kommit till Frankfurt. PREUSSEN. Från Berlin skrifves, att de bekanta maschinarbetarne derstädes, hvilka utmärkte sig så mycket under Marsdagarne, efter några explikationer med den nye prememierministern r. Pfuel, lofvat denne, att deras korps, 3009 man stak, skall understödja regeringen. Ilärmed gå demokraterne miste om sitt Hörnämsta stöd, på hvilket venstran hufvudsakligen raknat för det fall, att den nödgades vällja till folket. ÖSTERRIKE. Erkehertig Stefan, kusin till kejsaren och af denne insatt till palatin i Ungern, skall nu, såsom Lngrarnes härförare, tåga i fält emot banen Jellalich, hvilken står högt i kejsarens gunst och kämpar emot Ungrarne för alt hiälda denne monarks rättigheter! Detta ser i sanning något besynnerligt ut, och icke är godt att säga hvad utgång denna förveckling skall få. Månne icke den unge prinsen flikar elter Ungerns krona? Slag i saken tros snart vara att förvänta, ty den 20 dennes ansågs sellalich snart böra uppnå Wesprim och der, menar man, komma Ungrare och Kroater att Sammandrabba i en afgörande batalj. liittills har Jellalich icke rönt något motstånd på silt infall i Ungern. Slinisterkrisen fortfar ännu i Ungern. Johannes Ronge har predikat i Wien och en nykatholsk församling håller på att bilda sig derstädes. Hvem skulle väl trott det för elt är sedan? ITALIEN. I Piemont är man fullt och fast öfvertygard om, att kriget mot Österrikarne, Lombardiets inkräktare, kommer att fortsältas efter vapenhvilans tilländalöpande. Carl Albert belinner sig i det förtvillade läget att emot sin vilja nödsakas för hvarje pris söka krig med Österrike; ty ett fredsslut, som icke hade Lombardiets befrielse till följd, skulle medföra hans störtande. Det republikanska partiet uppträder, sedan kungens nederlag emot Radetzky, hvarje dag alll mera öppet och bearbetar besolkningen för förverkligandet af sina ideer. Under sådana omständigheter anses det icke sor omöjligt, att Carl Albert en vacker dag lägger ned den honom så tung vordna spiran till förmån för sin son hertigen af Savoyen, som är mycket älskad af militären Piemonts hamrar hafva blifvit ajournerade till den 17 Okt. ENGLAND. Den 14:de dennes hafva i Blackwell vid London 170 herrar och 20 damer embarkerat för att gå till Ostende och derifrän bege sig till Briissel, i afsigt alt deltaga i den fredskongress, som der skulle laga sin början den 20:de dennes. kåcleran. I Hamburg har anmälts följande antal patienter: den 1:ste Sept. 1, den 2:dre I, den 3:dje 3, den 4:de I, den 5:te 3, den 6:te 12, den 7:de 13, den S:de IS, den 9:de 29, den 10:de 36, den 1i:te 45, den 12:le 68, den 13:de 82, den 14:de 26, den 15:de 99, den 16:de 83, den 17:de 70, den 18:de 70, den 19:de 73, den 20:de 50, inalles 850. Botade äro 168, döde 368, under behandling 314. — I Berlin hafva under dygnet från den 18:de middagen till den 19:de samma tid insjuknat 50 personer. Ällt sedan sarsotens utbrott hafva der 1429 personer insjuknat, och af dessa ha Sös aslidit. 183 tillfrisknat och 388 voro ännu under lnkarebehanling. — I London skall den sAÅde dennes hafva förekommit ett konstateradt kolerafall. — Grekland har nu äfven, callgt notiser från Athen af dån 2:dre Sept., blifvit hemsökt af epidemien. — — e p): — — 433 EEBUFU barnen IåFUn till håg och sinne för handslöjders öfning, 5ö Österåkers Skola afsStrengnäs Stift, CY 2 2 — HR VN 2 11—112 1—0111. 