Några ord om den frin handeln ). (Af en köpman i London.) Allmänt välstånd mäste naturligtvis uppstå der, hvarast existerer en stor och vidsträckt handel, förbunden med alla elementer till en vidtomsattande utvecklinz. Men blott då ett folk befinner sig i ett sådant tillstånd af välmåga, kunna direkta skatter ökas, och indirekla förminskas. De sednare fördyra artiklarne och förhindra förbrukningen och handelns utvidgning. Deremot fordrar nästan hvarje stat årligen större bidrag af folket för bestridande af statshushällningens kostnader. Inkomsteller förmögenhels-skatter äro till en viss grad de ändamålsenligaste; men huru vill man väl bära sig åt för att göra dem produktiva, om ett lands fiskaliska lagar motverka nationalförmögenhetens tillvext? En af de största fördelar, som fri handel tillskyndat England. är alla för de arbetande klasserne oundgängliga förnödenheters billighet. Alla slags lifsmedel och beklädnadsartiklar hafva verkligen på sednare tider blifvit nära hälften billigare, än de med föga afbrott voro under de 50 åren före 1840. Årbetslönen har icke sjunkit i samma förhållande, hvaraf följer, att de nämnde klasserne äro bättre födde och klädde, än förr. Det skulle vara ett oriktigt påstäende att fri handel blott passar för England. Schweiz är ett exempel, att tillochmed ett land i det inre af en stor kontinent njuter en hög grad af välmåga under ett radikalt frihandelsystem. Det är just denna fullkomligt obundna frihet, som, i det den verkar väckande och lifvande på Sweitzarens sinne, har lärt honom att öfvervinna alla hinder täflan ställer i hans väg. Men liksom Manchester är sätet för produktionen af de stora halffabrikaterne (twist, shirting 0. s. v.) och Lyon försvarar sin rang i förfärdigandet af de finaste sidenvaror, så utmärkersig Schweitz för många varor, som blott kunna frambringas genom den mest förfinade smak i det Eyttre och genom billigt handarbete, och lemnar äfvenledes Tyskland bevis på en dylik öfverlägsenhet i förfärdigandet af många värderika artiklar. Alla dessa elementer kunna väsendtligen höjas genom fri rörelse med andra nationer, under förnuftiga men högst moderata inskränkningar, följaktligen icke under höga, utan under de minsta tullar som med omständigheterne äro förenliga, eller äfven under alls inga tullar för vissa artiklar. Kan England förkofras under den fria handelns auspicier, så måste Frankrike och Tyskland kunna det äfvenledes, tvenne länder, som genom klimat, naturprodukter och sina invånares industri icke äro mindre gynnade än England. När man således i dessa begge länder bara väl först kommit till en förnuftig organisation af de borgerliga inrättningarne, får man äfven vänta, att handelns och industriens sanna intressen icke misskännas. Europa erbjuder ännu alltid ett stort fält för fabriksindustriens utvidgning. Utom Europa ökas befolkning och behof af alla slag ibland de nationer, som blifva förtrognare med förr för dem obekanta beqvämligheter. Sedan många år utvandra från England årligen cirka 125,000 menniskor, år 1847 tillochmed 258,000; från europeiska kontinentalländerna måhända icke mindre. Dessa utvandrare allena bilda på andra sidan oceanen en ny europeisk verld, och då odlingen af produkter i alla transmarinska länder gör stora framsteg, så underlättas derigenom utbytet. Dessa utsigter äro ovedersägligen gynsamma för hvarje europeisk nation, som kan sysselsatta sig med fabriksindustri, och uppmana till utveckling och förbättring. I Amerika allena bo flera millioner tyskar eller afkomlingar af tyskar. Dessa skola alltid i mer eller mindre mån åt tyska sabrikater. icke utslytta, som ej eller ega någon handelsslotta, och som öfverbufvud drifva föga handel med transmarinska länderne, kan man icke säga detsamma. Men för England uppstår en ny engelsk verld i främmande verldsdelar, der naturligtvis engelska fabrikater erhålla företrädet, ehuru främmande fabrikater blott äro underkastade obetydliga tullar. Enligt nyaste iakttageil ser bestiger sig folkmängden i de hufvudsakligen af Engelsmän befolkade storbritanniska besittningarne till följande antal: gifva företrädet Om fransmännen, som Nya Skottla etetl.. 182,009 Nya Braunschweig oo 2 ss ee 1860. 000 Canada . 13300, 000 Cap ee re re Klas Lo LL er 200,000 Mauritius ss. cr BH Fr ek 150,000 Nya Syd-Walliitiis333s3. 200.000 Syd-ÅKustralieen. 25,000 SWan-Riueer. 6,000 Nya Zeeland crt eo. oe 120,900 Yan Diemensland ocws oc kk of 60,000 Till dessa kolonier komma vidare Ceylon med 1,300,000 menniskor, westindiska öarne med 860,000 invånare, besittningarne på Äfrikas vestra kust med 850,000 inbyggare och i Europa, Gibraltar, Malta, Joniska öarne 0. s. v. Det hela innefattar nu en folkmängd af nära 6,000,000 menniskor. Importen i dessa kolonier, nästan. uteslutande från England, utgör i penningevärde 4 15,000,000; exporten öfver 2 12.000,000. Australiens och Canadas rika produkter (fårull, spanmäl, silke 0. s. v.) ökas ärligen till qvantiteten. Alla dessa kolonier och besittningar hafva sina egna legislativa organisationer, och bestämma sjelfva sin beskattning, sina utgifter och inkomster. Moderlandet besitter blott den politiska auktoriteten, utan någon direkt penningeinkomst. Kontroller öfver