Red. af Dagl. Allehanda har från sin härv. medarbetare fått sig meddelad följande KORRESPONDE ÅS. Götheborg d. 30:nde Oktober 1848. En temligen lång tid har förflutit sedan vi, på sätt ske plägar, samspråkade med hvarandra. Jag kunde således hafva en hel mänad att berätta; men då jag föresatt mig att i dag behandla blott ett enda ämne, vill jag uppskjuta småberättelserna till en annan gång, helst de äro af den beskaffenhet, att de icke ligga af sig och den sak, som jag ämnar skärskåda. är af icke ringa vigt så väl för detta. som andra samhällen inom vårt kära fädernesland. Det är dig nemligen bekant, att Götheborg sedan längre tid tillbaka belyses med gas, samt att det i städerna Gefle och Norrköping blifvit väckt fråga om att äfvenledes förse dem med dylik belysning. En öfversigt af huru man härstädes gått till väga vid anskaffandet af denna till vår trefnad och den allmänna säkerheten icke ringa bidragande förbättring i fordna öfverklagade förhållanden torde sålunda ej vara utan interesse, hvarken för de samhällen, hvilka framdeles kunna vilja hos sig införa densamma, ej helier för Götheborgs egna innevånare, som dels redan förgätil. dels allsicke hafva sig bekant, huru de fått sin upplysning; de fördelar, som de af densamma kunnat hafva; de prejerier af ett utländskt bolag, för hvilka de redan en läng tid bortåt varit och ännu äro ett föremål; det svek och de oordningar, som vid gasverkets anläggande blifvit begångne; den oförlätliga vårdslöshet, med hvilken en af dem tillsatt kommitte länge skött sina åligganden; de faror, som de i följd deraf dagligen och stundligen äro blottställde för, 0. S. Y Redan år 1842 eller 1843 började man härstädes tala om den nytta och den trefnad, som kunde blifva staden till del, om dess innevånare beslutade sig för att låta belysa densamma med gas. Om jag ej alltför mycket missminner mig, var det en hästädes bosatt, skicklig och driftig civilingeniör. Hr AA. Heiller, hvilken i synnerhet fästade vederbörandes uppmärksamhet på fördelarne af denna slags belysning, uppgjorde kostnadsförslag och erbjöd sig, att, mot vissa stipulerade vilkor, förse staden med gasbelysning till billigt pris. Saken stadnade dock en tid bortåt vid blotta projektet: men år 1845 den 17:de April fattade Götheborgs stads innevånare vid allmän radstuga beslut om dess belysning medelst gas, och d. 6:te Aug. samma år afslöts kontrakt derom med Engelsmannen Hr James Malani. Bemälte kontrakt, hvilket till största och vigtigaste delen är affattadt till favör för gaskompaniet. kunde visserligen förtjena sin egen visa; men dess författande och afsjungande måste jag uppskjuta till ett lägligare tillfälle. Allt nog: kontraktet afslutades, och om Sommaren 1846 började de förberedande arbelena. Under tiden associerade sig Hr Malam med några Tyskar, och när anläggningen af gasverket var som bäst i gång, erfor man, att Hr Malaon öfvertlyttat komraktet på sina medintressenter, handelshuset Ross Vidal Å comp. i Hamburg, hvilka än i denna stund representera Götheborgs frejdade gaskompani. Detta öfverlåtande af kontraktet på en firma, som inom det tekniska området allsicke hade nägot namn, väckte hos mången ett icke ringa uppseende, helst då dunkla rykten läto sig förnimma, att Hr Malam dragit sig tillbaka i följd af missnöje med den småaktighet och inbilskhet, som hans medintressenter ständigt ådagalade, äfvensom derföre, att ledningen af gasverkets angelägenheter öfverlemnades åt en i dylika anläggningar nästan helt och hället obevandrad person, som med en oefterrättlig