stammar, som i förening kämpade för sina institutioner, misslyckades. Blott i Kroatien, som betraktas såsom en ungersk provins och bebos af slaver, var det möjligt att väcka missnöje emot Ungern, och följden har blifvit den nuvarande kroatisk-ungerska (eller måhända rättare slavisk-ungerska) striden. Ungrarne göra stora ansträngningar för att besegra svårigheterna och man menar, att de kunna uppställa 120, O00 man. Rörande det nederlag ungrarne lidit emot kroatierne och serbierne, vill synas af en skrifvelse från Pesil, att detsamma varit till del välladt genom ett felsteg af general Bechthold, som skickade oöfvade trupper att storma en vigtig position, och att äfven förräderi deri haft sin goda andel. Ungrarnes ridande artilleri kommenderades af öfverste Kollowral, en slägting till exministern Kollowrat och lik denne en hätsk fiende till Ungerns sjelfständighet och fria författning. Bechtholds anfall, hvilket totalt misslyckades, gällde en ort benämnd SL. Thomas, der fienden förskansat sig och uppkastat en redutt, hvars försvar skall dirigerats af ryska officerare. Efter detta nederlag är fienden fruktansvärdare än någonsin, och Bechthold mäste inskränka sig till defensiven. Hela olyckan lär egentligen ligga deri, att upproret i början betraktats såsom en bagatell af ministeren, hvadan inga eftertryckliga mått och steg fattades till dess förqväfvande. Genom denna försummelse har det nu antagit proportion af ett ordentligt vidtutseende krig, som karakkteriserar sig genom i vårt tidehvarf ovanliga grymheter. Sydslaverne eller Illyrierne äro ett Ytterst rått och vildt folk, och massan af Ungrarne lär väl ej eller vara synnerligen hyfsad. TURKIET. Enligt bref från Constantinopel skulle turkiska och ryska trupper i förening besätta Donaufurstendömena. Moldan skulle på sin anpart få 15,000 man af dessa objudne gäster. RYSSLAND. Koleran fortfar att vara i aftagande i Moskau. I Petersburg minskades äfven något antalet af insjuknade och döde. Den 15 funnos 3,843 patienter. ENGLAND. Tillståndet i det af hundratals klubbar och andra agitationsmedel bearbetade Irland blir med hvarje dag betänkligare och tager all regeringens uppmärksamhet i anspråk. Den 18 har styrelsen i Dublin påbjudit andantagslagarnes proklamerande i ytterligare 7 districter af ön, derunder inbegripne de 4 stora städerne Bublin, Waterford, Cork och Drogheda. På flera ställen hade folket dels med våld ur häktena befriat politiska förbrytare, dels förhindrat deras arrestering, utan att auktoriteterne förmådde eller ens vågade göra motstånd. En plan är ögonskenligen å bane att öfver hela ön bilda ett nät af militäriskt organiserade klubbar underordnade repealföreningen i Dublin, som skall ge signal till utbrottet. I betraktande af dessa förhållanden har premierministern, lord John Russel, i underhuset den 22 dennes framlagt en bill, enligt hvilken regeringen skall bemyndigas att intill den 1 Mars 1849 kunna arrestera alla personer, misstänkte för alt konspirera emot regeringen, eller med andra ord, att Habeas-Corpus-aklen tillsvidare skall suspenderas i Irland. Efter någon debatt antogs nästan enhälligt, att billen fick inlemnas, och ytterligare blef, på lord John Russels andragande, med acklamation beslutadt, att, med suspension af reglementet, billen i samma session skulle handläggas och genomgå alla stadierne. Vid postens afgång hade redan andra läsningen egt Tum, och förvisningen till generalkomiten försiggätt, hvadan intet tvifvel förefanns om billens antagande. ITALIEN. Ett egyptiskt mörker sväfvar