allllla uta dIiltal, Male 116 111711771111 741441 beträffar, känt till någon del fyllas det tomrum i hans inre, hvilket uppkommit genom den sparsamma tillgången på estetiska nöjen, under loppet af detta likasom föregående ar. Desse omständigheter hafva hos mig framkallat åtskilliga reflexioner, åt hvilka, (enär de beröra förhållanden, gemensamma för en större allmänhet, jag icke tvekat att gifva olfenlighet, i den fulla öfvertygelse, att dessa tankars sanning delas af mången, och under den förhoppning, att genom uttalande deraf kunna, om än i ringa mån, verka för framgangen af den sak, jag nu går att behandla. Man födes med olika anlag, dem uppfostran kan antingen förqvälva. eller fritt utbilda, eller ock gilva en annan rigtning. Det estetiska sinnet, eller sinnet för skön konst, är således, likasom öfriga sinnens verksamhet, till olika grad utveckladt hos särskildte individer. Hvar och en hänföres icke på samma sätt af poösiens skönheter, af biluhunggarens och mälarens skapelser, af musikens toner och af skådespelarekonstens förmåga, alt i sanna och träffande bilder framställa dygd och last samt derigenom hos mången vicka, lifva och befästa anlagen till det goda, oc h hos andra injaga afsky för det ondas utöfvande. genom en åSkadlig. i mångfaldiga skihtningar sig brytande utveckling af den lastfulles lif, hans frätande oro, anklagande samvete och ÅJulliga förtvitlan. Om, för att nu endast tala om skädespelarekonsten, densamma icke alltid förmår lösa uppgiften att utgöra ett verkligt bildningsmedel, eller denna uteblifna verkan måste sökas deri, att mången i sin kortsynthet icke vill erkänna denna konsts högre bestämmelse och således blir otillgänglig för det välgörande inflytande, sSamma konst kan utöfva . . Q . . på menniskans lefnad, så äterstår likväl en omständighet, den vanligaste och mest allmänna. som förskaffar skådespelarekonsten beundrare, nemligen dess egenskap att roa, att skänka vederqvickelse och behag, till omvexling med lifvets alfvar och dess ofta mödosamma sträfvanden. I alla länder, der bildning och välmäga gå hand i hand, utgöra äfven theatrarne de ställen, der Personer af alla samhällsklasser sammanträlla, der den rike af sitt öfversld och den mindre bemedlade af sin arbetsförtjenst med glädje offra sin skärf, för att, hvar och en på sitt sätt, åt sig bereda nagra ögonblicks nöje. Anspråken hära äro naturligtvis ej desamma, med afseende på den besökandes olika ståndpunkt inom bildningens och smakens område, och dessa skiljaktigheter hafva äfven till följd, att de tallor ur verklighetens eller diktens verld, hvilka från scenen upprullas för åskådarens föga, utöfva på denne olika intryck och bedömas af honom belt olika. Men det finnes dock en omständighet, hvari dessa särskilta meningar sammanträffa, nemligen i anspråket, och å dessa ål konsten invigda ställen finna lyx och smak förenade. Samma skådespel, af samma personer uppfördt på en elegant theater, eller i en lada, göra på åskådaren helt olika intryck. Utom den njutning, som vid cheaterbesöken afses för själen, har man derjemte anspräk, och dessa uu för tiden ej så obetydliga, att äfven finna ögats fordringar någorlunda tillfredsställde, hvartill hörer en salong. hvarest man kan se och höra väl, och i öfrigt försedd med den elegans och comfort, man billigtvis kan fordra och äga förmåga att åstadkomma, äfvensom att illusionen icke förstöres genom ett sceneri, hvarå tideus haud alltför mycket tryckt sin stämpel af förgänglighet och förstörelse. År hvad jag nu anfört en afgjord sanning, så latom oss kasta en blick på förhållandet härutinnan inom vårt samhälle. Ibland misslyckade byggnadstöretag här i staden qvarstår såsom ett talande bevis stora theaterhuset. Salongens felaktiga konstruktion och maschineriet, orimlig et tunga beskaffenhet äro de väsendtligaste, och af alla kände, bristerna. Härtill kommer att sedan Iheaterhuset frärn 2 ss 144i 114 re na. vill taga densamma i ögonsigte så väl hvad beträffar Salongen, som scenen, hvilken sednare, vidkommant le snyggheten, han då skall finna snarast äga likhet med en af besökande allmoge nyss lemnad