med hvilka de arbeta, kunde uträtta, samt att hela deras sysselsättning blir blott mekanisk, i yttersta grad enformig, förslöande och tankedödande; att vistandet inom fabriksbyggnaden i stället för i den husliga kretsen i och för sig sjelf lossar familje-banden; att sammanhopandet utan urskiljning och utan speciel uppsigt af olika kön och åldrar befordrar sedeslösheten och förstör i mer eller mindre mån arbetarnes fysik; att det tankedödande arbetet, den lössläppta sedeslösheten befordrar råheten, och gör de olyckliga offren för den Europeiska Jaggernaut känslolösa för sitt elände, med mera sådant; men betänker man noga och allvarligt förhållandet, så inser man, att dessa företeelser äfven äro verkningar al statens liknöjdhet för och förbiseende af arbetarnes menniskooch samfundsrätt. För den nemligen, som i någon mån har ett utbildadt och fägl förstånd — för hvars uppfostran såedo, blifvit sörjdt — blir arbetet i fabrikerna med machinerna, och bevittnandet af deras förvånande verkan, i stället för tankedödande just lankeväckande. För den, som genöm sin arbetsförtjenst kan förskaffa sig någon njutning i hemmet — det vill säga, som får behålla säll eget arbetes lön, blir detta hem just genom vistelsen i fabriksbyggnaden så mycket kärare. Hvad sammanhopandet af åldrar och kön samt den skadliga inverkan af faktoriarbetet på arbetarens fysik beträffar, så kan så väl staten, som de enskilde sabriksegarne genom regulationer och sanitära åtgärder uträtta mycket, för att förminska det existerande onda. Väl stå kapitalets makt och den nuvarande konkurrensen i afsättningen qvar att modiliera och mildra. Men härvid måste man ihågkomma: 1) Att om den princip för beskattningen konseqrent utföres, som vi i afdelningen Il af denna afuandling omnämnt, så kan ej för framtiden ett sådant sammanhopande af kapitaler äga rum, som under nuvarande beskattningssystemer sker. 2) Att närmandet till den absoluta frihet i näringar och handel, hvilket på förfäkta, så småningom leder de existerande kapitalerna ifrån vissa företrädesvis, genom ett eller annat statens skydd, valda och öfverlupna sysselsättningar, hvarigenom konkurrensen åter aftager och nationens näringar sedermera vida jemnare komma att åtnjuta kapitalets understöd, än nu sker. 3) Att det är en på alla sora fabriksorter synbar erfarenhet, som i allmänhet förbises af dem, som skrifva om kapitalets förtryck och de sociala frågorna, alt jemte de stora hufvud-fabrikerna, och genom den vexelverkan, som arbetsfördelningen framkallar, uppstår ett behof af en mängd små fabriker och för sig sjelf arbetande fabrikanter, som för sin fördelaktiga drift och sitt ekonomiska bestånd, blott behöfva obetydliga kapitaler; en i hög grad utbildad arbetsskicklighet och sådana samhällsförhållanden, att arbetets frukt ej bortsmälter i synbara eller dolda bidrag till staten och vissa af densamma gynnade interessen och klasser. 4) Alt det gifves få industrigrenar, i hvilka ej till och med de särskilda fabriksanläggningarna, om de uppstått af naturliga orsaker, förmå gifva sina fabrikater en egendomlig och från alla andra af samma slag utmärkande beskaffenhet, hvilken olikhet i oändeliga nyanser kan motsvara förbrukarens lika oändligt nyauserade behof, tycken och smak, så snartsamhällsinrätiningen blir sådan, attkonsumenten får frihet, lägenhet och förmåga att tillfredsställa dessa sina önskningar. Såsom exempel på möjligheten af en sådan internationel konkurrens redan 22, under ett artificiett industrisystem och oaktadt olikheten i de kapitaltillgångar, som i de särskilda länderna egnats de respektiva näringarna, behöfver blott nämnas: ömsesidig afsättning af silkevaror i lägga de sociala fötjderna och farorna at statens bemödanden, att under nuvarande förhålianden genom skydd vilja leda en nations industri der, hvarest ännu ej proletariatet oeh pauperismen i någon betydligare eller ännu samltälllsslkakande grad har utbildat sig. ZBZB.. — —— HANDELSUNDERRÄTTELSER. — I London hade priset å Hvete stigit något den 7:de dennes, och med andra spanmålssorter var det fast. Consols noterades i 86 0,o — På den Hamburgska spanmålsmarknaden voro priserne likaledesfastare den 9:de dennes. — köpenhamn den 10 November. Här har omsatts 1000 tr 111 :s ugntorkadt Korn till 4 Rbd. 24 sk. och 1000 t:r till en del torkadt 109—110 e:s till 3 Rbd. 88 sk. Till dessa priser linnas dock endast få köpare, och någon omsättning kan icke påräknas förr än priserne sättas lägre. God Råg här på platsen säljes till 3 Rbd. 48 sk. och för tungt Hvete betalas 6 Rbd. Penningetillgången är knapp. Bankens diskont 5 00. Statspapper och aktier nästan osäljbara. GOT HBRBORG. Stadsmäklaren, Herr J. A. Leffler har under hand köpt grosshandl. KE. Geijers vid Vestra Hamngatan belägne hus för R:dr 50,000 Riksgäldssedlar. — Herr Lagman och Ridd. P. U. Ekström har likaledes under hand inköpt Skomakaremästaren Lundgrens arfvingars 2:ne Hus och Tomter på Oterhälleberget för R:dr 7000 Riksgäldssedlar. Strömstad den 13:de November 1848. (Från Redakt. korrespondent). Såsom något här å orten högst ovanligt, må