Om älskilliga inkast mot Jeravägar i allmänhet ). Ingenting är vanligare att höra, då frågan om jernvägar är på tal, än att rärt land är för fulksalliglt och har för liten produktion, alt sådane vägar kunna här på något sätt bära sig; I hvad mån detta är grundadt med hänseende till någon viss mindre sträcka, såsom vägen emellan Örebro och Hult, är redan visadt, och deraf kunde ej utan anledning en slutsats dragas i afseende på förhållandet äfven i det stora hela; men det gifves dessutom slere andra grunder för ett sannt omdöme härutinnan. Väl är det onekligt att vårt land icke kan uti folkmängd och industri mäta sig med England, Frankrike, Belgien och Tyskland, som redan hafva jernvägar till betydlig utsträckning; men deraf följer ingalunda, att en jernvägsanläggning i stort här i landet icke skulle bära sig. Sådant beror neml. af flere sammansatta förhållanden och ej minst af den relativa kostnaden för dylika vägars anläggande. Jemföre vi oss t. ex. med England, så har visserligen detta land en fyra gånger större folkmängd på qvadratmilen, än vi, då de norr om Dal liven belägne landskap uteslutas ur beräkningen, såsom icke egemligen utöfvande något vigtigare inflytande å ett jernvägsnät uti medlersta och södra dearne af riket; men då i England kostnaden för en svensk mils jernväg uppgår till 2,9354,800 R:dr b:ko eller utöfver 7 gånger mera än medeltalet af kostnaden här i Sverige, så måste ur synpunkten af folkmängden en jernvägsanläggning hos oss bära sig nära 75 procent bällre än i England. Det är äfven anmärkt och ligger i sjelfva sakens natur, att persontrafiken är vida starkare uti ett jordbruksän uti ett manusaktur-distrikt. — I det sednare dväljes mängden uti fabrikerne, och endast patronerne resa, då uti det förra deremot hvarJe jordbrukare, större eller mindre, har flerfaldiga anledningar att färdas än hit och än dit, samt mängden följaktligen ger frequens åt vägarne. — Detta förhållande måste hos oss, der endast tiondedelen af befolkningen finnes i städerne, försäkra jernvägarne om en relativt större persontrafik, än i England; och om värdet af vår produktion också är i jemförelse ringa, så verkar detta icke så mycket till mehn för jernvägarne, ty våra produkter äro i allmänhet af en sådan volum och tyngd, att de icke bära en dryg transportkostnad och således måste företrädesvis söka dessa vägar till sin fortkomst. Det är också icke ensamt produktionen i landet, som måste tagas i beräkning vid bedömandet af mkomsterne för jernvägarne af varutrasiken: äfven konsumftionen har sin del, tillochmed den största delen, deri; ty ej blott det mesta af hvad som inom landet förbrukas utaf egna produkter, och allt hvad deraf exporteras, utan äfven nästan hela importen af fremmande länders alster forslas å vägarne i alla rigtningar, och en stor del deraf kan ej undgå att komma jernvägarne tillgodo. Hvarken ur synpunkten af folkmängden eller varutransporten har således farhågan, att jernvägar här icke skola bära sig, någon verklig grund. Tvärtom äro anledningarne till ett motsatt förhållande, eller att sådana väganläggningar böra blifva ganska lönande, mer än sannolika; och jag är fullt öfvertygad, att hvar och en, som närmare begrundar saken, skall i denna åsigt utan betänkande instämma. Ett annat inkast, som göres, är: aft jernvägarne draga kapilalerne ifrån de andra näringarne, som derigenom lida brist på rörelsemedel; och att jernvägarne äro skulden till det sinanciella betryck, hvaruti England, Frankrike och Tyskland för nirvarande befinna sig eller redan någon läng20 i .. ee re tid sig befunnit; hrallan det icke vore rådligt för oss, med våra inskränkta hjelpkällor, alt gifva oss m på detta farliga fält och kasta oss in utixidtutseende sernvägsföretag Detta inkast, om det inuehölle sanning, vore naturligtvisförijent af det högsta afseende; ty det innebure då i sjelfva verket en dödsdom öfver hela uppfinningen och användningen i stort af Jernvägar; men just detta förhållande ådagalägger, all inkastet hvilar på ett misstag, emedan jernvägar redan så fullständigt bevisat sin utomordentliga nytta, att påståendet om motsatsen icke förmår göra sig i det minsta gällande. Att jeruvägarne draga kapitalerne ifrån andranäringar, är så tillvida rätt, som det är något för bvarje my industri alldeles naturligt och nödvändigt, att den detar med de äldre näringarne tillgången till belintliga förlagsoch rörelsemedel. Ja högre föreställningen är om det nya näringsföretagets vinstgifvande beskaffenhet, desto mera strömma kapitalerne dit, till följe af deras inneboende natur att söka sig de kanaler, der mesta vinsten är att skörda, och en eller annan af de äldre näringarne blifver i mistning af kapital, ja! går möjligen helt och hållet ut, emedan de icke löna sig. Detta är en naturlig och nödvändig verkan af kulturens gång, och deruti ligger i sjelfva verket icke något ondt, ehuru åtskillige individer, flere eller färre, dervid erfara et lidande eller möjligen krossas af tidens framrullande vagn. Bokafskrifvarnes yrke gick under genom boktryckerikonsten, och sjellve förlorade de sitt bröd; men hvilken skulle önska de gamla tiderna tillbaka och boktryckarekonsten ouppfunnen? — Den lysande framgången af Liverpool-Manchester jernvägsanläggningen kastade i England spekulationen med irver in uti