tiden byggdes barrikader i Wiens förstäder af fruntimmer och barn. Studentkorpsen skall beslutat att, i det ögonblick trupperne verkligen angripa, hemta thronen ur;den kejserliga borgen och uppbränna den på en allmän plats. Rikskommissarien Weleker var ankommen till Ollmiitz. En resande berättar att Wien bombarderats heia dagen den 23 dennes. Riksförsamlingen har förklarat de åtgärder, hvarmed Windischgrätz hotar Wien, nemligen stadens försättande i belägringstillstånd och ståndrättens införande derstädes för olagliga. Till svar härå har W. förklarat att det öfverstiger hans fullmakt att underhandla med riksförsamlingen, den han endast erkänner för konstituerande. Ministern Kraus (den ende, som stannat quar i Wien) är icke fri, utan får betraktas som fånge. Han känner i Wien ingen annan laglig auktoritet, än kommunalrädet, hvilket är honom umlerordnadt. För öfrigt gifver han staden 24 tiammars betänketil. I mötet den 23: lje voro 1953 deputerade till städes. Det uppläseen proklamation ifrån Innasbrick, i hvilkon en baron Hemns sammankallar tyrolska fandtständerna. Församlingen beslutar enhälligt att uppmana ministeren att förklara sammankallandet af Tyrolens landtständer för olagliat. Tyrolens italienska kretSar hafva i en adress till församlingen förklarat sin hängifvenhet för densamma. Den bekante demokratiske Frankfurter-deputeranden Bm har den 23:dje häliit ett längt tal på Aulan, hvilket vann mycket bifall. Han uppmanade till ihärdighet och yttrade att han och hans likatänkaude kolleger från Frankfurt skalle stå och falla med Wiens hjelteSöner. Enligt en beräkning utgör samtliga styrkan af de siendtliga trupper, som i trenne läger ligga samlade kring Wien, 46.000 man, deraf 214.000 höra till krabaten Jellachichs följe. Vid Mariahilfer-linien togos i beslag den 22 tvenne vagnar, hvari skola funnits ryska pengar. På Aulan förevisades kopeker, som skulle härstamma från denna fångst. Enligt äldre notiser buro nästan alla männer i Wien vapen och man har redan upptäck! flera till minner förklädda fruntimmer, som anmält sig till tjenstgöring. Alla hästar i staden, icke ens de i kejserliga stallarne undantagne, hafva blifvit reqvirerade för kanonerne. Enligt notiserna af den 25 dennes har IVindisehgräts wfärdat tvenne proklamationer till Wiens invänare. I den ena underrättar han dem att han af kejsaren erhållit nödig fullmakt för att sätta ett mål för det i Wien herrskande lazlösa tillståndet, hvarvid han räknar på alla välsinnades bistånd. Staden yttrar han vara i händerne på en liten, men oförvägen och för ingen. nedrighet tillbakabäfvande liga. I honom skola de välsinnade finna vilja och kraft att befria dem ur denna ligas väld och aterställa lugna och ordning. Han förklarar staden, förstäderne, och deras omgifningar i belicringstillstånd, alla civila auktoriteter underordnas de militära myndigheterne, och öfverträdarne af sältmarskalkens förordningar skola ställas inför krigsrätt. Ålla välsinnade tillförsäkras skydd till person och egendom, hvaremot de motspänstige hotas med att bli behandlade enligt all krigslagarnes stränghet. — I den andra proklamationen förkunnas de vilkor Wienarne måste underkasta sig till följe al belägringstillständet och ståndrättens införande. — Alla vapen skola utlemuas, alla beväpnade korpser och student-legionen upplösas, aulan stängas, samt akademiska legionens förestandare och 12 studenter stälas svin gisslan. Flera individer. dem fältmarskalken kommer att bestämma, skola till honom ullefvereras. För hela den tid helägringslillStändet varar, indragas alla tidningar, med undantag af Wien. Zeil.. som måste inskränka sig ull meddelandet af osliciella meddelanden. Alla passlösa utlindningar skola utvisas. Alla klubbar förblifva upphafda och stängda under belägrin estillstäåndel. En hvar, som sätter sig till motstanl emot dessa anorilningar, är förfallen till ständrätten. Fältmarskalken fordrar slutligen att dessa vilkor skola uppfyllas 45 tinmar efter deras offentliggörande, samt hotar att i vidrigt fall vidtaga de mest energiska mått och steg för att tvinga staden till underkastelse. Denna sednare proklamation, som är daterad Hetzendorf den 23 Oct., ge mera än tillräckligt vid handen hvad öde som förestar Wienarne, i fall de duka under i kampen emot de råa soldathorder som kringsvärma deras murar. Czecherne i Böhmen, som tagit afgzjorat parti emot rörelsen i