tunsja börda lägga hat, vrede och förföljelse. For fem månader sedan var hon nödsakad att hemligen lemna sitt hem och sina barn, för att åtminstone freda sitt lif. Sjelfuppehållelsens känsla måste besegra modershjertats; hon måste lemna sina små för den möjliga utsigten alt bereda sig och dem en säkrare fristad, än det hemvist, från hvilket den hårdhjertade maken förjagat henne. Men modershjertat dref henne tillbaka, for att på närmare håll åtminstone se sina barn, ehuru oförmögen att med en enda skärf bidraga tull deras försörjning, så mycket mindre, som hennes egen säkerhet fordrade, att den lijjertläse mannen ej borde få ringaste aning om all hon funnes i grannskapet. I detta tillstånd, irrande omkring hos goda, ömmande menniskor cch hemtigen inhyst än här och än der, afvaktade hon någon lycklig vändning i silt beklagansvärda öde. Någon sådan har imellertid ej inträffat. Tvärtom gör den forestående hårda årstiden den olyckligas mörka utsigter ån mera förlviflade. IIVarifrån taga lifvets nödvändigaste behof, hvar finna en fristad för de hungrande och frysande barnen, undan vintrens stränghet och den hårda fadrens förfoljelser? Hennes enda hopp, utom det, som religionen anvisar, hvilar på den öfvertygelse, att i vårt samhälle sinnes mungen, som, okänd och af menniskor obelönad, verkar godt i tysthet, som i hemlighet bryter den fattige sitt bröd och från den lidande torkar smärtans tårar. Insändarne af dessa rader kunna försäkra, att ett värdigare föremål för menniskokärleken svårligen kan finnas, än den satliga frun, som vi här förorda. Vi hafva hos henne funnil ett tålamod, som ej dukat under ide mest pröfrande skiften af hennes belymmerfulla lif, en förnojsamhet, som tacksamt glades ösver den mest obetydliga skärf, en sparsamhet, som med några tillgångar , huru små de ån vore, skulle bereda trefnad och sällhet åt de arma barnen. De medel, som godhetsfullt komma att meddelas. och för hvilka redogörelse skall inflyta i liduingarne, mottagas i Hrr Gumperis och Findarens HTHHOFL.