import och export ega alls icke rum. En ny koloni har grundats i år, på ön Labuan, vid norra kusten af Borneo. Om man betraktar Nya Holland som fast land, så är Borneo verldens största ö, med mera än 4 millioner invånare, af hvilka många redan nu ha lust och fallenhet för att idka handel och industri på enropeiskt maner. Man väntar inom loppet af få år stora resultateal denna koloni för engelska handeln i indir ska archipelagen. Wi vilja icke tala om Englands handel med Indien, China, Amerika och Afrika, ty den står alla nationer öppen, och engelsmännen hafva inga fördelar framför Tyskar och Fransmän undantagandes i den händelse, att de kunna sälja varorna till billigare pris, än de begge sistnämnde folken. Lifsmedel af alla slag måste England årligen införa från utlandet. Genom den större iillgången på desamma, till följe af tuliars och forbuds afskaffande, hafva uppstått billiga priser, större komsumtion och följaktligen större handel. Om Engelsmännens närmaste grannar — Belgier, Holländare, Tyskar, Svenskar, Danskar 0. s. v. — ville utvidga och förbättra sitt jordbruk och sin boskaps-skötsel, så måste de obestridligen komma i åtnjutande af de fördelar, som annars allägsnare nationer — Amerikanare, Ryssar 0. s. v. tillegna sig, och man får antaga, att ännu intet land i verlden nått fullkomlighetens måli dessa industri-grenar. Ett vidt fält ligger således i detta hänseende öppet för dessa länder, och de fördelar, som derå kunna skördas, synas oss vara af en mycket säkrare natur, än de, hvilka man väntar af några fabriksföretag, hvilka aldrig kunna bli annat än misslyckade drifhusplanter i länder, der ofta de nödvändigaste elementer fattas, eller der afstånd och kostnader äro allt för stora. Till hvilka ytterligheter de kommunistiska betydliga mekaniska krafter, maschiner erbjuda, kunna icke mera tillintetgöras. I ett land, der tillgång finnes på jern och stenkol, äro dessa krafter lätt skapade, och det synes. som om många länder, tillochmed i Europa äro mycket rikare på dessa vigtiga produkter, än man hittills trott. fven användandet af dessa krafter blir mångfaldigare och större tid efter annan och man kan icke tänka sig en gräns för detsamma. Att många sabrikater medelst dessa krafter kunna lemnas billigt och ständigt billigare, isynnerhet då sabrikerne ganska betydligt utvidgas, kan alls icke dragas i tvifvelsmål. Ilvartill kunna således fiskaliska och prohibilionslagar gagna i vissa länder, der man inbillar sig, att dessa mekaniska krafter stå i vägen för välståndet, eller der andra orsakar förhindra en sjelf att till egen fördel använda desamma. Och hvarföre vill man icke i alla länder tillämpa den fria handelns principer, enär de obetingadt äro de ende, genom hvilka industrien kan utvidgas och följaktligen handeln ökas till sitt omfång? Ingenstädes, och under intet förhållande är att rekommendera en plötslig öfvergång från ett system till ett annat; men gradvis och med lämplig försigtighet kan på kort tid mycket uträttas. Äfven i Englaud har man användt den methoden att successive öfvergå från skyddstullar till fri handel, så t. ex. i år hvad beträffar den nya sockerlagen. Fri handel är icke ett den nyare tidens resultat. Redan för flera århundraden tillbaka erkände man i de gamla italienska handelsstaterne och i hanseförbundet de fördelar en vidsträckt handel skänker. För 2 ärhundraden sedan försökte Colbert många nya methoder för att förbättra och utvidga handel och näringar i Frankrike, och huru mycket han än misstog sig i många sina åtgärder, så framträdde dock den fria handelns principer vid många tillfällen, så t. ex. då de förståndigaste köpmän i Frankrike, hvilkas råd pch tankar inhemtades, till honom utropade: Laisses nous faire; laisses passer! bå Colbert förbjöd utförseln af spanmål, minerades franska jordbruket; blott genom den uppmuntran en friutförsel erbjuder vann det åter förkofran. Straxt derefter, omkring är 1700, verkade en annan fransk statsman och krigare, Vauban, på franska handelns förenkling och utvidgning under låga tullar (se Memoires du duc de St. Simon. Tome X, Paris 1840, pag. 29). I samma sekel, skrefvo äfven italienska, franska och engelska filosofer öfver fördelarne af en fri handel. År 1776 utkom Adam Smiths stora verk öfver national-ekonomi och handel; år 1802 föredrog Jean Bapiist Say, i sitt värderade verk: Jrail d Economie Politique, de ur den fria handeln härflytande principer 9.— hegge dessa verk hafva ännu icke blifvit öfverträffade i praktisk vishet; men Mac-Culloch, Fredrik Bastiat, Richard Cobden, James Wilson och många andra hafva på sednare tider lemnat gedigna bidrag, genom tal, skrifter och handlingar. Äfven i vår tid hafva uti England alla dessa satser bekräftat sig genom sakverkligheter, men i andra länder icke i tillräcklig grad. Den tyska tullföreningen är utan tvifvel nyare tiders största demonstration för den fria handeln. I Holland är transitohandeln med Java-produkter fullkomligt fri; man erkänner derigenom vigten af handelns utvidgning genom fri rörelse och billighet. UTRIKES NYHETER. FRANKRIKE. Paris den 3 Okt. Finansutskottet har för nationalförsamlingen framlagt ett omarbetadt utkast till 1848 års inkomstoch ulgifts-budget. Iotalsum