envishet endast följde sina egna infall och ålöshet, beträffande anläggningen, hvilken esomoftast ådagalades, kunde hvarken den engelske ingeniören eller hans arbetare lata sig nöja. Den förre drog sig derföre, som nämmut är. i tid tillbaka, och hos de sednare gick obelåtenheten med disponentens Småaktighet, kitstighet och gnideri slutligen så langt, att den föranledde en rättegång, vid hvars slut gaskompaniet dömdes att fullgöra de af arbetarne gjorda påståenden, byarefter de återvände till sitt fadernesland. Under sådana auspicier sortgingo gasanläggläggnings-arbetena, och man maste medgisva, att de icke voro synnerligen egnade att hos allmänheten ingiuta förtroende till ledarne af desamma. Ått desse ej heller gjort sig sörtjente af nägot sådant. skall jag längre ned ädagalägga. Dessförinnan vill jag dock meddela nedanstående, af en sakkumig person mig lemnade uppgift, hvaraf kan slutas till den enorma vinst, som gaskompaniet ärligen bar af sin anläggning. De här nedan upptagna priserna å gasen. äfvensom andra gjorda beräkningar, äro dels grundade på hvad 7:nde och 24:de Hy5 i kontraktet härom stadga, dels på gaskompaniets egna kalkyler och dels pä de förhållanden, som man med full säkerhet vel ega rum. ärliga inkomster: För 250 gaslyktors upplysande med gas betalar staden årligen till gaskompaniet ... R:gs R:dr 11,250. 800 privata konsumenter erlägga för den gas, de åriigen erhälla i sina lägenheter oo. cs sr Kr 38, SS0. För cokes och stenkolstjära, som af gaskompaniet årligen afyuras . 4,500. S:a R:gs R:dr 54, 630. ÅÄÅrliga utgifter: Ränta å anläggningskostnaden för hela gasverket, stenkol, kalk, föreståndarens, bokhållarens och arbetarnes aflöning, gatlyktornas tändning och oförutsedda utgifter m. m. R:gs R:dr 34,330. Således i ren årlig behållning R:gs R:dr 20.300. Då beständiga anmälanden ske om införande af gas i privata hus och lägenheter, så kan man med full trygghet antaga, att antalet af privata konsumenter snart uppgår till 1000 om ej 1.200; hvadan man, utan fruktan att missräkna sig, kan antaga att gaskompaniet framdeles har att påräkna en årlig behållning af från 20.000 tillochmed 25,000 R:dr R:gs. — När nu det mellan staden och gaskompaniet upprättade kontrakt gäller för 30 är, så finner man, att gaskompaniet efter ej fulla lI års förlopp icke allenast återfår hela anläggningskosinaden (denna beräknad till 220.000 R:dr) jemte ränta derå, utan äfven, efter de återstående 19 årens förlopp en behållen summa af 385,700 R:dr R:gs — årliga inkomsten då beräknad till endast 20.300 R:dr. Ilärtill kommer, att, enär efter 11 års förlopp hela anläggningskostnaden blifvit gaskompaniet godtgjord, så försvinner räntan bärföre bland utgifterna, hvaremot inkomsterna ökas med samma räntebelopp. hvilket för återstäende 19 är således uppgår till 209.000 R:dr R:as. eller in summa behållning 594.700 R:dr, som Götheborgs stads innevånare hafva att erlägga för ett förskott af ett par hundratusen RB:dr, hvilka succesivt ingå med 5 0,0 ränta under 11 år. Det torde kunna anmärkas, att under 30 års tid betydliga reparationer å gasverket kunna komma i fråga; men att dessa skulle aflöpa lindrigt nog, vore ej att betvisla. om de vid anläggningen använda materialier hade varit goda och ej, såsom nu är fallet, af sämsta beskaflenhet. Den större kostnad, som i följd häraf kan minska inkomsterna, är dock en sak, för hvilken kompaniet hår att skylla sig PP Ant t RREREUP! IPREN ofvannämnde tid, i följd af de använda materialiernas usla beskaffenhet, en större reparation mäste ske, och