Article Image
KORR ESPONDENS. . Stockholm den 11:te Juli. Det är efter allt utseende meningen att afsluta riksdagen innan Rikets Ständer hunnit definitift besluta om såväl skatte-reformen, som brotimäls-lagen, oaktadt begge dessa vigtiga fragor blirvit af Regeringen sjelf framlagda för Ständerna. Det berättas nemligen såsom alldeles säkert, att, oaktadt i talmanskonklaven vederbörande varit temligen eniga, att, äfven om dessa angelägna föremål åsidosattes, röstningarne angående tullbevillningen och en del andra anslagsoch V mln s-frågor icke kunde medhinnas förr, än i medlet af Augusti, den tillförordnade Regeringen likväl föreslagit II. M. Konungen den 7 Augusti, såsom dag för Ständernas hemförlofvande. I sådant fall kommer nog på slutel, att, såsom man säger, sluynnas med mycket: och denna redan öfver höfvan däliga riksdag blifver derigenom ännu sämre, Ibland de märkligare reaktions-försöken har nu visat sig ett särdeles djerft uti konstitutions-utskottets försök att genom en ny redaktion af Hy SI regerings-formen och 29 samt 73 riksdags-ordningen, jemte uteslutandet af hela det 1815 tillkomna 2 mom. 56 HF regeringsformen, betaga Rikets Ständer all möjlighet att göra alternativa förslag till grundlagsförändringar hvilande, då Konungen gjort något förslag, som konstitutionsutskottet tillstyrkt. Det synes hafva förgätit sin egen tolkning af dessa lagstadganden, hvarigenom ståndens rätt i detta afseende, i fråga om förslaget till ny riksdagsordning blifvit kränkt, eller ock har samvetet så slagit pluraliteten, att den ansett sig böra genom ett nytt lagstadgande rättfärdiga sig. Det är ömkligt att se, huru en del personer, som förut alfekterat att synas liberale och låtit kalla sig nationens män-, m. m af Gud vet hvad för motiver, om ej af blandad rädsla och lycksökeri, låta sig nöjas med att se nationens garantier, en efter annan försvagas eller förvillas. Om man kunde misstro dem om en plan, så skulle den icke kunna vara någon annan, än att insöfva makten i en sådan falsk tro på sin seger, att nederlaget lätt kunde påskyndas; men så är det ej. Det är deremot säkert, att det är detmest loyala nit,som leder den förskräckta kohorten. Afven i dag sakne vi med posten all säker underrättelse om danska sakerna och vår regerings roll deri. Icke heller höres det ringaste om de allians-förhållanden, som skulle sätta henne i tillfälle att hälla trupperna sammandragna under en så lång tid, som skulle blifva en följd af en längre vapenhvila mellan Danskar och Tyskar, innan sakerna genom definitiv fred afgjordes. Det säges, att Regeringen imellertid har icke ännu uttagit mera, än emellan 6 och 700.000 r:dr b:ko till såväl till öfverståthållare; men med temlig visshet säges, alt n. v. landtmarskalken grefve Henning Hamilton är utsedd dertill. 2 II. Stockholm den 14:de Juli. Snarare än jag trodde, då jag i mitt sista yttrade mig angäende kolerans spridning till Åbo, o. s. v., visade sig den ovälkomne gästen på vär kust. Redan då hade, oaktadt den officiella rapporten, obegripligt nog så sent ankom, elt Gelle-fartyg med kolerasjuke ifrån Cronstadt ankommit till Sandhamn, och genast blifvit förlagdt under karantänsbevakning vid Djurhanm. Tva af manskapet hafva redan aflidit — af tre sjuke anses ännu en vara utan hopp; så lyder underrättelsen derifrän, Onsdagsafton. l afton väntas säker uppgift, om det är anledning tro, att någon spridning af smittan å öarne i skärgården är att befara. ÅÅllehandad i dag har en berättelse, att någon oordentlighet skulle egt rum vid karantänsbevakningen, och att kaptenen för fartyget insändt en man hit, till sin slägtinge: men detta skall ej vara sannt; utan har budet blifvit afsändt, genom karantänsbevakningens försorg, och varit en karl ifrån ön. Man har här i dessa dagar påskyndat alla anstalter, så att nu en hel hop sjukhus äro i ordning och alla behof fyllde, utom