JTRIKES NYKTER. DANSKA WESTINDIEN. roret å St. Croix kan, enligt noin S:t Thomas af d. 31 Juli, anses för t. Mycken split var dock ännu rådanllan plantage-egarne och negrarne anarbetet, betalningen o. s. v. Det var t hoppas. att den nye generalguvernöI sin oinskränkta makt och myndighet besegra de mötande svärigheterne och digt återställa lugn, ordning och förirne på Skl. Crotr tro, att Preussarne emot Danmark för att befria dem! TYSKLAND. sdagen. Den 21 22, 23, 24 och 25 ide man gått på med att diskutera den frågan om statens och kyrkans inbörhållande, och ännu sistnämnde dag an icke kommit till något slutresultat. g halfva antalet af församlingens medhafva anmält sig för att hålla antöi denna angelägenhet. Det är fråga uvida kyrkan skall helt och hållet skil1 staten, eller om deras inbördes före, åtminstone partielt, bör ega bestånd, ock fri religionsöfning medgifves. Ulså väl konservative sonr radikale tala fullkomlig skiljsmässa, om än af olika , i det de radikale vilja aldeles uppyrkan, och de konservative deremot u stark genom söndringen från staten. dessa partier står konstitutionsutskotförsamlingens centrum, hvilket forligionsfrihet, men ej vill söndra stat ka från hvarandra. För denna åsigt isynnerhet Beckerath och Welcker, i sednare yttrade i sessionen d. 21: J under förevändnine af religionsfrihet öra Jesuiterne? Folket skall icke taclerför. Viljen J tillstädja stiftandet af gränsadt antal kloster? Folket skall cka er derför. Jordan menade, att och kyrkans inbördes förhållande hitrit olyckligt ordnadt, men att man icke pgifva statens rätt till uppsigt öfver xeraka och Sardinska gesaud. herrar Szalay och Radice, ha haft le hos riksföreståndaren och öfverlemwm sina kreditiver. söresläudaren har af egendomar i öska staterne jemte österrikiska statspapI ett total-värde af något öfver 1,600,000 rättat ett fideikommis till förmån för , grefve v. Neran. bandelsvännerne äro på sin vakt rohibitionisternas machinationer. Altrvan Stettin, en af Tysklands dugligaste ter, beger sig till Frankfurt, för att der l energi kunna verka för frihandelns inHan erhäller 2400 Th. om äret i arfköpmannasocieteten i Stettin, och skall, en handlande Sturm från bemälte stad, a en frihandelstidning i Frankfurt. kn ice Smith, en i Berlin bosatt ifrig frivän, uppsatt petition emot införandet af ullar cirkulerar i norra Tyskland och erhållit en mängd underskrifter. lem. Regeringen har äterkallat alla siandter. — Hofrätten i Bruchsal har försig inkompetent i målet emot den berepublikanen Fickler, hvars öde nu komt afgöras genom jury. — En bataljon sare, som var kommenderad till garninst i det republikanska Manheim, lemmassa staden dagen efter dess intåg es, dertill angifvande såsom orsak att m anvista kasernen var så snuskig. Ban bivuakerar utanför portarne, och offiha måst göra sällskap, för att icke rlemnade ensamme i staden. God di2 mnmUANRn Adala får här dan auan nuäuf fen värre, än den andra. En del för dess räkning inom jägeristaten inrättade sinecurer hafva afskaffats, och lika öde har gardesoflicerarnes rätt till dubbel befordran haft. Sachsen. Kungen har gifvit företräde åt franska republikens sändebud och emottagit dess kreditiv. Eaiern. I Minchen hafva den 21:ste tumultuariska uppträden egt rum, på grund af ett rykte om betydlig underbalans i skattkammaren och juvelers försvinnande derifran. Folket ville sjelf inventera skattkammaren. Den 22:dre förnyades excesserne. Flera personer sårades. Rytteri requirerades frän Augsburg. Nyare notiser saknas. i PREUSSEN. Kungen trotsas uppenbart. Borgargardet i det annars så soyala Potsdam har, i strid med konungens uttryckligen uttalade vilja, hällit en storparad. Dess chef, öfverste v. Alvensleben, har i följd deraf begärt sitt eutledigande. Jäsningen i Berlin fortfar. Demagogen Held och konsorter egga massorna. Nämnde notabilitet undervisar dem i sin tidning oLocomotives huru en kamp med knifvar och slagtaryxor kan utföras emot soldateskan. Den bekante ny-katholske predikanten Dowiat har häktats såsom uppvigglare. Den med anledning af de sednaste oroligheterne föreslagna, verkligen antiliberala martiallagen, hvars diskussion i nationalförsamlingens demokraterne kanhända påräknat såsom ett ypperligt retelsemedel på massorna, har visligen tillswadare blifvit skjuten åt sidan. En berlinertidning meddelar det otroliga ryktet, alt centralstyrelsen fordrat, att Preussen skulle ställa 310,000 man till dess disposition, hvarpå skall ha svarats, att Preussen, om det gällde, kunde sätta upp 500,000 man. HKoleran. I Stettin har farsoten intill den 26 Aug. bortryckt 130 personer. ÖSTERRIKE. Arbetare-upproret i Wien den 23 var föranledt deraf, att ministeren nedsatt dagspenningen för de af staten auvända arbeterskor, för att derigenom förmå dem att söka arbete i fabriker, tegelbruk 0. s. v. Arbetarne togo quinnornas parti och rotade sig tillsammans. Nationalgardet måste gå emellan och gjorde bruk