Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 september 1848, sida 2

ri och för na sysselck Engelsåväl imående. ix ulgjorFrs 9885 nn. varit råsättningar, varuberätns prisku, som beUts till 31 spriset på eckan tiil nen sistn. för dagen 6 sk. ban4: 40 per iders kreIr 8: 32 a t i öfrigt, r t. 0. m. te. korn, 1 äro alla al, 8: 32, nn, 5: 16. a 33 sk10: 32 i ikäril och 0 tunnan ga denna snart inmedyodlaB:ko R:dr detaljeras a 10: 32 oferingen. 36 sk. 8 om hälles Den unra-Vechia sättningen tilll B:ko ) Sk., Frs 20 d. d., För Nora läsare ckan 12 raplenen rr Nils har afruppförsch. hefrer hoC(ISTCTSCUHS bcskCUpuing liilrätolrligt antal fartyg siiiullit anlända. I fall han heslulat sig för det förraaf dessa begge alternativer. lära vi redan i dag kunna heoltae ankomsten af ett detachement; men isednare händelsen kuna trupperne icke vara hår förr, än om Måndag. — EEDI — ha — — — A MÖORRESPONDE NN. Stockholmden 12:te Sept. De med sista tyska och danska posterna hitkomna underrättelserna om den obelåtenhet med stillestandsvilkoren, som visas såväl i Holstein och en del af Slesvig. som i franksurlska församlingen och en del af Tyskland, samt de Särigheter. som derigenom uppstått, och icke så lätt torde kunna häfvas för stilleständsvilkorens uppfyllande, hafva förr än man trott visat befogenheten af de betänkligheter, jag vågade framkasta vid sättet att behandla stridsfragan. Det är ganska sannolikt, att dennärmaste framtiden kommer att visa. det Danmark derigenom fått sin rättvisa sak snarare försämrad, än förbättrad, samt att svenska och norrska deltagandet hade bordt helt annorlunda ådagaläggas, än som skedt. NU blifver söljden, att Tysklands handel ånyo far fältet öppet: dess iskördar blifva väl betalle: dess behof al raämnen och kolonialvaror åter syl.da, och sedan Preussen och Hanover en tid visat sig ogilla konventionens brytning och lemmnat de missnöjde att sköta sin sak så godt de kunna, fås omsider en förevänning att åter blanda sig deri, till den så kallade tyska enhetens ära och anscende. Då är halfön åter i Tyskarnes händer. Helt annat hade utseendet nu varit. om vi begagnat den i våras öfverallt invecklade ställningen, att med det då icke vägrade medgifvandet ar England och Ryssland sätta Danmark i tillfälle att genom värt aktiva biträde hindra tyska sjöfarten och hota med bombardementer. såväl de egentliga nästena för iasurrektionen, som de Vgligare tyska sjöstäder, hvilkas regeringar delfogo i anfallet på Slesvig. Då hade redan nu. Å. ler troligen långt för detta. Tyskland tiggt freden i stället att nu skratta åt stilleståndet: och Danmark hade varit hjelpt, på ett sätt, som för lang tid betryggat dess konstitutionella förening med hertigdömena. Imellertid väntar man nu här med spänd uppmärksamhet, huru preussiska kabinettet skall kunna på samma gång dölja sina med Pyskland gemensamma eröfringsplaner, och inför Europa visa sin oskuld och sin harm öfver de insurrektionella ånsträngningarne, som förakta dess afslutade fördrag. Det är icke länkhart. att en makt, som hittills velat räkna sig till första ordningensn, skall kunna med likgillighet se sina beslut gäckade af revolllionärer. och sina såsom fullmäktig vidtagna atgärder för hela Tysklands väl och bästa underkände af provisoriska myndigheter, hvilka inga af de europeiske makterne ens erkänt. Det är sålunda icke troligt, att Preussen kan undvika uppträda, såsom skyldig att tvinga Holsteinarne till lydnad för sin lagliga öfverhet; men sker eet ej med kraft och allvar, så synes Englands och Frankrikes ställning, om ej