UTRIMES NFVFÖTENYLUEHEL. I Lördags eftermiddag kom oss tillhanda dansk post af den 25:te. och i går på förmiddagen emottogo vi dansk post af d. 26:te och tysk af den 23:dje dennes. IDm tU :Å: rilsförsmemlinren ÖöNNNades den 23 lje dennes på Christiunsborgs slott af kungen personligen. Thronalet, mycket. kort och godt, förbehöll ministrarne rättighet att man rösträtt öfvervara och deltaga i förhandlingarne. Derjemte gjorde konungen för sin egen räkning det vigtiga förbehållet att inkalla en ny rilesförsaumIlliulg. i fall han icke kunde blifva ense med den nuvarande om den statsförfattning hun ville låta framlägga för densamma. AY konscljpresidenten Moltke upplistes en berättelse om rikets tillstånd. Deraf inhemtas, att regeringen endast i tvenne punkter ärnar taga riksförsamlingen i anspräk för annat än dess egentliaa uppgift, graumdlagssrägans diskussion. besse tvenne punkter afse anskallandet af nödige medel till rustningar och införandet af en allmän värnpligt. hvarom förslag komma att framläggas för forsamlingen. som sålunda sättes i tilllälle att deröfver uttala nationens vilja. Alla sådana reformer, som icke stå isamband med grundlazsfrågan. äfvensom ordnandet af Danmarks och Slesvigs inbördes förhallande, förbellllas lugnare tider. Sedan derefter älderspresidenten, biskop Mänster, på ölligt sätt börjat förhandlingarne, delade sig församlingen på 5 byråer eller afdelningar för att prösva fullmakterne. Denna pröfning aflopp sålunda, att alla fullmakterne, på 6 när, godkändes. Af dessa 6, hvilka för utlåtande blefvo hänvisade till en af afdelningarnes ordförander sammansatt komite, blefvo i mötet d. 24:deytterligare 4 godkände, blott en kasserad samt beslutet rörande den ena återstående uppskjutet för inhämtande af vidare upplysningar. Mötet den 23:dje slöts med valet af presidenter och sekreterare. Till president valdes etatsråd Sehomwo med 172 röster, till vicepresident, professor Claussen med 103 röster och till sekreterare assessor ÅA. Ussing och professor Woesfergaard. De valde fungera dock blott provisoriskt tills församlingen hunnit ordentligt konstituera sig. I mötet den 24:de företogs val af ett utskott till utarbetande af ett reglemente. Justilsministern uppläste regeringens utkast till en grundlag för Danmark och Slesvig. (Detta utkast återfinnes på annat ställe i tidningen.) I mötet den 25:te förhandlades en motion af kanslirådet Oeterslröm om en adress till kungen som svar på throntalet. Denna motion ledde till en lång och lislig debatt. En del medlemmar ville blott höra talas om en blott och bar tacksägelse-adress, andre deremot voro af den åsigt att adr. borde uttrycka församlingens tankar om styrelsen och således innehålla endera ett tillitseller ett misstroende-votum. Pluraliteten blef dock ense om att frågan borde till en hörjan hänskjutas till ett adress-utskott; men valet af detta, som består af 7 medlemmar, företogs först i följande möte, den 25:te dennes. I detta möte föreföllo äfven interpellationer, med anledning af de alrasednaste slesvigholsteinska förvecklingarne. Några närmare upplyshinnar ville utrikesministern icke lemna förr än om några dagar: ej eller ansåg han sig ännu kunna säga hvad beslut danska regeringen ärnade taga. Isländarne hafva i en adress till kungen anhållit om en egen nationalförsamling för ordnandet af deras ös angelägenheter. Regeringen synes vara sinnad att villfara denna deras begäran. Danska acgandten London. grefve Beköpenhamn. Tines menar, att hans resa står i förbindelse med frensunderhandlingarne. Natt uppslag I Slesvixkolstceinska fs-is 222. Scdan en ny provisorisk regering, bes åcnde af de 5 redan till namnen bekante herrarne (Beventlow-Jersbeck, Boysen, IILIintS. I. Moltke och Preusser) väl kommit til stånd under danska och tyska kommissariernes Reediz och Stedmanns auspicier, har den tagit sig för att träffa åtgärder, som stå i rak strid med vilkoren i vapensiilleståndsfördraget. Så t. ex. har den stadfästat den af Kielerförsamlingen antagna grundlagen och erkänt den förra prov. regeringens ålfgarder och inrättningar. Till följe häraf hafva icke mindre Reedizs än Stedmarn Vbevitvit sig från Slesvig till Köpenhamn. Den sednares ankomst till Danmarks bufvndstad betraktas af vederbörande som ett glädjande tecken för Danmark. Österrike, Wien, derifrån notiserna gå till den 21 dennes, var då alldeles inneslutet af kejserliga trupper och sinnesstämningen derstädes nedtryckt. Då all tillförsel är afskuren, måste lifsmedeln snart tryta, hvadan ett afgörande icke länge kan låta vänta på sig. Kejsaren, som numera tagit sitt residens uti staden Ollhilita, har utnämnt lI imntlichriis till högste befälhafvare för alla kejserliga truppar och förklarat alla de riksdagsbeslut, som blifvit fattade efter ministerens afträdande, för