öfver sakernas ställning i konungariket Neapel. Å ena sidan fe sel mans alt at anna att an häöttera anda höns: an ma undan till Fransrike. ms HOLLAND. Afven här agiteras väldeligen för en grundlagsförändring. Allmänna rösten fordrar den store reformvännen Thorbeckes upptagande i ministerern. Den nya för ständerna framlagda val-lagen, som är grundad på en illiberal och orättvis census, har väckt allmänt missnöje. I går emottogo vi dansk post af den 27 dennes, men den innehöll ingenting värdt att meddela. I dag har, per Constitutionen, ingått dansk post med tidningar för den 28 och 29 dennes, af hvilka man ser, att Köpenhamnarne erhållit Hamburgerpost af den 27 dennes, hvilken vi, genom postauktoriteternes oförklarliga försumlighet eller illvilja — hvilket vete vi icke — först lära bekomma om Onsdag. Efter danska tidningar meddele vi här nedan de sednaste vigtigaste politiska nyheterne. Nytt uppslag i dansk-tyska frågan? Den provisoriska regeringen i Slesvigholstein har utfärdat en proklamation, hvari det heter, att underhandlingarne, som blifvit inledde för att föra till en fredlig uppgörelse med Danmark, afbrutits och att siendtligheterne åter begynnat (2), hvadan vapnen i sista instansen komma att afgöra saken. Tyskland hade visat, att det önskade fred, men de billigaste fordringar hade förkastats af Danmark. I denna ton fortsätter den och yttrar bland annat: Det väre långt ifrån oss, att vilja göra ingrepp i främmande rättigheter, men hertigdömena äro oskiljaktiga från das grosse deutsche Vaterland. Beseler och Christiansen begifva sig öfver Altona till Frankfurt, för att påskynda energiska mesyrer. — Den 24 hade riksministern Schmerling i nationalförsamlingen, enligt en depesch från Wrangel, meddelat, att vapenhvilan med Danmark icke kommit till stånd och att generalen förklarat sig icke vilja afsluta ett stillestånd, kränkande för Tysklands ära och hvilket icke antoges af centralmakten. Riksministeren hade uppmanat Wrangel att uppgifva huru stor styrka han behöfde, för att, i händelse vapenhrilan icke komme till stånd, med ett slag sluta kriget. — Imellertid synes, såsom den i lördags införda Altona-notisen förmälte, det provisoriska vapenstilleståndet hafva förlängts till den 27, enär danska tidningar ingenting hafva att omförmäla frän krigstheatern. Det vill påtagligen synas, att centralmakten i Frankfurt icke är sinnad att godkänna vilkoren i den emellan Danmark och Preussen afslutade vapenhvilan. Följden blir, att, sävida ej Danmark ger efter, eller Tyskarne ej besinna sig bättre, kriget åter kommer att uppblossa. Hvad parti skall då Preussen taga, och hvilken roll kommer Sverige att spela? Det bör dock märkas, att lord Palmerston i engelska underhuset, på en förfrågan af herr ed Israeli, svarat, att han, efter underrättelser från Berlin af den 25:te, ännuhoppades att se vapenstilleståndet emellan Danmark och Tyskland komma till stånd. Ungrarne hafva, efter ett hårdnackadt motstånd, besegrat Kroatierne och Serbierne vid Taras. I Holland har ministeren föreslagit införandet af en förmögenhetsoch inkomstskutt, hvaremot några indirekta skatter skulle upphäfvas. Lagen om Habeas-corpus-aktens suspension i Irland har anlagits af underoch öfverhuset och erhållit kunglig sanktion. Man fruktar hvarje dag utbrottet af ett uppror i Irland. Uti Lahore i Ostindien har uppdagats en sammansvärjning emot engelsmännen, hvilken står i förbindelse med händelserna i Multan. Franska nationalförsamlingens byråer ha nu slutat sina förhandlingar om konstitutionsförslaget. Bland