ne, och Lamartine, som alltför ofta har mera glans än sanning. Sådan är allmänna opinionen. Hvad jag nu går att omförmäla, är ytterst kinkigt. Det onda iilltager; nationalförsamlingen vill eller snarare önskar att lösa de förfärliga problemer, som factionernes hyckleri i början kastat liksom ett upplösande medel midt ibland de vilseledda massorna och som derefter blifvit uppställda genom Februarirevolutionen. Skall den lyckas och huru? Man betvillar, att styrelsen upprigtigt förenar Sina bemödanden med törsamlingens. Ja, man har. tvifvel, man har misstankar . . . . orättvisa, förnärmande misstankar; välmenande personer, som vilja maktens belästande, dela dem icke; de tillbakavisa dem sasom en brottslig tanka .... Men, ändå existera dessa tvifvel, dessa misstankar, och det är en stor olycka. Man tror, att, i ett macchiavellistiskt sytte, styrelsen vill till sin disposition bibehälla emötens 100,000 janitscharer och låta nationen gradvis fälla i en tvinsot, som skall göra den Vanmäktig emot. försöken till en social omstöttning. Man skall komma till detta resultat, icke förmedelst 1793 års numera omöjliga skräckscener, utan förmedelst en genom eländets ytterlighet alStrad förslappning at krafterna. Ni skulle med ett ord bringas i en ställning värre än Irlands, hvilket land hungern berölvar den för kampen nödiga energien. Än en gang npprepe vi, att välmenande pergoner i sin naiva upprigtighet tillbakavisa dessa besynnerliga misstankar. De veta, att de män, som äro kallade att leda ett lands öden, hafva den bedrölliga företrädesrättigheten att vara ett mal för sinädelsen, och att denna, som baft sin runda del i monarkiens fall, med icke mindre ifver söker att Skända republikens styresmän. Som man nu i fyra månader jemt gjort löften, Som ännu äro oupptyllda, så gör smädelsen till sin uppgist att mnbilla de otaliga och retade massorna, att man icke är upprigtig, och att man har interesse att låta kallbranden inrota sig tills. stunden är inne att verkställa en stor amputation till kommunimsmens gagn och ära. i Man pastar att Sobrier, från sitt fängelse i Vincennes, sköter polisen i Paris och hela Frankrike bättre än inrikesministern och herr YyoureChaurel. Är det sant, så säger detta saklum mera: än volymer. — Många saker blilva då förklarliga. Hert Antony Thouret förmäles i nationalförsamlingen ärna föreslå afskallandet af statens tobaksmonopol. Åntoges en dylik proposition, skulle derigenom göras en förfärlig bresch i budgeten. bet cirkulerar ett rykte, att alla boktryckeriarbetare i Paris vilja sammansätta sig för att tilltvinga sig bättre betalningsvilkor, och att en subskription blifvit öppnad sör anskallandet ar medel till deras underhåll under den tid de icke arbeta. ) Folkets vänner anklaga de rika sör att göunna sina penningar, och de använda det de ega icke till att förskasla arbete och bröd åt detta stackars folk, som de bedraga, utan till att lörvilla det och egga dess passioner. SuhSkriptionen är öppnad på herr Proudhons (socialistens)tidnings byrå. — Behöfver man veta mera! De utländska nyheterne äro oroande, Låtom icke insöfva oss i vädliga illusioner. En omätlig brand förberedes. Latom oss icke förstöra vara sinanser och uttömma våra krafter och vår patriotism uti anarkiens konvulsioner. P. ) Man har imellertid af tidningarne sett, att boktryckeriarbetarne väl beslutat alt inställa sina arbeten men icke i det at korrespendenten antydda ändamålet, utan för det sall. att natlonallörsamlingen skulle dekretera ålterinsorandet af en del af det gamla trycktvångel. Det synes förötrigt tydligt, alt denne korrespondent, till trots af sin affeklerade opartiskhet, ar en smula pessimist, om han icke tillochmed har ett born i sidan till republiken. Red:s anm. TE TT nn — — KORRESPONDENS. Newyork den 25 April 1848. Vår handel och trafik lida betydligt af sakernes nuvarande ställning i Europa. Åtskilliga af de förStaterna åtagit sig att erlägga till Mexiko, i fall traktaten skulle gå i verkställighet. Som dessa förhållanden äro väl bekanta för publiken i Mexiko, så säges den nuvarande