Article Image
VväÄrstio0 på den vara, VI VIJe kOpå. VI da således icke ensidigt grunda ett resonnemang på det ena eller andra al dessa intressen, iunan vi erkänt, hvilketdera af dem sammanfaller med menviskoslägtets allmävna och sortvarande intresse och identilierar sig dermed. Vore menumkan ett isoleradt våsende, arbetade bon blött sor sig, njöte bon omedelbart sjelf sruktenaf sist arbete, med ett ord, om hon icke bytte, så sade thoorien om brist aldrig kunnat inkomma i verlden. bet vore då tydligt, att olverllodet vore henne fördelaktigt i hvilken rigtning som helst: -det må vara resultatet af hennes industri, af ett sinnrikt handtverksredskap, af verksamma maschiner, som bon upplunnit, eller bade bon att derföre tacka jordens fruktbarhet, naturens srikostighet eller en hemlighetsfull import af produkter, hvilka floden ditsort och qvarlemnat på stranden. Aldrig skulle den isolerade menniskan, för att gifva sitt eget arbete en sporre, eller för att ät sig skydda en nåringsgren, komma derhån att förstöra de instrumenter, som bespart henne detta arbete, tillintetgöra jordens sruktbarhet eller kasta varorna tillbaka i bafvet, som förde de ill henne. Hon skulle lätt begripa, att arbetet icke är åndamal, utan medel, att det vore absurdt att afsla ändamålet af Iruktan att skada medlet. Hon skulle begripa, att, om bon använder två timmar af dagen för tillfredställandet af sina? behof, allt, hvad som bespor henne en timme al detia arbete, maschiner, eller sruktbarhet, eller en ren skänk, likamycket, om blott resultatet blir detsamma, — att allt detta ställer till hennes dis: position denna enda besparda timme, hvilken hon kan använda till sorokande af sitt välständ eller till intellektuell förkofran; hon skall forstå, att besparing i arbete år blott ett tramskridande. Men bytet sorvillar vår blick ifrån en så eukel sanning. Vid den fördelning af goromalen, hvilken vår samhållssorm föranleder, trälsas icke produktion och konsumtion af ett foremal hos samma individ. Hvar och en vill anse sitt arbete icke såsom medel, utan såsom åndamal. Varubytet visar för hvarje soremal två intressen, producentens och konsumentens, och bägge äro hvarandra alltid omedelbart motsatta. Det är vigtigt att analysera dem, studera deras natur, Vi soreställe oss en producent: hvad är hans omedelbara intresse? Eu dubbelt, nämligen först alt det möjligaste minsta antal menniskor egnar sig åt det arbete, som han idkar, och för det andra, att det mojligaste storsta antal menuiskor söker produkten af hans arbete. Nationalekonomien uttrycker detta kortare: producenten önskar att tillgangen vore mycket liten och esterfrågan mycket stor; eller änvu kortare: han onskar inskrankt konkurreus och oinskränkt alfsättning. Hvad är konsumentens omedelbara intresse? Alt tillgången pa ifrågavarande varor är stor och esterlragan liten. Då dessa bägge intressen äro hvarandra motsatta, sa måste nödvändigt ett al dem sommanfalla med det allmänna eller sambållets intrese, men det andra vara siendtligt deremot. Men hvisketdera skall lagstillningen gynna såsom ett uttryck af det allmänna bästa, om den eljest får gynna någotdera? För att veta det, är det nödigt att undersöka hvad som akulle inträffa, om de bemliga önskvingarna ginge i fullbordan. Man måste erkänna, att såsom producenter hafve vi alle antisociala önskningar. Eu vinodlare shulle det allsicke bedrofva om alla vinberg i verlden fröse bort, utom hans egna: det är theorien sor brist. Eu jernverksegore önskade, all intet jern komme i marknaden, utom det han jorde dit, huru stort allmänhetens bebol än vore, så alt den rätt lifligt kände det och ett blott otillräckligt uppsylldt behof föranledde ett ganska hogt pris; det är aterigen theotien för brist. ALkerbrukaren skulle med Bugeaud säga: är blot hrodet dyrt, d. v. s. sällsynt, så skall åkerbruaren göra goda affärer; se der återigen theoien för brist! En läkare skulle observera alt visa fysiskt välgörande inslytelser, t. ex. landilisvets helsosamma verkan, utvecklingen af vissa lygder, sasom måttlighet, återhallsamnet, den stisande upplysningen, som såtter bvar och en i tand att halva omsorg om sin helsa, upptäcken af enkla läkemedel och deras användande — it dessa åro lika så många dodsstotar, hans yrrir on mi ga lik int de va ka mö me utg Tel del ru

20 juli 1848, sida 2

Thumbnail