Götbeborgs åttonde HANDELNoch SJÖPARTS-TIDNNG kan här på platsen premumereras för dlerslående delen af året med B.ko B:dr 2: 24. Vid reqvisilioner från Postkontoren i riket gälla bestämmelserna vid arets början. Götheborg den 28 September 1848. keduaktionen. —— — UTRIKES NYRETER. FRANKRIKE. Puris den 1 Oct. Sedan frågan om eneller fvå-kammarsystemets inbördes företräden blifvit afgjord till det förras fördel, återstar i hela orundlagsprojektet ingen vigtigare punkt än den som handlar om presidemsalet. Föreningen i fue Poitiers har bestämt sig för presidentens val af hela folket, i beräkning, som man sörmodar, att derigenom störta republiken, enär solket anses på manga orter skola i massa ultala sig för endera Louis Napoleon eller Henvik af hourdodiir. Ått icke alla republikaner hysa dessa farhågor synes deraf, att älven många af dem vilja hafva presidenten vald af hela folket. Det moderata republikanska partiet tyekes dock luta åt den meningen att presidenten. till undvikande af alla stormar, bör väljas af nationalförsamlingen. Förmår denna åsigt alt göra sig gällande, så lär Cavaignacs val vara afgjordt. De röde republikanerne uppträda allt djerfvare, hvartill bourgeoisien onekligen till en del sjelf är skulden, genom sin försummelse att vidtaga några-allvarsamma och genomgripande mått och steg till de arbetande klassernes bästa, och det öfvermod den visat efter Junisegern. De följa den förra dynastiska oppositionens föredöme och hälla stora opinionsmiddagar, vid hvilka skålar drickas för hobespierre, Marat, harbes samt tillochmed, såsom det påstås, för sgwillotinen. Nalionalförsamlingen och Cavaignac hånas och smidas. Dylika opinionsmiddagar, i hvilka äfven högre embetsmän deltagit, hafva egt rum i Chålet, Lyon, Toulouse och Paris, och flera skola följa på andra orter. Saken har varit föremål för interpellationer i nationalförsamlingen, hvilka framställdes af Densoy. men icke hade någon annan påföljd än att, från bergspartiets sida, framkalla ett så förfärligt tumult, att mötet måste afbrytas. Denna skandal, som inträffade den 30 Sept., inverkade ofördelaktigt på fonderne denna dag, hvilka vid ryktet om densamma. ifrån att hafva varit ganska fasta, i största hast blefvo flaua och slöto 3 0öadF 44. 25 och 5 00 68. 50. Finge man döma af de matta och intetsägande svar ministrarne afgåfvo på interpellationerne, synes styrelsen sakna mod och styrka att med allvar och kraft uppträda emot den röda republikens anhängare. Nationalförsamlingens förfarande att väl proklamera arbetets frihet, men icke rätten till detsamma, begagnas af ultrademokraterne som ett medel att uppvigla massorna och har äfven utgjort ett med synnerlig förkärlek behandladt ämne på deras opinionsmiddagar. Nöden i Paris är snarare i tillän aftagande. Tar man i betraktande den fördel bonapartister, monarkister och anarkister anse sig kunna draga af det herrskande eländet, kunde man lätt komma till den slutsatsen, att dessa partier söka att förlänga och förvärra detsamma. ITALIEN. Striden emellan Neapolitanare och Sicilianare, eller rättare sagt emellan Åjranneli Ferdinand och de liberale på Sicilien hvilar. till följe af det vapenstillestånd som unarbetas på en försoning. Sicllianerne hade emellertid icke efter Messinas fall uppgifvit tanken på ett yiterligare motstand. Parsamentet dekreterade genast efter denna katastrof upprättandet af 7 militär-läger. Det lär gait faslist blodigt till vid erofringen af nämnde stad, ty de kunglige trupperne skola lidit en förlust af 2200 man i döde och 2700 man i särade. Åslaren skall kostat inalles 7009 man lifvet eller lemmarne. Messina är förhlaradt för frihamn. Insurgenterne ha, med undantag af. anförarne, erhallit amnesti. Rossi, den nye premierivinistern i Kyrkostaten, har vidtagit flera åtgärder, i hvilka man spårar fröet till en bättre sakernes ordning. polisen har underordnats ministern för inrikes ärengerne. Penningatsörsellörbudet har upphäfts. senellanerne hafva, för att ådagalägga att de underkänna vapenstillestandet, gjort cit utfall. som dock skall totalt misslyckats. Den grymme och vilde lallelsky, denne moderne Lilly, upprätthal er med jernhand krigslillständei i det olyckliga Lombardiet. Flera patrioter hafva blifvit fysiljerade och andra släpade till Mantua i fängelse. — Den tanken är allmän i Radetzkys arme, att i händalse af ett anfall från Fransmännens sida, Ryssarne vid första vink skola ila Österrikarne till hjelp. — Den tvist, som yppat sig emellan Radetzky och Schweitzarne, är på väg att biläggas, såsom det synes, till följe af den benägeuhet till eftergift de sednare ädagalägga. Det emot Tessinarne rigtade utvisningsdekretet tillämpas icke vidare, Österrike synes vara betänkt på att vinna llallenarne genom en försonande åtgärd. Så t. ex. väntar man att få se en konsliluerande lombardisk-venetiansk församling iukallad till Wien eller Verona. ÖSTERRIKE. I österrikiska nationalförsamlingen har ledamoten Borroseh interpellerat krigsministern beträffande Jellalichs uppsnappade brefvexling. Brefvet till kulmer upplästes af interpellanten, som sporde om brefvel finge anses