mexikanska kongressen icke våga ratificera traktaten, och medlemmarne af bemälte kongress skola med afsigt hålla sig undan, på det att ej så stort antal må komma tillsammans, som erfordras för att lagligt kunna fatta beslut. Mexikanerne tycka icke om att sluta en traktat med Förenta Staterne, emedan de mycket väl veta, att det första amerikanska trupperne lemna deras land, skall deras nuvarande styrelse blifva störtad, traktaten annulerad och kanhända deras eget land förvandlas till en monarki, då Förenta Staterna måste börja krig igen, eller eljest blunda för sina undersäters slagtande af mexikanerne. Styrelsen synes hysa stora misstankar emot herr Twist, Förenta Stalernas fredskommissarie, att han öfverskridit sin fullmakt, handlat emot order och tagit mutor vid traktalens afslutande, och häri torde general Scott vara hans medbrottsling. Den förre skall skickas hem såsom fånge, och den sednare har mistat befälet öfver armeen (general Butler är utnämnd till hens efterträdare), beordrats att förfoga sig hem och skall ställas inför krigsrätt för sitt beteende emot sina kamrater i tjensten och måhända äfven för opålitligt uppförande i kriget såsom general-enchef. General Scott anses för en man med lysande miltäriska talanger, men af ett mycket sjelfviskt och aristokratiskt skaplynne, hvaraf han redan visade prof, då krigssekreteraren för honom uttryckte sin önskan, att han måtte öfvertaga befälet öfver den del af armen, som landade vid Vera Cruz, enär han yttrade: ÅFJag skall hafva slender både fram och bak.: Så uppförde sig en amerikansk krigare, hvilken visade betänkligheter att göra sin skyldighet, då hans land var i krig med ett främmadt land. Till hans ursäkt torde dock få anföras, att han för några år sedan uppträdt som kandidat vid presidentvalet, och att han hade att visa sitt parti, Whiggerne, att han opponerade sig emot kriget, emedan vår nuvarande president är en demokrat. Den stora olyckan för vårt land med hänseende till våra mexikanska affärer är, att herr Polk, lik andre, plötsligt har fallit på den ideen att han måste försöka att blifva återvald vid nästa presidentval. Detta folk och dessa gentlemen fråga icke efter huru många millioner Dollars onkel Sam får betala Mexiko i form af skadeersättning för de sköflingar vårt eget folk lidit, bara de kunna försäkra sig om presidentskapet och de 100,000 dollars salarium, som skall göra dem oberoende för lifstiden. Herr Polk har handlat rakt emet hvad han lät påskina i sitt budskap, deri han sade, att han aldrig skulle samtycka till någon annan traktat, än en sådan, som skulle skalfa Förenta Staterna full ersättning för alla krigsomkostnaderne och våra medborgare för sina enskilta anspråk. Detta oaktadthar han sanktionerat och undertecknat en traktat, som lemnar Mexico 13 mill. Dollars och efterskänker det alla skulder till vära medborgare, och allt hvad Förenta Staterna skola erhålla reducerar sig till en ödslig och värdelös landsträcka, hvars försvar emot Indianernes härjningar skall årligen kosta oss mera än 1 million Dollars. Vore det icke för ofvanangifna orsakers skull, skulle Mexikanerne vara mycket däraktiga om de icke antoge besagde traktat. Det är den enormaste bock vår nation blifvit narrad att göra. Men det blir aldrig bättre, så länge vi hafva presidenter, hvilka i min tanka icke äro bättre än en kung med absolut makt. Presidentskapet är verkligen farligt för vår republik, emedan dess iunehafvare är i besittning af det absoluta veto och eger att utnämna officerare och vissa höga embetsmän, och ehuru det sednare prerogativet utöfvas i samråd med senaten och med dess samtycke, är det likväl skadligt och förderfligt, emedan valen icke göras af folket (såsom det borde vara) utan af några få individer, nemiigen presidenten och senatorerne. Såsom exempel behöfver bara anföras valet af kabinettet. Således måste de mäst talangfulle män. liksom då var nationaleller snarare statsskuld har blifvit lika stor som den engelska och franska, torde möjligen amerikanerne få ögonen öppna och inse hvilka bockar de begått, såvida ej