ogilliga. Rilrsförsamlingen har så smält tillsammans, att den snart är ur stånd att fatta något beslut. Den hetes vilja anmqda erkehertig Johan att mähla emellan folket och regeringen. Umgrarne, hvilkas styrka uppgifves till 60.000 man, stå orörliga vid gränsen. Enligt några berättelser skall deras tvekan att öfverskrida gränsen vara föranledd af en hotande rysk not. Andra påstå, att orsaken skall vara att söka deri, att ungerska ständerna först vilja försöka allt för att med kejsaren tillvägabringa en försoning, hvartill underhandlingar redan skulle vara inledde i OUMWiit. dit de tvenne tyska rikskommissarierne Welcker och Voslo begifvit sig för att bidraga till en önsklig läsning af den invecklade frågan. EAUECLtaS Fa har imellertid ankommit till Ungerska lägret och på honom hvilar nu Nienska demokratiens sista hopp. Fästningarne Leopoldstadt och Munkatsech berättas hafva fallit i Ungrarnes händer. General S.morila, som i spetsen för de kejserliga trupperne i Gallizien ryckt in i Ungern, skall plötsligen vändt tillbaka. I Syd-Tyrolen skola utbrustit oroligheter. Wapernstilleståndet emellan Carl Albert och Radetzky lopp till ända den 20 dennes. och sardinska arniöen förmodas allaredan åter hafva inryckt i Lombardiet, hvartill ögonblicket icke gerna kunde vara bättre valdt än för närvarande, då Österrike belinner sig i ett sådant trångmål. Engelska och franska kabinetten skola efter de fåfänga bemedlingsförsöken medgifvit sakens afgörande genom vapen. I Paris menade man, att Carl Albert den 22 skulle åter öppna fiendtligheterne. Toskana har fått sig en ny erke-radikal minister under Guerazsi, ledaren af folkrörelserne i Livorno. Belägringstillståmdet i Paris star nu, till följe af nationalförsamlingens enhåälliga beslut, blifvit upphäfvet den 19de dennes. Presidentvalet i franska tepudblikem hetes komma att beramas till den 10 nästk. November. Tyska riksförsamlingen har antagit paragrafen om tyska rikets gränsor, hvarvid Slesvigs förhållande til! Tyskland lemiska nationalförsamlingens president. Vi barm i dag bekommit tysk post af der 2 tdebget es. Den medför inga vigtigare nos tiser. Menerfioslen af den 22:dre nade loeblifrik i ilamburg. Underhandlingar voro imellertid i gang för tillvägabringandet af en försoning emellan kejsaren och Wicnarne. Belägringstillståndet i Frankfurl är uyphäfvet. — — Wikast till Cttö0CPÄUH för Häurseterso gaRköket Bawnmark och Stesvtig. i MM . 1. Regjeringsformen i Kongeriget Danmark og Slesvig er indskrenket-monärkisk. Kongemagten er arvelig. 2 Den evangelisk-lutherske Kirke er. som den, hvori den overveiende Deel af Folket befinder sig, at ansee som den danske Folkekirke och nyder, som saadan, Understottelse af Staten. 3. Den loggivende Magt er hos Kongen og Rigsdagen i Forening. Den udavende Magt er hos Kongen. Den dommende Magt er hos de anordnede Domstole. IL. g 4. Den i Kongeloven sastsatte Arvefolge er fremdeles gjaeldende. Den kan kun sörandres efter Forslag fra Kongen og med den forenede Rigsdags Samtykke, hvortil udfordres 3, af de afgivne Stemmer. 5. Kongen kan icke uden Rigsdagens Samtykke tillige vere Regent i nogen anden Stat end Hertugdommerne Holsten og Lauenborg. 6. Kongen skal here til den evangelisklutherske Kirke. 7. Kongen er myndig, naar han har fyldt sit I8de Åar. 6 8. kongen kan icke tiltrede Regjeringen, forinden han i den förenede Rigsdag har aslagt folgende Eed: För den almeetige Guds Aasyn lover jeg at holde Grundloven for Kongeriget Danmark og Slesvig. bog kan denne Eed alt alxeges af Thronsolgeren, naar han har fyldt sit 18de Åar. 9. Bliver Kongen ude af Stand til at regjere, sammenkalder Statsraadet Rigsdagen Begge dens Åfdelinger trede sammen, og naar den saaledes forenede Rigsdag med 34 af de afgivne Stemmer anerkjender Nodvändigheden udnevoer den en Regent. 10. Er der Anledning til at frygte for, at Thronfolgeren ved Kongens Dod vil vatre umyndig eller af anden Grund ude af Stand til sely at regjere. bestemmes ved Lov en Regent, og et Formynderskab anordnes af Kougen. Regenten kan ikke deeltage i Formynderskabet. g 11. Regenten aflegger den for Kongen foreskrevne Eed og udover, saalenge Regentskabet varer, i Kengens Navn alle dennes Rettigheder: dog kan han ikke foreslaae Forandring af Årvefolgen. 12. Er Kongen dod, og er Thronfolgeren fraverende, eller har han, skjont myndig, ikke aslagt Eed på Grundloven, eller er han umyndig, uden at Regenten er udnevnt og bar aflagt ked. eller uden at Formynderskabet er ordnet. eller er der ingen Thronfolger, sammentreder Rigsdagen uden Sammenkaldel: e 14 bage efter Kongens Dod. I Mellemtiden sores Regjeringen af Ssatsraadet. i3. Er kongen umyndig, uden at Regent och Pormynderskap er bestemt, udnevner den forenede Rigsdag Regenten og beskikker Formynderskabet. 14. Er der ingen Thronfolger, udvelger