THKORRESFNONEELNS-. Stockhölm den 18 Juli. Det omtalas nu såsom säkert, att H. M. Konungen redan i nästa vecka återkommer till. hufvudstaden, och alt de danskt-tyska stridigheterna skola vara så nära förlikning; att till en början stillestånd och sedan fredlig uppgörelse är med visshet att påräkna: skolande svenska trupperna på Län komma att återvända, samt armeen i kåne att hemförlofvas. I sädant fall vore då ingenting att säga om hela behandlingen af den slesvigska frågan, ehuru säkert resultatet med mindre kostnad och större kraft vunnits, om svenska kabinettet genast förklarat sig för Danmarks sak med mera bestämdhet, samt användt på ett kraftigt understöd till sjös hälften af de medel, som nu åtgått för en på det hela onyttig demonstration till lands. Men om nu, efter alla desså åtgärder, stilleståndet blott kommer att fördröja afgörandet, och måhända å tyska sidan man endast söker vinna tid, för att i vinter bryta af fredsunderhandlingen och begagna en möjligen inträffande stark vinter till anfall på danska öarne, så hafva de begge nordiska kabinetten handlat bra obetänksamt, då de icke begagnat sommaren till tvistens afstutande och genom garantier af audra makter betryggat Slesvigs framtida förhållanden. Äfven synes det vara en obegriplig försumlighet, at ej såsom vilkor för all underbandling yrka den vigtiga fästningen Rendsburgs öfverlemnande i konungens af Danmark händer, med full lemnad rätt att der inlägga dansk garnision. Utan detta försigtighetsmått är jutska halföns säkerhet omöjlig att tänka. Endäst det och en väl organiserad folkbeväpning på halfön kan betrygga denna delaf Skandinaviens sjelfständighet. Utan detta är den i hvad stund som helst ett rof för tyska utvidgningspolitiken. I sammanhang med Konungens hemkomst sätter man äfven ryktet, att riksdagen skall komma att innan medlet af Augusti upplösas. Arbetena hafva redan en lång tid fortskyndats, på betänksamhetens bekostnad. I morgon börja voteringarne om skiljaktigheterne i ståndsbesluten rörande tulltariffen. Genom den vägran, borgareståndets talman tillåtit sig ätt göra Proposition på ståndets med bondeståndets likartade beslut att ordet för bud borde aldeles ur tulltaxan utgå, har frågan derom blifvit underkastad konstitutionsutskottets afgörande. Detta är ett nytt bevis på de oformligheter, hyartill talmännens propositionsvägran leder, ty nu blifver det sålees en talman och konsleluliotsliltslrollel, som besluta i en fråga, som angår svenska folkets urgamla rätt att sig sjelf beskatta, och icke Riksstånden, hvilka likväl kallas svenska folkets representanter. Annu tror jag mig kunna säga, att koleran icke här är utbrusten, ehuru man i dag hört berättelser om sjukdomsfall, som skulle hafva likhet dermed. Väderlekens ostadighet — en fortfarande beständig vexling af regn och stark solhetta mellan regnmolnen — vållar lätt häftiga förkylningar inom arbetsklassen, och det är egentligen vid ett faktori å Kungshölmen, som några insjuknat med svårare symptomer. Imellertid är man färdig med anslalterna för sjukvården och hoppas det bästa. LJ ok RIKSFPDAGEN). Bondesländets diskussion öfrer konslitlulions-ulskollels memorial till Rikels Sländer anoående det Kongl. represelllaliolsförslagel. Gustaf Bernhard Appelqvist uppläste ett skriftligt anförande af följande innehåll: Jag får upprigtigt tillstå, att jag icke är nöjd hvarken Med Konstilutionsutskottets utlåtande öfver den kangl. propositionen, eller med Reformvännernes förslag rörande representationens ombildniug. Jag hade trott, att man hade kommit det sanna och rätta närmiast, om man vid val till representanter lagt till grund hvars och ens bidrag till staten, d. v. s. alt hvar och en vid val till elektorer röstar i mån af hvad han skattar till staten. bå blir ingens rätt förnärmad, ty då få alla, som äro skattdragande ledamöter, inom Riksförsamlingen afgifva sitt votum i den mån de bidraga till statens underhåll, och mer bör väl icke billigtvis kunna sordras. När på detta sätt Riksförsamlingen blifvit vald, bör den