den plan franska republiken kommer att följa bringar dem till att eftersinna hvilketdera, antingen Frankrike eller Amerika, är mest republikanskt. Det är förvånande att se, att åtskilliga af våra ledande tidningar af Whigpartiet, förledde af John Bulls exempel, utropa, att revolutionen i Paris utfördes af pöbeln och att det är fråga om huruvida republiken kan bestå en längre tid: Detta har tvifvelsntan skett i beräkning att narra folk med mindre bildning, hvilka sätta tro till nästan hvad som helst derför att det står i tidningarneEn stor del känner sig dock öfvertygad, att den konstitution Frankrike ger sig blir vida bättre än vår, och det skulle icke förvåna mig att innan kort se den frågan offentligen agiterad, huruvida presidentskapet är förenligt med republikanismens sanna principer. K. GÖ TIERORG. Till Kongl. karantänskommissionen härstädes har, från svenska generalkonsuln i St. Petersburg, ankommit skrifvelse med underrättelse om kolerafarsotens utbrott i nyssbemälte hufrudslad. Detta ofsiciella dokument har följande lydelse: aJag skyndar mig härmed att underrätta det koleran sedan i går äfven här utbrutit och det med mycken häftighet; då sjukdomen likväl visat sig så helt nyligen, har ännu ingen ofliciel rapport utlemnats om dess intensitet, men imedlertid torde antalet af de som insjuknat vara betydligt, och flera personer ha hastigt aslidit. St. Petersburg den 23 Juni 1848. Gustaf Sterky. SKEPPSNOTISER. GUTHmSOHUS SKEPPSLISTA. ANLANDE FARTYG FRåN INRIKES ORTER? båt. Philadelphia, Bryngelson, Helsingborg. 80 tun. rag; bat, Fredrika, Nilson, Malmö, 14 kärl rofolja, 11 packar bokexemplar, 16 tador -tärkelse, 19 fat bränvin 29 15 ost; båt. Juni. Börjes son, Ystad, 100 fjerd. -apa. I tun. serubock, I tun. cichtorin, m. m; jakt. Anna Maria, Venuerström, Helsingborg, 200 ris tryck-, 12 ris Conceptoch 12 ris karduspapper, 5 lådor tapetpapper, 13 säckar rägmjöl, 17 fat bränvin och 100 tun. spanmål; båt. Juni. Nilson, Malmö och Helsingborg, 34 fat oränvin; båt. Jungfrun, Olson, Helsingborg, 10 fat bränvin. ANLÄNDE FARTYG FRAN UTRIKES ORTER: jakt. Åtoline Gunderson, Stavanger, 306 ftun. ill; jakt. I. ydiana, Frenck-en, Fbudesnäs-. 262 tun. vill. Utklarerade Fartyg: slun Seilaren Serine, Bardineren, Norge, J. A. Kjellberg 6 tr rag, 3 Ipd såpa; slup Carl Johan, Rosenberg, England, J. C. Billow 225 skpd jern, 123 tolst. plankor; skonert Oscar, Brag, England, J. C. Bill a bjelkar, 92 tolft. plankor, 215 solft. plankstumpar, v par åror; skonert Gefion, Holmgren, Brasilien, J. Tranchell 123 skpd jern, 30 tr beck, 144 tolst. p ankor, 41 spiror, 216 trädgärdsstolar; 0. Andren 100 tr t ära; slup jlaabet, R. Schadberg, Norge, J. 0. Gren 3500 taksten, 500 mursten, t5v bok unnor, 30 tr malt, : tr hafre, 4 tr råg, Is lpd såpa, 2 tr tjära; J Hedenberg 3 skpd stangjern; jagt EThHida, 0. Schadberg. Norge, J. 0. Gren, t00 taksten, 10 tr malt, 12 tr. rag, 12 Ipd. såpa, 4 tr kalk, 3 tolst. läkter, 16 par åror; slup Brödrene, B. L. Schadberg, Norge, E. Mellgren, 2700 taksten, 500 mursten, 5 tr malt, 2 tr poiates, 6 Ipd såpa, i t:na tjära, 117 tr rag, 4 tr halre, 18 tr korn, I t:a kalk, 4 tolft brader; -keppet Aurora, Zimmerman, England, afgar till S.ellefteå för att intaga lasten; skeppet Ariadne, G. L. Halders, England, A. Barelay Co. 33skpd jern; 0. Wijk 82 tolft. plankor, 6 spiror; J. 0. Gren 7! tolft. plankor, 71 bjelkar, 425 tolft. plankstumpar; Sv. Renström 387 tolft. plankor, 1v0 par åror, 425 tolft. plankstumpar; galeasen Det gode Haab, Hedlund, Norrige, 4400 taksten, 1 t:na beck, s t:r rag, 5 tr hatre, 2 t:r släckt kalk, 1 t:na tjära, 40 par, aror, 3 t:r malt, , t:na hvete; jakten Pröven, Östensen, Norrige, 70 tr råg, 6 t:r hafre, I t:na malt, 0 par åror, I t:a tjära; E. Rundberg 4696 taksten af nederlag. — Frollnanit Kanal-Lisba för Juni manul ar 1848. D. 27 Juni: fran till Anderson, Freden Götbeb. C:hamn Abraudt, Vänskapen Stockh. GörhebIL undgren, Balder Upperud dito Beausong, Charlotta Gotheb. Cistad Larsson, Julius dito dito Ericson, Don Pedro dito C:stad Engelbrect-on. Freden dito dito