170 gillade arbetena upphängdes i skolan efter nummer med påskrift af de unga arbetarnes namn. Detta uppmuntrade älven de lättjesulla. som eljest gingo hemma och på lediga stunder endast roade sig med vanliga barnnöjen, så, att de äfven begynte alt taga något nytligt arbete för händer. Snart var det ingen af g08sarne i skolan, hvars ålder tillät dem använda knif och såg, hvilken ej försökte sin lycka, att förfärdiga något litet täljoch snickeri-arbete. Denna väckta håg och lust hos gossarne, all göra något nyttigt, väckte hos läraren tanken på, att äfven hos flickorna väcka hag och lust att öfva sig i de handaslöjder, som tillhöra deras kön. Han uppmanade således älven dem, att sy, sticka eller spinna något, som de kunde visa läraren. Sa började äfven de att sticka små strumpor, sy kragar, nattkappor och skjortor, hvilka äfvenledes med päskrifna namn och nummer upphängdes på sitt särskilta rum i Skolan. En ädelmodig och om folkbildningen ömhjertad man i socknen, hr kapten Sterky på Forssby, som omfattade den nya ideen med värme, före slog att hälla en auktion på de arbeten, som förfärdigats al barnen och inköpte sjelf de slesta. Utgifvaren, som sett se små modellerna, kan intyga, att de. efter hans omdöme, äro väl lyckade, isynnerhet när man sager i betraktande deras mästares unga alder, 9—14 ärs barn, och de ofullkomliga verktyg, hvarmed de förfärdigats. ISynnerhet utmärkte sig en väfstol för noggrannhet och säkerhet i utförande af dess minsta delar. Den gosse, som fyrsärdigat detta väftyg. lärer dock hafva en far, som är snickare, att tacka för denna sin ovanliga sallenhet och färdighet att snickra. Så, som gossarnes läljarbeten, voro äfven flickornas syoch stickarbeten, i modellform. Västan allt, som förekommer i en bondes stuga, redskapshus och garderob, fanns här i miniatur upphängdt. ÅÄrder om 3 tums längd, harfvar i 3 till 4 tums fyrkant, årderdrägt om 4, 5 tums längd; yllestrumpor, förkläden och kragar passande för en stor docka o. s. v. Till dess folkskolorna vinna sin nödiga tillbyggnad af slöjdskolor, torde intet bättre medel kunna uppfinnas, att lifva håg och sinne för husflit och handaslöjder. Den, som kan göra ett litet årder rigtigt som gosse, kan också göra ett stort ärder rigtigt som fullvuxen man, och den, som kan sy en skjorta åt sin docka som liten flicka, kan också sy en skjorta åt sin man som gilt. Äfven den fördel medför denna nppfinning, att främlingen, som besöker skolan, kan på ett ställe få se samlade modellerna till de verktyg och husgerädssaker, som fran urminnes tider varit begagnade i socknen. Ty hvad som finnes hemma i föräldrahuset, det eftergöra barnen. De redan förfärdigade modellerna äro ställda i Österåkers skola i följande ordning och under nedanstående nummer. 1:0. ikerbruhsrelsksuyI. ett årder eller enbetsplog. 2. en sladd, 3. en pinnharf, 4. en sakallad klösharf. 5. en större plog (efter engelska metoden), 6. en vilt, 7. en spalle, 8. en jernstör, 9. en lie, 10. en grep, II. famnstake (till dikens mätning), 12. hand-harf (räfsa), 13. en slaga. — 2:0. Körredskap: II. en hövagn. 15. ett par skogskalkar, 16. en 8. k. bättre släde, 17. en färdsläde, 18. en färdvaga. — 3:0. Slöjderedstkap: 19. eu såg, 20. ett unggjern, 21. en handyxa, 22. en skrädyxa, 23. en klubba, 24. en hammare, 25. en hoftång. 26. en oxhyfvel. 