marknadsplats å landet. Såsom en ytterligare omständighet, vittnande om olämpligheten af vårt nuvarande theaterhus. vill jag äfven vidröra det icke oväsendtliga förhållande, att, så snart hösten, och ännu mera då vintern inträdt, :gon heatertrupp sällan vågar älventyra sin helsa på vär scen, kall som luften derutanför, och om äfven någon sådan trupp skulle våga försöket, måste den snart finna sin missräkning, emedan stadens invånare, oaktadt de äro i tillfälle att genom klädseln bättre än den uppträdande artisten, skydda sig emot köldens inverkan, likväl i allmänhet uteblifva, af en ganska naturlig fruktan att ådraga sig förkylningar. Om man således obetingadt kan underskrilva påstaendet. att vårt nuvarande theaterhus icke tillfredsställer de billigaste anspråk, eller ens anstär värt samhille, återstär frågan, huruvida icke ett nytt, värdigt Thalias tempel kan här uppföras och, jemte andre byggnader från en sednare tid, vittna om invänarnes skönhetssinne samt utgöra en prydnad för staden. Ilärtill svaras, att, enligt min öfvertygelde, dertill icke äro af nöden några utomordentliga ansträngningar, utan endast den enkla åtgärd, att några personer med nit och drift, samt dessutom i en sådan ställning i samhället, att de, framför andra, kunde genom exemplets magt befordra föret lagets framgång, förenade sig och inbjöde allmänheten till teckning af aktier, för åstadkommande af det derför erforderliga kapital, och hvilken teckning, i händelse aktierna bestämdes så lägt som möjligt, jag föreställer mig komma att gå ganska Lillis. ädä en mängd personer, med mindre tillgångar, men med ett lilligt och var at interesse för saken, säkerligen icke skulle lemna tillfället obegagnadt att få bidraga till befrämjande af elt företag, hvars verkliggörande skulle skänka både dem och andra oräkneliga ögonblick af framtida njutning, och borde man dervil så mycket mindre stadna i tveksamhet, som det naturligtvis måste förutsättas, att ett blifvande theaterzus komme att uppföras, efter en sådan plan, att aktierne blefve nijaktigt räntegikvande. Da aktieteckningen en nämnde auspicier tagit sin början, är, efter mitt förmenande, företagets framgång med detsamma betryggadt, och blir det nalurligtvis sedermera aktieägarens omsorg att vidtaga hödiga atgärder, på det att det hela må värdigt och ändamälsenligt motsvara sin bestämmelse; hvadan jag icke anser lämpligt, att i detta afseende nu ingå i detaljer; dock vill jag icke lemna tillfället obegaanadl att nämna några ord, rörande det projekterade nya theaterhusets blifvande läge. Företrädesrvis gång under förutoch framför andra platser erbjuder sig härtill den emellan norra och södra hamngatorne belägna. så kallade Brunnsparken, hvars så i ögonen fallande fördelaktigt. att eller seduare maste blifva bebygd, den förr men för stadens prydnad är det icke likgiltiot hvad för sorts byganad derstädes kommer alt uppföras. En theater, en ideell byggnad, som, utan att vara heroende ar snörräta reglor och tunga former, hvilka i allmänhet äro gemensamma för boningshus, kunde på den fria, för eldfara utifrån skyddade platsen, utveckla en yta, förskönad genom arkitektur och smak samt i hög grad bidraga, att åt den förut vackra taslan. hvars sidor bildas af norra och södra hamngatorne i hela deras utsträckning, äfvensom stora torget, gifva en ännu högre prakt och en helgjuten skönhet. Denna synes mig såledesaf alla inom detta samhälle förekommande byggnader vara den för platsen mest passande. Det hinder , som för närvarande sbml1Ie ljioca i visan för anlåtandat art en; 144 följas åt — ( Ånlä skonverten salt: skon briggen 4 Christ. M 25 fat tra last. Anl. däckhaten nor spann stilar m. Å Marstrfjerdingar in. Mm. 2 Sockl d. B:ko R 130 a — Paris k. s a —S. — 8 d. d. — Chris Spd. 65 a d. 9,9 —— Fgete Oct. den Den 21: kl rom. 26, rom. 26,09 rom. 25.94 5 gr. blidt 23: kl. 5 f Barom. 26 5 gr. blic gr. blidt,! Å Bloms Carlskron — eger rum Sal. Bilje J. Gumper gen, der tillgä. Musiken Sönda onreset beståena och Ficis hälles Yi 2 Groössha EHHUTH fred vin( d: 14! Herrar dagen de ver? C(vlelir der san gen den C(olelin träda 4 Oktober. ÅT