af sina eldvapen, då at arbetarne 6 dödades och 100 sårades. andra sidan blefvo 16 sårade. Lugnet har blifvit återställdt, och man hoppas kunna upprätthålla detsamma genom ministerens energiska ätgärder. Afven har ministeren reklamerat den makt och myndighet, hvaraf säkerhets-utskottet varit i besittning alltsedan kejsarens flykt till Innsbrick, och bemälte revolutlons-auktoritet har, såsom det synes, utan gensägelse afstått densamma och, genom sin till utseendet frivillisa upplösning, retirerat från den politiska skådebanan. Tvenne i Böhmen belägna, Metternich tillhöriga herrskap, Pless och Königswerth, hafva blifvit indragna till staten. På det sednare häftar en skuld af 172 million fl. Grunden till Österrikes afslag å Frankrikes och Englands bemedlingsanbud skall hafva vatit, att Carl Albert icke uppfyllt stipulationerne i vapenstillestånds-fördraget och äfven att Radetzky redan är inbegripen i direkta underhandlingar med bemälte konung. Reaktionen konsnirerar allt djerfrare emot Österrikes nyförvärfvade frihet. Eu rimsmidare, öfverste Marsano, har smort ihop en emot Wiener-revolutionen rigtad nidvisa, hvari öppet uttalas den hotelsen, att TillyRadetzkys arm skall åt kejsaren återeröfra den makt Wienerpacket aftrotsat honom. Soldaterne kurtiseras af offieerarne på ett förvånande sätt. En kontrarevolution förberedes. UNGERN. A dan 10 14 att 111 ————— —— —— 22 —22 nederlag vid en stormning af St. Thomas: Kroaternes ban Jellalich, som icke utan skö anses för ett reaktionens och kontrarevolmionens redskap, skall hysa den djerfva planen att marschera emot Ungerns hufvudstad Pesth. Gränsen säges han redan hafva öfverskridit. En ministerkris har varit I fråga, men blifvit afböjd. Krigsministern Messaros, som går i österrikiska ministerens ledband, hade för nationens representanter framlagt en rekryteringslag, enligt hvilken framdeles utskrifna ungerska rekryter icke skola organiseras tik en ungersk nationalhär, utan införlifvas i österrikiska armken. M. ville afträda, om icke hans förslag gick igenom. Sorgeposten från St. Thomas (se ofvan!) framkallade en väldig storm å riksdagen och en folkrepresentant anklagade styrelsen för förräderi i anordningen eller utförandet af krigsoperationerne, men ministeren lyckades, genom en hotelse att resignera i massa, att erhälla ett förtroendevotum, hvarpå äfven den nyssberörda rekryteringslagen blef antagen. ITALIEN. Sardinien. Underrättelserna om sinnesstämningen i detta land äro mycket motsägande. Medan Times korrespondent skildrar förbittringen i sardinska hären emot Lombarderne för deras visade lojhet i kriget och framställer önskan efter fred såsom allmän ibland sardinska folket, påstås i franska blad, att Carl Albert, genom vapenhvilan med Radetzky, ådragit sig sina undersåters missnöje. eNationäl berättar, alt mimsteren ogillar denna vapenhvila och vill göra allt för att erhålla Frankrikes bistånd för krigets fortsättande. Enligt J. des debats för den 23 Aug. räknar sardinska armeen för ögonblicket 60,000 man och kan innan medlet af Sept. ökas till 100.000 man. venedig. De kraftigaste åtgärder träffas till ett energiskt försvar emot Österrikarne. En stor mängd frivillige har anmält sig till förstärkning af besättningen i fästningen Malghera. Enligt notiser från Padua (redan upptagna i vårt fredagsnummer), har imellertid största delen af de i Venedig befintliga sardinska trupperne embarkerat å Albinis eskader. Kyrkostaten. I Rom ha skett flera folkmanifestationer för att för den franska gesandten ådagalägga den allmänt rådande önskan att Frankrike måtte intervenera i Italien. Gesandten har äfven gifvit halft löfte derom. Österrikarnes anfall på Bologna har väckt en allmän förbittring. Påfven har lofvat försvara staten till det yttersta. Ministeren har utfärdat manifest på manifest och folket hördes öfver allt ropa: ed med barbarerne! Lätom oss draga åstad och rädda våra bröder i Bologna! Men dervid förblef det, och ingen gick ur fläcken. Neapel. Expeditionen emot Sicilien har tills vidare blifvit inställd. De fleste af ministrarne vilja med anledning häraf resignera, men det är tvifvel underkastadt, huruvida kungen vill samtycka dertill. FRANKRIKE. Paris den 26 Aug. Den session, i hvilken Louis hlanc och Marc Caussidiere öfverlemnades ät lagens arm, varade från kl. 12 middagen den 25 till kl. 6 nästa morgon. Den mycket fruktade debatten aflopp på det hela taget mycket lugnare, än man väntat. Åfven uteblefvo alla demonstrationer af de anklagades parti, hvadan den stora militärstyrka, som var utvecklad, icke kom att användas. (ilanspunkterne i sjelfva diskussionen utgjordes onekligen af de anklagades försvarstal. Louis Blauncs tal varade i tvenne timmar och ähördes med mycken uppmärksamhet samt anses af mången för ett mästerstycke af vältalighet. Såväl han som Caussidiere och Ledru-Kollin samt deras vänner påstodo, att det var af poI; eva mativor man villa firfilia dom IO Ari.