London den 24 Juni. Consolso hafva i das noterats i 8318 0,0. Jernmarknaden fortfar att vara flau och ingen spekulation gifver sig tillkänna ehuru prisen stå lågt. Stangjern i Wales noteras i 2 6 a 5: 15 per Ton. Priset å främmande Jern är fast, och sista tillförseln har sålts för skeppning på Newyork. Tillförseln af främmande Korn och Hafre har under veckan varit stor. . Omsättningen i såväl engelskt som främmande Illvete är inskränkt till oförändradt pris. Korn och Iiafre måste noteras i 1 s. lägre pris. I priset å Årter och Bönor ingen förändring. — Lirerpool den 24 Juni. Omsättningen i Bomull har senast dagligen nigjorts af 3009 balar. Under veckan har omsatts 32970 balar, tiil 19 d. högre pris för amerikansk vara. Ijaruna den 26 åaj. Sockerprisen heafva ytterligare nedgått och detta såväl som den låga kursen har föranledt konsignationer till Kuropa. Under månaden har skeppats härifrån och Matanzas 120,009 kistor, och förrädet på begge ställena uppgår till 300.000 kiStor. Skörden har framskridit betydligt i förhållande till årstiden, men detta oaktadt antager man att den blifver betydligt mindre än förra årets. Frakter i fallande och noteras i t 3 a 2 15 per Ton, men endast engelska och amerikanska flaggor efterfrågas. — halaria den 23 April. Marknaden lider fortfarande af pemingebrist och de oroande notiserne från Frankrike. Våra produkter kunna köpas till billigare pris och de slästa äro ått anse som nominella. Risskörden utfaller fördelaktigt: blankt Java gäller 130 IL. Carz0-ris 115 sl. Svart Peppar 819 fl Socker saknar efterfrågan. Årrak noteras i 52 fl. I frakter har senast betalts på Holland 90 fl. för ris och 95 fl. för Socker med 135044. — Kurs på Holtand 95 å. . — Underrättelserna gå till den 3 Maj från Calcutta och den 12 S. m. från Bunihalj. och på begge ställena var det flau med Jern. I Singepore omsattes Svenskt Jern den 6 Maj till 3t, P., i partier på 200 Picul. — Lissabon den 8 Juni. (FrånFHrr Torlades C0.) Åberopande vårt cirkulär af d. 8 Mars, få vi, ehuru med ledsnad, äran meddela kI. UI. att de sednaste vädliga tilldragelserne i Frankrike och Tyskland äfven härstädes vållat en sådan sålaguation i vår importhandel. att vi för närvarande nödgas afråda råra vänner från spckulationsföretag hit med trädvaror och andra nordiska produktersynnerligast sinsdgade Plankor och Bjelkar. Värt saltförråd är i denna moment mycket inskränkt, och priset tillfölje deraf stegradt till 2400 r:s per moy. Den nya saltskörden inträffar emedlertid mot Slutet af Juli eller början af Augusti, och då återgår priset utan tvifvel till sin vanliga ståndpunkt. EP. 8. Efter Horstimman. fraktningar hafva i dag gjorts på Newcastle till 17 s. 6 d. per Pib. Std. in full; på Blyth till 30 s. 5 074 per PU. Std.: samt 3:ne på Hull till 10 och 9 s. per Ton Jern. — Omsättningen i vexlar utgjordes i dag af c 2520 till B:ko R:dr 12:18. B:ko mk 39920 till 131 sk. och Fl. 1059 till 123 7 sk., allt för vexlar å 90 d. d. Vorska Speciesedlar betalas med 13012 sk. Följande beVid den salut, som i Thorsdags, då framlkapten 0. Svenssons jordfästning förrättades, gafs från 2 vid hörnet af Sillgatan och vestra Larmgatan uppställde kanoner, betedde sig servisen, som utgjordes af artillerister, på ett högst oförsvarligt sätt. De hade nemligen i förladdningen, som bestod af gräs, invirat stenar af betydlig storlek, hvilka de asskjöto i rigtning snedt öfver den s. k. masthamnen mot ett dervarande plank. i hvilket ännu 5 stora hål, äfvensom trenne fördjupningar i den angränsande af sten uppförda kajen, vittna om deras kitslighet och öfverdåd. När man besinnar att saluten egde rum vid en tid på dagen, då en mängd menniskor passeFa den väg, som beströks af de gålunda med anställd skallgång blilvit gripen i Bäfve socken och allörd till Cddevalla. I hufvadstaden lärer hafva blifvit väckt fråga om att föranstalta en subskription till-uppresande at en minnesvård åt vara i den dansk-tyska striden stupade landsmän, löjtnamerne Lejonhufvud och Somm.elius. Östgåtha Correspondentens hulvadredaktör, skalden Bidderstad, här redan åt dem rest en sådan i 2:ne uti bemälte tidning införda härliga dödsrnnor. Carlstads domkyrka bar den 20:e i sörra mänaden blifvit af askan trällad på fyra särskillla ställen. Lyckligtvis as adkoms ingen annan skada, än att en öfver södra kyrkodärren al tälssten anbragt visaretasla sånderslogs och något af rappuingen å murarne här och der afslets. —— — —— — — — — — — CYÄÅUEEELEAEH: NNVNEILILELEB. FRANKRIKE. Enbördes kriget. IIvarken i Hamburg, Köln eler Briissel hade man erhållet franska tidningar och bref af den 24 dennes. Belgiska tidningar hafva dock med extra lägenhet ända till middagen den 24 gående notiser från Paris, efter hvilka kombinerats följande berättelse, hvari upptagits hvad som ansetts vara mest tillförlitligt: Thorsdagen den 22 skule styrelsen sätta tvenne af de ätgärder i verkställighet, hyilka