det af läkare, emedan en mängd sådane härifrån afgatt till armeen. Det synes likväl, som om, i denna sjukdom, det vore mindre fraga om läkarens insigter och theoretiska bildning, än om hans nit och närvaro vid vården. — Ty behandlingen lärer på det hela, efter den erfarenhet man har, vara temmeligen likformig — och då mäste väl dels en del medicinska studerande ifrån Upsala, och dels våra Stockholmske badare-mästare kunna uppfylla fordringarne. i Om med posten enskilta rykten skulle utkomma, att redan sjukdomen visat sig i hufvadstaden, så äro de ej sanna. Ännu i dag vid middagstiden var intet enda kolerasall kändt; men som i flera dagar värman varit stark och luften tryckande, har sporadisk kolera och så kallad Cholerine visat sig, men alldeles icke på något ovanligt sätt. I allmänhet är man här ganska lugn, och med Guds hjelp torde faran vika eller åtminstone icke blifva så stor, som mången är benägen alt föreställa sig. Nägot bestämdt om riksdagens slut, om Konungens hitkomst, om kriget eller stillestandet. eller freden, vet man här ingenting. Vlt. sjelfva koleran ej ens undantagen, tyckes liksom icke kunna besluta sig, hvad som skall blifva af oss, arma instrumenter i den stora verldsorkestern. n x EH TUTYNPERZ MO WW ww ER WT Jag måste först förtjena ert förtroende. men liten derpä, att jag icke har någon annan äregirighet. än att blifva för Frankrike hvad Washington var för Amerika. En i London utkommande tidning, Le Spectateur de Loudres, hvilken af mången anses för (iuizols organ, bedömer Caraignac sålunda: Cavaignac skall suarare blifva en Lafayette än en Napoleon, han är snarare en vacker, än en stor karakter; han ser bra ut, då han talar från tribunen, hans röst är klangfull, hans olika proklamationer hehaga. Bien Lublic, Lamartines organ, yttrar sig om Cavaignacs val. att det är det bästa man kunde göra. llans rättframhet. hans rena karakter, hans allvar, hans ärfda republikanism, hans höga Sannings-kärlek äro ovärderliga egenskaper. berest han, efter att hafva visat sig hafva kraft att handla, uppträder som en ideernas man, derest han, efter att hafva varit fredsstiftare, blir demokratiens lagstiftare kommer han att i historien stå som den andra Washington. ÅPrOpOS om Lamartine, så har denna redan utnötta, men alltid ädla och aktningsvärda storhet funnit sig föranlåten att i Constitutionel införa ett svar på de gemena smädelser, hvarmed hans fiender öfverhopa honom. Bland alla andra emot honom och hans kolleger rigtade beskyllningar förekommer äfven, att den af juni-insurgenterne följda operationsplan blifvit uppgjord straxt efter Februarirevolutionen under den provisoriska regeringens auspicier, hvilken allt från början gick hafvande med samhälls-mördande planer. Med afseende härpå yttrar Lamartine: vatt se mig förvandlad i en inbördes-krigets professor, i en tillberedare af blodbad, mig som i 4 månader dagligen var färdig att offra mitt lif, för att spara hvarje mina medborgares bloddroppe; på en sådan smädelse gifs intet svar. — Lamartine tros stå på punkten att lemna Frankrike. Bedean vill icke emottaga utrikesministersportföljen. Bastide som under verkställande komitten hade denna portfölj, men nu var designerad till marinminister, lär komma att återtaga densamma. Cavaignac har i nationalförsamlingen gifvit sig tillkänna innan kort komma att begära anslag till kusternas befästning. Banken har redan beviljat staten det omtalta 150 millioners-lånet. Den 6 dennes firades den stora sorgfesten efter junioffren. En mängd pariserfruntimmer ärnade vid detta högtidliga tillfälle öfverlemna Cavaignac och Marie, nationalförsamlingens president, en bönskrift om nåd för insurgenterne, men förhindrades derifrån af militären och nationalgardet, som bildade en fyrkant kring den punkt, der ceremonierna för8619901100 llan erinrar om Plutarks hjeltar.

17 juli 1848, sida 1

Thumbnail