Wien, omfatta Fellachiehs förehafvanden med största sympathi. Den czechiska föreningen Slowanska Liga i Prag har från denne panslavismens beväpnade apostel bekommit en skrifvelse, deri han förklarar, att han velat förödmjuka Slavernes fiender i Pesth, men på vägen dit hade de rest sig i Wien, hvadan han vändt siz emot denna stad, enär hans seger i Pesth under såana omständigheter blott skulle varit en half. Gallizien vill med fullt allvar ha sin egen landtdag och en sådan är redan utlyst. Bland andra diplomater, som ankommit till kejsaren i Ollmutz. besinner sig äfven en utskickad från knutpiskans kabinett. bet har ingenting godt att betyda. Preussen, Afven här förestår en brytning emellan reaktion och demokrati. kKaiastrofen torde tillochnied vara närmare, än mången förmodar. Kungens spottska tal på hans födelsedag var en slags utmaningshandske, som nog icke utkastades utan afsigt och beräkning. Den unvarande premierministern v. Yfilel hetes emellertid vara en i högsta grad hederlig man, som allvarligen är sinnad att utöfva sill ansvarsfulla embete i en sann konstitutionell anda. Men då det dröjer välicke länge förrän han blir utäten af Kamarillan, hvilket denna har så mycket lättare för att göra, som nationalförsamlingen. så länge opinionerne inom densamma äro så splittrade som hittills varit fallet, omöjligen kan lemna honom något eftertryckligt understod. Frankrike. Naulliullulförsamliugen har beslutat att icke åtskiljas innan den voteret de s. k. organiska lagarne. Se FClFlft —fflQ——— skall vara er. om måiligt är. ännu tacksammare än efaaan MÅ SN att hielna ascg fära dan aflanada 1 CH CPT HBI E B cb BB G. Till K. M:ts och Rikets statskontor har härv. landshöfdinge-embete afgikvit sin tredje ärsberättelse, så lydande: Sedan vederbörande nu inkommit med erforderliga upplysuingar, har jag härmed skolat vördsamligen afgifva tredje berättelsen om årsvexten i detta län. Välerleken har under förliden sommar i allmämmet varit fördelaktig för ärsvexten, ehuru den, särdeles umder första hälften af skördetiden, var synnerligen regnig och betydligt försvårade sädens aftagande och inbergning; men under den sedermera inträffade gynsamma väderleken i de första ,:delarne af September månad försiggick inhöstningen utan annan olägenhet, än att den lörst afskurna säden kommit något mjuk i lallorna. Imellertid kan säden i allmänhet antagas hafva blifvit väl bergad. hvaremot såningen af höstrågen, i anseende till den regniga väderlek, som inträffade, vid den tid trädesjorden borde beredas, icke å alla ställen kunnat försiggå till vanlig myckenhet. I betraktande af utsäde och vanlig skörd kan om årets gröda följande yttrande lemnas: IHöstsädet af hrele och råg synes lemna en god askastning of 9:de till 10:de kornet. Såkallad rår-krele och råg odlas högst obetydligt här i länet. Värsädet i öfrigt af korn, blandsäd och hafre har. oaktadt den regniga väderleken, torde hafva vållat att förstnämnde sädesslag blifvit till kornen något mindre, än vanligt, leemnat god skörd och anses gifva: kornet och blandsäden emellan Ö-le och 7-de samt hafren 6:te kornet. Bönor och ärler hafva likaledes gifvit god skörd och anses lemna 7 de a S:de kornet. Potäterna, hvilka utgöra en väsendtlig del af allmogens födoämnen, hafva redan tagit en betydlig skada af den s. k. potates-sjukan, hvilken hotar att äfven angripa de vid upptagandet friska, och kan afkastningen af desumma sålunda antagas vara under medelimdllau. Lin, äfvensom kål, rötter och öfriga frädgårdsfrukter hafva gifvit medelgod skörd. Höskörden har icke utfallit så fördelaktigt, som förlidet år, men kan dock, jemte den rika tillgången på halm, lemna tillräcklig vinterföda för vanligt amal kreatur, och anses mellelgoll. I afseende å tillräckligheten af spanmålsskörden torde kunna antsagas, att, isynnerhet om potatessjukan icke skulle allt för mycket angripa de hittills friska potäterna, skörden fullt förslår till länets behof och lemnar äfven öfverskott till afsalu. Göiheborg å Landskontoret den 26:te Oktober 1848. Ol. fm. Fåhraens. Johan Lagerbjelke Likaresällskapets veckobulletin. Antalet af insjuknade under den förflutna veckan har varit ringa; rheumatiska åkommor fortfara att vara de allmänna te; några få fail af Nervfeber, Ilalsinslammation och Vattenkoppor hafva äfven ägt rum. Götbeborg den I:ste November 1848. STYYCKEGODS, Man har ofta nåståft att Judarne icke vara