den redan då är förändrad genom egna, inre brytningar, nödvändigt fordra ett slut på den afvita striden: Det beror nemligen otvifvelaktigt på Danmarks, det tilla Danmarks kloknet och mod, att i denna tid ådraga hela norra Europa sådana olägenheter af ett fortfarande krigstillständ, att alla de stora makterna skolöorhalandenas utveckling och de särskilda dansta folkelememernas gemensamma behof af representativa Statsochi komunalformer, kunnat vara möjligt för ett egoistiskt ridderskap, en sjelssväldig embetsskara och nägra genom ett falskt handels-system, i främmande interessen inbyrda krämare att åstadkomma en sådan vilsefarande ögonblicklig folkopinion, hvilken ock rodan synes vara till stor del färdig att hämna sig på sina förtryckare, genom påkallandet af republikanska prenciper, såsom sist yltersta värn, emot saväl egna herrar som den suveräna fursten. Men då denne nu visar sig handla efter kloka och folkliga råd; då han visar i sitt enski da förhallande en god föresats att bereda en, efter omständigheterna lämpad och till ytterligare förbättring färmögen. federatir statsform, hvilken för alla de europeiska staterna, men mahända för Danmark mera, än för någon annan, är vilkoret för ett verkligt fritt och lyckligt stalsförbunl; så skall snart besinninzens stund inträda, och älven hertigdömenas befolkning skall erkänna det vara för sig bäst, att fortfarante tillhöra det skandinaviska förbundet, hvars politiska och skandinaviska förhallanden icke blifva i framtiden så invecklade, som de tyska, och icke erfordra sa stora offer för förbundets gemensamma behof. som Tysklands enhet kommer att uppsluka, innan den kan i verkligheten vinnas. Det är danska regeringens sak, att i denna anda utbilda samtlige danska staternas författning och institutioner, och att göra det uppriktigt och snart. Sker detta, är icke utgängen mera tvilvelaktig. Vacklar man — rädes man att uttaga steget — låter man inleda sl på afvägar, för att kringgå de skandinaviska folkens stora, gemensamma mål; kapitulerar man med fördomar, privilegier och missbruk: nöjer man sig med stillestånd, i stället för att yrka fred eller raga strid: då är det ej värdt längre att hoppas på sammanhällandet af de spridda delar, som redan genom en falsk rigtning utat vant sig att hoppas hjelp för enväldets. adelsväldets och embetstyrraniets förenade förtryck. bå går Danmark en söndring till mötes, som, i sådant fall. det icke en gäng blir det öfriga Skandinaviens fördel eller pligt att hindra eller fördröja. Under sådana omständigheter kan man ej nog råda Danmarks regering att hålla sig vid solksuveränitetens stora princip, och icke låta al nagon, äfven den frymligaste. allierade sig förleda att modilsiera den i enväldets eller dess verktygs: den falska bildningens och den egennyttiga förmögenhetens anda. Hon får eljest snart erfara, all rissa slags vänner äro farligare, än öppna fiender. x LLTLLUäLöOAAAAAAtiiii GASTER STÅ(iÄA 3:6:20 8 A. De preussiske kyrassierer. 20 a 30 till antalet, som för nagon til sedan tillfäångatogzos vid en rekognoscering i Slesvig, blefvo vid sin ankomst till Köpenhamn insatte på ett af langskeppen, der de fingo till sällskapare en hop sangne slesvigholsteinare. Preussarne kunde alls icke förlikas med sina nya kamrater och redan första dagen uppstod ett häftigt slagsmål emellan de begge partierna. Andra dagen adresserade de preussiska kyrassiererne en inlaga till danske krigsministern med anhållan om att få slippa att vara tillsammans med sädane Schufte (kältringar) som Slesvigholsteinarne. Denna anhållan he