endast saninränträda och arbeta på ex Kammare, och dervid beslutens fattande, votera per eapita. Blefve denna fråga på detta enkla, men rättvisa sätt behandlad, skulle man snart komma till det önskade målet. Jag önskar högellgen att någon, som eger förmåga att uppgöra ett sådant Representationsförslag, bygdt på dessa grunder, ville framlägga det till Ständernas pröfning. I följd häraf yrkar jag, med stöd af Regeringsformens 56 H., återremiss af Konstitutions-utskottets yttrande i denna fråga. i i Appelqvist. Jöns Jönsson från Christianstads Län inlemnade följande skriftliga anförande: Vördsamt Anförande! Då Konstitutions-Utskottet sjelft förklarat sig icke kunna obetingadt godkänna slersaldiga delar af det förslag till Riksdagsordning, som Regeringen afgifvit, synes det vara nog oförväntadt att uti Utskottets utlåtande finna det tillstyrkt. Utskottet synes i det afsecndet ej nog vårdat sin uti grundlagen älagda pligt, att såsom orden i 28 F. Riksdagsordningen lyda: bereda och utarbeta det vigtiga ärendet. Att obetingadt antaga (lill hvilande ett förslag, som en hvar af oss lärer inse, vid en blifvande Riksdag, omöjligt kan af Allnvgeas ombud bilallas, är i min vivortygelse, långt ifrån att vara ven medborgerlig plige, ett gäckeri med Nationens ifriga längtan efter Nationalrepresentationens ombildning: och ehuru jag visserligen är af den mening, att i denna sak, likasom i alla aadra frågor om grundlagsförändringar, flera förslag kunna antägas för hrilanle, att al nästkommande Ständer afgöras, kan jag ej tänka mig något antagligt skäl, hvarföre Rikets Ständer, då de hafva rätt att sjelfve åstadkomma genom Konstitutions-utskottet ett antagligare förslag, icke skulle begagna denna rätt, hvilken dessutom snarare synes kunna kallas en ligt, under de förhållanden, hvari natiouen sig efinner. Jag anser mig derföre, med stöd af 56 H. Regeringsformen, böra åberopa hvad Herr Billström och medbrodren Bengt Gudmundsson i sina Utskottets utlåtanden åtföljande reservationer anfört. Det är i min öfvertygelse så otänkbart att svenska folket skulle kunna sinna sig belåtet med de flerfaldiga valsätten, som uppdraga nya klass-skilnader inom det; utgående från bemödandet icke att förena och försona, utan snarare att splittra och undertrycka hvarandra, och det är så lättfattligt, att den föreslagna serskilda kammarformen skall blifva eu olycklig anledning till fortfarande split och ytterligare svårigheter att komma till det stora allmint påkallade reformernas mål, att det skulle vara till Regeringens och folkets gemensamma olycka, om någonsin förslaget antoges och skulle i verket sättas. Jag kan ej nog beklaga, att, då Regeringen icke kom med ett antagligare förslag, hon någonsin afgaf det; men då så skett, anser jag det vara Rikets Ständers pligt att med alla grundlagsenliga medel söka bereda att åtminstone andra förslag, som kunna erbjuda folket bättre garantier att se sina samhällsangelägenheter väl vårdade, måtte blifva hvilande, på det nästkommande Ständer må kunna, så vidt möjligt är, hafva fria händer att antaga det de anse bäst motsvara tidens fordringar. I det afseende anser jag, alt vi med tillfredsställelse kunna förena oss om de principer för Acpresentationens ombildning, som af vår ståudsledamot Bengt Gudmundsson blifvit i dess reservation antydde. Enligt hans förslag kommer rösträtten att blifva så allmän, att ingen enda af våra medborgare skäligen kan beklaga sig öfver alt derifrån vara utesluten. En hvar som kan sägas vara sjelfmyndig och skattdragande går fram till elektorsvalet: en hvar, som eger förtroende af sina medborgare, kan utan alla godtyckligt i lägen nedlagda hinder, blifva vald till deras ombud; genom valdistriktens talrikhet blifva valförrättningarne underlättande; folket sättes i tillfälle att lätt meddela sig om så väl personer som föremål för de uppdrag, man vill anförtro ombuden; de röstande, hvilkas rösträtt utöfvas för egendom, inkomst, utlagor och tjenst, hafva allt efter sin samhällsverksamhet en billigt större eller minröstar