dem, som skola representer 2 — d3i3. har stigit nagot, äfven i Holland har hvetet stigit och omsättningen var större; äfven råg fann rask afsättn.ng. Korn har stigit både i England och Holland. På penningemarknaden var det öfverallt stilla; dock stiga fonderna. I London noterades Consols i 86. INRIKES NYSETER. Från Landaorzen. Malmö d. 26:te Juli. Nu pågår rågskörden med allvar under gynnande väderlek och med utsigt till rik afkastning. Om detta sädesslag hinner att blifva väl inbergadt, har jordbrukaren endast en önskan qvar, nemligen ett godt regn för vårsäden och potäterna; hörsammas denna, och inbergningen blir tjenlig, så, med de aspekter, som grödan för närvarande visar, kommer säkerligen 1848 att blifva ett af de för Skåne hittills varande mest fruktbara år. — går förmiddag afgingo närifrån, för att intaga qvarter i de närmaste på denna och andra sidan Lund varande byar, Kronobergs och Calmare regementen. Vid samma tid afgick äfven till Landskrona Jönköpings regemente, som i Fredags hitkom från sistnämde ställe. — Artilleriet afgär härifrån i dag på förmiddagen åt Landskrona. — I stället för nu borttågade regementens officerare, beredes inqvartering inom staden åt begge Lifgrenadierregementenas officerskorpser, stab och spel. (M.A.) Ett gröfre brottmål har dessa dagar varit söremäl för Kämners-rättens behandling. En qvinsperson härstädes, hustru Bothilda Jönsson, (gift med en person vid namn Johan Kjellström, som af Kämners-rätten den 15 Juli blifvit dömd för andra resan stöld) hade af polisbetjenten Berg blifvit insatt i häkte och derstädes för att tvingas till bekännelse, illa misshandlad, hvarefter hon, sex dagar derpå, d. 7 Juli afled. Vid läkarebesigtning å den döda kroppen befans att Bothilda Jönsson aflidit af nerssebet; åtskilliga blånader på kroppen utvissade dock, att hon undergått någon misshandling. Polisbetjenten N. Berg, tilltalad för detta våld, förnekade detsamma helt och hållet; imellertid förekommo mot honom så svåra omständigheter, att han af Kämnersrätten i går förklarades skyldig att träda i häkte. Enligt vittnens berättelser skall Berg hafva i fängelset påsatt hustru Bothilda Kjellström handklofvar och så hårdt tillskrufvat dessa, att blodet sprungit ut under naglarna, samt ytterligare tilldelat henne, sittande på golfvet, slag med en tjurmeg, hvaraf blånader vid läkarebesigtningen, sex dagar efter våldet, voro synliga. Det bör nämnas, att Berg är en stor och ovanligt stark karl. Inför rätten erkände Berg att han, tillsägande den andre tillstädesvarande polisbetjenten, att gå ut ur fängelset, blifvit ensam med hustrun och der sökt öfvertala henne att bekänna det hon begått stöld hos handl. Ljungström, men nekade att han slagit henne och påstod att hon rifvit sig sjelf så, att blodet runnit vid fingrarne samt att hon med den af Berg medhafda tjurmeg sjelf tilldelat sig de slag hvarefter spår förefunnos. Luckan hade varit tillstängd utanför fängelsefönstret men folk utanför hade dock hört den misshandlades rop: skrufva ej till handklofvarna så hårdt, käre Berg, slå mig ej så grufligt, käre Berg GÖTHEBORG. De med dagens post hit ingångna tidningar innehålla, hvad beträffar inrikes nyheter, föga af allmännare interesse. Det lilla, som ur dem varit alt hämta, meddelas här nedan: Jernvägsfrågan kom den 26:te under diskussion i Presteståndet. Efter en varm och interessaut debatt, som varade i fulla 3 timmar, hölls omröstning, dervid med 22 röster mot 11 godkändes statsutskottets betänkande, som tillstyrker statens garanti för den blifvande AAA