likartade företag, och då styrelsen lemnade denna industri utan all kontroll eller reglering, blef det slutligen också en industri att göra upp projekter till jernvägar samt genom bålstora förespeglingar om vinst drifva upp spekulationen till en svindel. Härigenom, och då krediten utöfver all mälta tillitades för att skaffa medel till insättningar å de tecknade aktierne, samt många af jernvägsprojekterne voro rent af bedrägerier, och ej blott dessa, utan äfven ett stort antal af parlamentet verkligen antagna, men aldrig till verkställighet komna jernvägsförslag slukat ofantliga summor i och för undersökninzar och förberedande åtgärder, hvilka penningar äro för upphofsmännen utan all ersättning förlorade, maste ovilkorligen en kris framkallas, och financiela svårigheter eller obestånd för en mängd individer uppstå, dess vidsträcktare ju starkare spekulations-svindeln förut var. Dermed följde naturligen ett allmännare utbredt misstroende, menligt inverkande äfven på andra näringar; och då härtill kom en sträng missväxt, som uppdref priset på lifsmedel till en oerhörd höjd, så är den besvärande penningeställningen i England ganska förklarlig, om också icke andra anledningar dertill funnes uti kreditens missbruk i flere rigtningar. I detta land kunna således icke jernvägarne i och för sig tilläggas skulden till betrycket: tvärtom mäste de erkännas hafva verksamt bidragit till lättande deraf genom de fördelar, industrien af dem hemtar. Så äfven i Frankrike och Tyskland, der likaledes ett vingleri med jernvägsprojekter och aktier egt rum. Att vilja skylla på jernvägarne den ställning, som nu råder i dessa sistnämnda länders penningeförhållanden, är höjden af orättvisa och ett vanmäktigt försök att undanskymma de verkliga orsakerna, som iigga i revolutionerna och deraf föranledd stagnation i all industri, tillika med osäkerhet för eganderätten genom socialistiska och kommunistiska partier. Hade jernvägarne varit skulden till bankrutten i Frankoo oe oo MN ARR Ä 1 kunde ställningen dessförinnan hafva varit, såsom den i sjelsva verket var, blomstrande och rik? Ett färskt bevis emot påståendet. att det är jernvägarue, som ruinerat Frankrike, innefattas uti ärsberättelsen för Nordbanan Cernvägen ifrån Paris till Belgiska gränsen), hvilken står att läsa uti Journal des Debals för den 1 innevarande Maj, och då det icke sakpar imresse för svenska läsare att inhemta hufvudresultatet deraf, såsom ytterligare be-kräftelse på det inflytande, jernrägar hafvå på industrien, och den hastighet, hvarmed rörelsen å dem tillväxer, må ett och annal af de uppgifna sörhällanderne med nännide bana här anföras. Den öppnades i Jani månad år 1846 och räknar således ännu en ganska kort fillvaro. Under de sex månaderne Juli — becember hade brutto-inkomsten ett belopp Ar: 1846 af Frances 5.664.000 1817 — 9.128.000 med en tillväxt således af 3.161.000 Fr. det sednare året. Ar 1847 steg bruttoinkomsten för hela året till 15,667.434 Fr. 90 Cent., derar för passagerare inslöto Fr. 8,469,888: 79 Cent. och för gods, hästar, i boskap m. m..... — 7.197.546: 11 — S:a 15,667,434: 90 — visande, att rellan varu-transporten vuxit till nära jemlikhet med persontrafiken. LUigitten steg för året till S,468101 Francs 23 Centimer, och, efter afsättande af 2 millioner såsom reseryfond, utdeltes till aklileägarne 8 17, procent å deras insatta kapital, hvilket, cå någon utdelning icke förr än nu skett för seunare halfåret 1846, gör en netto-inkomst af 5 23 procent per år för hela tiden ifrån bahans öppnande, oberäknadt den arsatta reservfonden. Ett industri-företag, som lemnar sådana resultater, må väl icke kunna anses bidraza till ett lands rumerande. bet innevarande året började med än gynsamnlare förhållanden och utsigter. Ifrån d. 1:ste Januäri till och med den 22:dre Februari uppgick brittöFrancs. C:t. inkomsten till . 25399,778: 56. då den under samma tid sistl. år utgjorde 1.595,551: 25. d. v. s. den visade en öfver. vigt för 53 dagar af 804.227: 31. Revolutionen kom med dess verkningar och följder; men oaktadt en myckenhet af jernvägens stationer blefvo dervid uppbrände ocn förstörde, samt likaledes 10 passagerare och 49 godsvagnar undergingo enahanda öde — oaktadt den stagnation i all industri och den omhvälfning i all förmögenhet, som rerolutsonen förorsakäde, här inkomsten af jernvägen likväl bibehållit sig bättre, än af någon annan rörelse. Ifrån d. 1:ste Januari och till d. 22:dre April uppgick den till ett belopp af . den var under samma tid år 1847 hvaraf visserligen synes en tillväxt uti inkomsten på det hela, under i år 1848, af. . . 744,969: 38. — men, då öfverskottet var på tiden före revolutionen, såsom ofvan ses, 804.227 Fr. 31 C:t., finner man, att inkomsten i sjelfva verket betydligen nedgått. Den borde, om rörelsen fått ostörd fortgå, hafva, äfven utan något progressivt stigande seri, visat fill d. 22:dre April, efter förhållandet under de första 53 dågarne af året, en öfvervigt emot sistl. år af ej mindre än 1.714.673 Frances. Sådane förhållanden böra icke kunna afskräcka oss ifrån att ingå uti Jjernvägsföretag, men väl att kasta oss in uti rerolulioner; och då andra länders erfarenhet bör lära oss att förmedelst Statens Kontroll och lagstiftnings-åtgärder undvika oFr. 4,513,255: 85. — 3.768, 286: 47. — —