anföras, att vi nu öfver fjorton dagar haft en jemn, temligen alfvarsam vinter med 5 a 9 graders kyla om morgnarna, och stillt klart väder samt nordliga och ostliga vindar, till följe hvaraf också nu nästan alla färskvattnen häromkring, jemte Idefjorden, så tillfrusit, att de redan ett par dagar af fotgängare obehindradt passeras, och troligen inom kort, om ej redan, kunna köras. — För jordbruket är denna tidiga vinter högst ovälkommen, dels emedan kreaturen redan nu, så tidigt, måste helt och hället födas inne, hvadan man redan hör talas om deraf blifvande foderbrist till våren, dels äfven derföre, att mångahanda nödige höstarbeten nu förhindrats. — Från Skärgården intet nytt, utom allmän klagan öfver ovanligt klent fiske, samt dess ärliga aftagande. Ett par tunnor halfstor sill har under sednaste dagarna, i likhet med förra åren, fångats omkring 34 mil norr om Strömstad vid inloppet till Svinesundsbugten. Från Christianstad skrifves, att på Årup, tillhörigt H. Ex. m. m. grefve Trolle Wachtmeister, Cydonia Japonica, en sydländsk buske, nu för andra gången detta år, på fritt land, prunkar med sina sköna, högröda blommor. Den obetydliga nattfrosten hade icke det ringaste skadat hvarken blommor eller knoppar. Vi hafva i dag på morgonen väl bekommit dansk post af den 11 dennes; men den tyska post, som i dag äfven var förfallen, har uteblifvit. Danska tidningarne innehålla notiser från Hamburg af den 9, från Paris och London af den 7, från Berlin af den 8 och från Wien af den 6 dennes. I Preussen slår revolutionen för dörren. Iill Mändags-notisen om Brandenhuroska ministerens utniämnino är att tillägga. lunda är säkert på sin seger, synes bäst deraf, att, oaktadt wiener-demokratiens besegrande, en så pass liberal minister blifvit tillsatt, som nu fallet verkligen är. Mäst förvånar, att Kraus, som stannade qvar i Wien och deltog i riksförsamlingens förhandlingar, bibehållits. Alla vänta ett förtvifladt motstånd af Magyarerne. Kossulh, som nu synes vara fullkomlig diktator i Ungern, har under dödsstraff förbjudit utförseln af lifsmedel till Osterrike. General Simonich, hvilken, såsom man torde erinra sig, hade infallit i Ungern, skall biifvit totalt slagen och kastad in på österrikiska gebitet. Den 5:te dennes hade allaredan en afdelning af de mot Ungern bestämda trupper under Jellachich och Auersperg satt sig i marsch. be nationalgardister, studenter och arbetare i Wien, som vägrade att kapitulera, hafva måst välja emellan att instickas ibland dessa trupper eller ställas inför krigsrätt. För öfrigt fortforo arresteringarne i kejsarstaden och deras anta! skall stigit till öfver 2000. Nörstäderne ha hidit utomordentligt. De fallnes antal beräknas nu utgöra 3000 man. — Lemberg har, när alt går omkring, ändå blifvit bombarderalt af garnisonen, sedan befolkningen jagat den ur staden. Efter 3 timmars bombardemang gaf sig dock staden, hvarpå 5000 man af det upplösta nationalgardet säges hafva i at till Ungern, hvilket exempel följts af all ungersk militär i Gallisien. — I Prag rådde en förfärlig jäsning. Eombrderne hafva gjort flera partiella försök till resning emot Radetzkys skräckvälde, hvilka dock icke ledt till annat resultat, än onyttig blodspillan, ty Österrikarne hafva öfverallt blifvit herrar öfver rörelserna. YNemetianerne håfva den 27:nde Oktober gjort ett utfall, dervid de upprisvit en österrikisk korps af 600 man i Westre och eröfrat 3 kanoner, men kastades sedan åter tiilbaka med förlust. Den nya franska republikanska statsförfattningen skulle promulgeras den 12:te Nov. i Paris och den 19 s. m. i departementerne. En ministerhris här yppat sig igrannriket Panemarla. Samtliga ministrarne berättas den 9 hafva beslutat att anhålla om sitt entledigande. Anledningen till detta steg menar Fädrelandet vara en, genom kamarillans intriger, förorsakad konflikt emellan den kungliga viljan och de ansvariga ministrarnes öfvertygelse. Imellertid läses i Berlin,ska tidningen för den 11 dennes, att konseljpresidenten, i det sistnämnde dag hållna hemliga riksdagsmote, på skedd förfrågan, meddelat, alt ministeren hvarken begärt eller erhållit nägot afsked. Detta svar är dock så sväfvande, att deraf ingen upplysning vinnes huruvida en kris eger rum eller icke. Temmeligen sakert synes dock vara, att en minister-förä om ock blott parfiel, är i fråga. Detta medgilves äfven på visst sätt af sistbemälte tidning, som dock, till den kraft och verkan det hafva kan, på det bestämdaste motsäger det ryktet, alt en kamarilla skulle inverkat på kungen oeh föranledt en meningsskillnad emellan honom och hans rådgifvare. HA — ZNNNDT. Utdrag ur ett bref. Du begär, att jag för dig skall redogöra huru det förhåller sig med det i en (iötheborgs. . — A . 2 tidning omförmälta förhållande, rörande Morlanda kyrka här på Oroust, och blifver detta ingen lätt sak, ty otaliga äro de brister, som vidlåda detta urgamla tempel, och lika litet är det lönande att derom tala, i hopp om att sålunda kunna åstadkomma någon förbättring, emedan det icke är församlingens, utan en här på orten såkallad patronkyrka,