27. en släthyfvel, 28. ett borr, 29. en vinkel, 30. en tumstock. — 4:0. Väfredskap: 31. ett par väfstolar. 32. ett par varpor, 33. ett par bobiner, 34. en nystfot, 35. en sylfstock, 36. en skäcktstol, 37. en häckla, 38. en bråka, 39. en bandstol, 40. en vässpole. — 5:0. Köksredskap: At. ett baktråg. 42. en brödkafle. 43. en brödnagg, 44, en brödspade, 45. en matsked, 46. en knif och galfel, 47. en hackläda. 48. en fathylla, 49 elt skärhräda SÅ on AaHA — HE Såscaflaå aukuoner hafva blilvit W vid, som redan är nämndt, Hr kapten Sterky lill en uppmuntran för barnen godhetsfullt inköpt det mesta. — rr mv rem OSINR SLAVETIETANSAN — — — — -— CÅ Å FH E BB O pe GQ. Till den festmåltid. som Westgötha och Elfsborgs regementens oslicerskorpser för hr seneraladjutanten m. m. af Dalström, voro äfven inbjudne de danska officerare, hvilka hit atföljt transporteskadern. Efter måltidens slut beledsagades de af olficerskorpserne under full regementsmusik ned till ånglartygen, som vid afresan nu, liksom förra gången, hissade svensk flagg på storloppen och saluterade under idkeligen upprepade hurraoch lefverop från den vid skeppsbron talrikt församlade folkskaran. Till Känsö inkom i går afton en rysk kutter med 32 mans besättning, förd af kaptenlöjtnanten Unowski och destinerad till Svarta hafvet. Nämnde kutter (hvars namn ännu är oss okändt) som från Helsingör, hvarest den icke hift kommunikation med land, medfört tvenne lotsar, har strängt bevakats under natten. Lotsarne, som landsatts i Känsö, för att derstädes undergå karantän, skola hafva berättat att en man af besättningen dött efter 6 timmars sjukdom och blifvit kastad I sjön, sedan de kommo om bord på kuttern. Chcater. Med vederbörligt tillstånd uppföres, Rikrvarande stora Theater, af mindre Theaterns i iStockholm Skåde. Spelare-personal, Fredagen den 29 dennes: Arfvingen r eller N De Tre Röde Männen, Skådespel i 5 Akter och 10 Tablåer med prolog. Fri öfversättning från Franska pjesen: Le Fils du Diablev af Part Fevas och SaintYves, OBS. I anseende till Pjesens längd börjas Spektaklet kl. 6 (Sex) och slutas omkring kl. 1 qvart till tt e. m. CS auteckning tersson i huset por upp. till biljetter kan ske hos C. PetN:o 5 vid Kronhusgatan, 2 trapÄ (6216) Sammanträde 2. Bildnings Cilrkelns Såmgafdelning behagade. Sammanträda, Lördagen den 30 Seplember, kl. 8 e. m. Uti Bloms mindre sal. (62. S) P. B. N:o I Sammanträder Lördagen d. 30 September, kl. 6 eft. m. (6258) Herrar G:x af Sällskapet P. h. behagade, för yttrande i ett angeläget ärende, sammanträda, d Lördagen vanligt ställe, den 30 September, kl. VU) lill 6 eftermid(0623537 dagen. fåungörelser. Onsdagen den tt nästk. October, kl. 12 middagenkommer vid Kongl. Götha Årtilleri-keg:tes härvarande stallar, att för Kongl: Maj:ts och kronans råkning, å offentlig Auktion försäljas 4 (Fyra) stycken Ärtil eri-Hästar. Götheborg den 27 September 1848. Å Fourage-Direktionens vägnar TH. CLANCEY, P. W. EWERT, Ordförande. t. s. Reg:tets Ovartermästare. — 16236 — WS— —— — — — —— —F—— TöketsCåFfUÄELeCLFE. I anseende till förestående Bouppteckning efter aslilua Enkefru Charl. J. Badbeer. född Buchs, anmodas alla de som hafra fordringar eller skulder till Sterbhuset, att lill undertecknad inkomma inom den 12:te nästkommande Gelober, de förre med råkeningar och de sedlnare med liqrid. Götheborg den 28 September 1848. ÅC. PLOTTVEG. 162477 Tan AAA o 70 on