som authentiskt och om dess innehåll var krigsministern bekant. krigsminister Ealouu: En skrifvelse, som icke kommit mig til banda, förpligtar mig icke till något svar, imellertid drager jag Icke i betänkande att förklara, att jag för min del i en privat skrifvelse svarat Jeliuiich, au jag hvarken vill sända honom nägra trupper eller artilleri, sålänge ungerska regeringen icke öfverskrider sin kompetens. Hvad pengarne angår, så har Jellalich begärt penningar till de stående österrikiska trupperne; hanhade i samma ärende adresserat sig till ungerska ministeren, och då denna afslagit hans begäran, hade han (Latour) sett sig nödsakad att skicka banen 280.000 si, hvilket var mindre, än hvad som blifvit fordradt. (Bravo till höger; hyschningar till venster. Rop: bravo Camarilla!) Borrosch vänder sig till höger: Det är sorgligt, att man kan yppa glädje öfver ett borgarkrig; jag spörjer hvad regeringen har gjort för att äter skänka alla monarkiens folk fred. Wessenbery med ovanligt ljudelig röst och mycket uppretad: Ministeren vill icke underlåta att tillvägabringa fred och jemnlikhet i rättigheter för alla rikets folkslag. Krigsministern Ealour har till det högre krigsbefälet aslåtit ett rundbref med allvarliga uppmaningar att undertrycka de reaktionära stämplingarne inom hären. Kossuth, Ungerns frihets-apostel, har i anledning af den fara hvarmed Jellalich och hans slaviska horder hota Ungerns sjelfständighet och nationalitet, utfärdat en uppmaning till nationen, att hvarje vapenför man, som har en gnista ungersk heder i bröstet, må ila till fanorna. Denna uppmaning har FÖ gerska riksdagen, i mötet den 24:de Sept.. beslöts att uppbåda den allmänna landtstormaen. och 300 riksdagsmedlemmar utsändes för att uppmuntra folket och föra detsamma emot tienden. Blott 100 med emmar stannade qvar för att besörja de löpande parlamentariska 2öromalen. Siraxt efter mötets slut reste Kossuth till Czegled. hvars hela befolkning på hans uppmaning grep till vapen, och derifrän vidare till Keczkemet, och öfveralit ilade solket till sfanorna. Om några dagar återvände Kossuth till Pesth och bebädade ankomsten af 12000 man landstorm. Då vägrade riksförsamlingen att lyda den af kejsaren utnämnde kommissarien grefve Lamberg, förkastade kejsarens manifester och beslöt utfärdandet af en proklamation till nationen. I denna proklamation visas att bemälle manifester, såsom icke varande alE. af nägon ansvarig minister, äro oluglige, ogillige och ntan kraf?, på grund hvaraf alla ungerska militärer och embetsmän vid strängt straff förbiudas att hörsamma grefve Lamberys bud och befallningar eller på något sätt understödja honom i hans förehafvanden. Äfven lär en provisorisk regering blifvit insatt. (irefve Halistiyullgy, hvilken udrädt ur ungerska ministeren, äfvensom baron Eöotrös, hade begifvit sig till Wien. Den stackars Lambergs öde blef imellertid högst tragiskt. Från Pesth måste han förklädd flykta undan massans raseri till Ofen, hvarest han ville söka skydd i fästningen, eller, enligt en annan version, traktade efter at sälta sig i besittning af densamma, men han blef igenkänd och mördad af folket. Rörande de aldra sednaste tilldragelserne i Ungern korsa hvarandra en mängd motsägande och konfysa rykten. Hvad som af dessa är sanning låter sig forst någorlunda bestämma vid nästa posts ankomst, och till dess är det äfven bäst att lemna dem i sitt värde och icke upptaga utrymmet med deras anförande. irnorkanslerillall tillskrifves följande plan: Tills vidare betjenar den sig af Slaverne för att tilintetgöra Ungerns sjelfständighet, hvarefter den, allt efter omständigheterne, ämnar endera, med militärens tillhjelp, kasta sig öfver Wien och återinföra sakernas gamla ordning, eller, derest detta anslag strandar på Wienska demokratien, då lösslita sig från Tyskland, böja sig för Slavernes vilja och koustituera ett slaviskt kejsardöme. NÄÅLLXRIET. Från ILien skrifves, att en folkrörelse egt rum i Buckarest, Wallakiets hufvudstad, hvarvid metropoliten blifvit tvingad att-på ett öppet torg uppbränna det ryska protectoratsbretvet och välsigna den nya romanska konstitutionen. Härigenom får blott czaren en länge efterlängtad förevändning till landets besättande med ryska trupper. PREUSSFN. Innan hodberlus framställde sitt (i går omförmälta) förslag i danska frågan, hade utrikesministern r. Dönhoff, i mötet den 2:re dennes, på begäran, framlagt de bemälte fråga rörande officiella handlingar, och tiwlika yttrat det hopp, att denna angelängenhet, i trots af de hotande utsigterne, skulle få en fredlig lösning. Beslut fattades att tryckningen ar dessa handlingar skulle så skyndsamt som möjligt taga sin början. TYSKLAND. Centralstyrelsen har, genom sina sednaste anstalter, röjt sig hysa den planen att trygga tyska furstarnes och bourgeoisiens lugn och säkerhet emot demokratiens stormtöpningar medelst i stor skala företagna omflyttningar af trupper — ett mycket gammalt macchiavellitiskt knep. I de sachsiska och reussiska hertigoch furstendömena, der demokratien vunnit temmeligen fast fot, skola förläggas kongl. . UiCcka ftannner De nämn