att denna uppginge ända till 94.000 R:dr. hvilket är nära hälften af hvad hela inrättningen vid dess borjan kostat; så uppgår dock den vinst, som gaskompaniet på sid företag skördar till ex half million Riksdaler). Männe ej detta kan sägas vara en briljant affär, eller huru? Vid betraktande af detta förhållande, kan man icke nog förundra sig öfver den brist på eftertanka (för att nuicke begagna nägot uttrycksfullare ord), som gjort sig gällande vid uppgörandet af koniraktet mellan Götheborgs stads jnnevänare och IIr James Malam. Man kan väl invända, att Götrbeborg före år 18435 icke hade någon kännedom om gasupplysning med hvad dertill hörer; men denna ursäkt kan ej antagas såsom giltig för rikets andra stad, hvars vidsträckta relationer med England. gasens hembyggd, alltid kunnat bereda stadens styresmän tillfälle att inhemta de tillförlitligaste underrättelser och upplysningar om saken, innan något kontrakt derom afslutades. I England är belysningen med gas redan sedan många är tillbaka en allmänt känd sak, äfvensom hvarje mera bevandrad affärsman har sig bekant, att aktier i gasverksanläggningar äro derstädes synnerligen begärliga. Berättelser om den stora vinst, som man både i England och annorstädes, der gasverk blifvit anlagda, skördar af dylika inrättningar, hafva mångsalliga gånger förekommit såväl i Sveriges som andra länders tidningar. Helt nyligen har en i Sverige utkommande tidning vitrat sig derom på följande sätt: Sedan gasens första anläggning (1809 i England) har man ej hört, att något gaskompani gått öfrvver ända. Förhållandet har i allmänhet öfvyer hela England varit, att gaskompaniernas raktier stigit 30. 50, ja 100 procent sedan den isid. då aktietecknaren gjorde första inbetalrningen. — Hvad hade väl då varit enklare och lättare, än att, sedan beslut blifvit fattadt om vår stads belysning med gas, från England införskrifva en i gasverksanläggningar kunnig ingeniör. som upprättat kostnadsförslag till en dylik inrättning här på platsen samt på samma gång tillhandagått vederbörande med alla de upplysningar och råd, som i och för densammas anläggning, underhåll och afkastning varit af nöden?! Man hade då snart erhållit de mest öfvertygande bevis om de stora fördelar, som skulle komma samhället till godo, i händelse det ville besluta sig för att sjelf, under en skicklig och pålitlig ingeniörs ledning, öfvertaga ifrågavarande entreprise. Det är ock utom allt tvifvel, att, om saken blifvit sålunda behandlad och en klar framställning af alla dess fördelar blifvit stadens innevånare förelagd. desse då hade beslutat. att staden för ena medel skulle anlägga en gasinrättning. Om ock tillgångar till ett sådant företag icke genast förefunnits, så hade de mycket lätt kunnat tillvägabringas genom upptagande af ett lån, enär full säkerhet för detsamma varit att tillgå i gasverket med alla dess tillhörigheter. De stora och vigtiga fördelar, som, genom gasverkets anläggande på stadens egen bekostnad. tillskyudats samhället, hade varit: I. Att staden hade erhållit en årlig inkomst af öfver 20.000 R:är, med hvilken omkostnaderna för anläggningen jemte räntorna å det upptagna lånet efter 11 års förlopp varit be) I detta belopp är dock ej inberahnadt vardet af gasinrattningen mell dess tillbehör vid den lidfunht, då staden enl. stonltrahtet eger rutt all inhöpa densamma, och hriliel icke gerna han uppskattas till mindre, än hälften af den summa, som anluggningen af bem. inrattning kostat bolagel; således ytterligare en vinst af 110,000 tdr 122 CLarresn:9 anm.