ingen med mera än Ael röst, när vilkoren för denna röst äro så lågt antagna som 1000 Rdr egendomsvärde, 1000 Rdrs årsinkomst, 20 Rdr årliga utlagor. samt äfven den ringaste ordinarie tjenst medför ett närmande till personlighetens representerande, som öfverensstämmer med begreppet jemlikhet i medborliga pligter och rättigheter: en jemlikhet. som likväl sjelf såsom vilkor kräfver, att de sednare bero af de förras uppfyllande. I formen för Riksförsamlingens verksamhet se vi det Norrska Representationsbruket ligga till grund. som erkännes vara ändamålsenligt och redan väckt svenska folkets sympatier, och i statsmakternas inbördes ställning är ingenting förändradt. så att ingen förändring derigenom behöfver uppstå. Detta förslag bevarar den stora jordbrukande befolkningens rätt; på samma gång det lemnar städernas befolkning en större infytelse på sina valförhållanden, som den nu i allmänhet saknar. Iag vågar tryggt påstå, att, sådant förslaget nu är, har intet ännu framlagdt förslag bättre motsvarat hvad Nationen i denna stund önskar och hoppas; och jag vågar alltså föreslå: att Bondeståndet med biträdande af de åsigter, som uttalats i medbrodren Bengt (udmundssons Utskottets utlåtande bifogade reservation, mätte såsom sina gemensamma tankar förklara det förslag till val-lag och till förändring i Regeringsformen samt Tryckfrihetsförordningen, jemte den nya särskilda :i Regeringsformen, som Bengt Gudmundssön:i enlighet med nämnde reservation afgifvit. samt desamma till Konstitutions-utskottet hänvisa. Stockholm d. 9 Juni 1548. ö i Jöns Jönsson, från Christianstads Län. Peter Mårtenson från Jönköpings Län inlemnade ett af på permission hemmavarande Peter Johan Petersson från sistnämnde Län försattadt anförande, hvilket, då Talmannen erinrade att frånvarande ståndsledamot icke egde rättighet sig yttra, Peter Mårtensson förklarade sig vilja antaga som eget, och var anförandet sa lydande: ö Vördsamt Anförande! Det är för mig måhända ej heller för någon annan lätt att inse, hvarpå konstitutionsutskottet grundar sitt omdöme om det Kongl. representationsförslaget, att det i fråga om valrätt, Riksförsamlingens verkningssätt. och hvad dermed sammanhänger, framstälier ett förhållande. som visar sig äga bestämda företräden framsör det nuvarande! Nu är det likväl något, som händt litet hvar, som åtminstone händt mig, att nödgas många gånger genomläsa förslaget, innan jag kommer under fund, väl med dess andemening, som genast träder i dagen, men icke så med de former, det föreskrifver för valsättet för de särskilta behörigheterna till valrätt, och hvarunder den utlofvas, så att jag ännu visst icke vägar hästå, att jag förmått göra mig redo derföre. Jag skulle misstänka, att detta vore en följd af min egen bristande skarpsynthet, men jag här hört kunnige jurister försäkra, att om dema lag någonsin kommer att träda i verksamhet, skulle så många svårigheter uppstå i anseende till föreskristernas mångfald och hoptrassling, att knappt nog något enda val kunde ega rum, hvilket ej skulle gifva anledning till missförstånd, tvister oca klagomål. Detta vore visserligen en stor olägenhet, men som man till en början finge fördraga, dels för de större fördelarne det medlsode, dels kunde hoppas att med tiden afhjelpa genom formernas förenkling, ifail förslagets syftning vore god, isall det verkligen innebure nägon stor och redbar eller ens nuiyon förbättring. Men nu är det i alla möjliga fall sämre än det nuvarande. Här vet man åtminstone hvad man har; en hvar känner hvilken andel han äthjuter i representationen, och Bondeståndet eger likväl sin sjerdedel. som ingen kan frantåga det. Enligt det kongl. förslaget deremot skulle det komma att alldeles försvinna, saknande all motståndskraft mot hvad man ville påtringa det i både anslagsväg och grundlagsstiftning. Det går ut på att lägga all magt i några få rikas, förnämas och högt uppsatte embetsmäns händer och genom dem i minlsterens. Dess nej skulle blifva af ingen betydenhet och sjelfva det biträde det hittills åtminstone