beslutats i syfte att så småningom upplösa de för bourgeoisien så förhatliga nationa-verkstäderne. Det var fråga om att införa arbetets betalning efter beting och insticka alla ogifta arbetare under 25 är i armken. bessa mesyrer bragte den bland arbetarne rådande jäsning till det högsta. På aftonen uppstodo folkskockningar, som väl blefvo sprängda af den väpnade styrkan, men arbetarne skiljdes åt under ropet: morgon Påföljande morgon, Fredagen den 23 Juni, förklarade arbetarne i national-verkstäderne, att de icke ville gifra vika. att de till landsorten bortskickade der icke funnit något arbete o. s. v Inemot kl. 10 skallade långs bulevarderne ropet: lharrihrsadere! gatorna St. Denis, St. Martin och Rambuteau barrikaderades genast med kullstjelpte omnibusar och gatstenar och man angrep enskilta poster och sökte att afväpna dem. Nationalgardet ankom, på apellen. först i början fåtaligt, men snart, då det erfor faran, tallrikt, gaf eld och angrep barrikaderne med bajonetten. lläftigast rasade striden vid porten St. Denis, hvarest många upprorsmakare föllo. och general Eamorciere i spetsen för flere bataljoner linietrupper och nationalgarde till fots och till häst med två kanoner lät storma barrikaderne. Utanför Nationalförsamlingens palats, hvarest denna fortsatte dagordningen och förkastade en proposition, att en deputation, till truppernes moraliska understöd, skulle begifva sig till stridsplatsen, men dock befann sig i en mycket upprörd sinnesstämning, stodo talrika trupper och kanoner. På eftermiddagen erhöll general Cavaignac högsta befalet öfver alla stridskrafter i Paris. Man observerade vid hans sida medborgarne Napoleon Bounaparte och Peter Bounaparte, hvilka derigenom vile alflägsna hvarje misstanka, att deras familj hade någon del i upproret. i hvilket man till en början hörde ropas så väl lefre Louis Napoleon! som lelve Henrik V! Cavaignac gaf kl. 12 7 nationalförsamlingen tillkänna, att striden upphört på gatorna St. Antoine och St. Jaques, och utsigt förefanns till upprorets snara undertryckande. Afvenledes tillkännagaf Garnier Pages, att energiska åtgärder voro träffade. kl. 6 steg Lamartine, såsom han förkunnat i nationalförsamlingen, till häst och red i fyrsprång ull förstaden St. Antoine. Nationalförsamlingen förklarade sig för. permanent. Ropen: tllerve Napoleon! lefve Henrik V! upphörde snart, den röda fanan vajade på barrikaderne och upproret uppträdde öppet for den tåda republikem. På en barrikad hade man sett en officer kommendera i nationalgardets uniform och en litea del af nationalgardet anslöt sig till insurgenterne. På aftonen var rörelsen ännu icke fullkomligt undertryckt. I Halle. har lalll alla Simå Stridskratier tatta posto. för aft i dagbräckmngen kunna begynna anfallet. Uti denna ömsesidiga ställning företöllo enstaka och obetydliga kollisioner. Nästan hela natten igenom lossades Spridda skott; i dagbräckningen först begyme en temmeligen hältig gevärseld. Cpprorets karakter har attalat sig. Rapen: olesfve Napoleon! lefve Henrik V!o och andra, som i går undtöltes, då kampen började, halva nästan fullkomligt upphört. Van har i dag morse ater opptagit striden i den röda republikens namn. hen röda fanan har blifvit planterad al de upproariske. En mindre det ar hationalgardet från haufvudstadens omeitningar, isyanerhet fran St Denis, har, såsom det synes, tagit de upproriskes parti. Renlan vid en löregaende emöt al jeravägsarbetare halle detta nationalgarde ätvenledes ställt sig på vemätierernes sida. Redan i går omkring kl. 6 visave det sig sinnadt att vilja förhindra aflarten al trängen tran Ja Chapelle och hade besatt den i närbeien ar bangarden befiutliga bron. Man kan saledes förmoda, att det i dag morse, medan tinpperne voro sysselsatte i Paris. sallkomligt bemäktigat sig stafionsbyganadden och förhindrat trängens allart kl. 9. hen elektriska telegrafen är afskuren. I de nordliga dtepartiememen har allt förblifvit lagnt. Dessa äro de enda Säkra underrättelser: allt öfrigt är blott rykten. Omkring kl. II s. m. (den 24) skall nonroret varit fullständigt undertryckt. Pit annat slut på detta företag är ej eller ait vänta. hyktet att Paris förklaras i belägringsilllsand, synes bekräfta sig. Den enda oficiella underrättelse, som ända till den 24, midnattstiden, ankommit till Brussel. är en telecralisk depesch. som prefekten i Norddepartementet erhöll om Lördagen den 24 och straxt oslentligajorle: Lagen har behållit öfverbanden, natioualgardet, linien, mobila gardet och republikanska gardet handla med fullkomlig emahet. Depeschen är utan datum och kommer icke Iran Paris, utan från Amiens. Prelekten uppmanar till lugn och losvar att genast meddela hvarje inträllande underrättelse. I Bäåssel är det ingen brist på alla möjliga rykten, Lamartine och Ledru Rollin skulle blifvit skjutna o. sv. Säkert är blott, att i Amiens den 23 på altonen inträllade befallning att skicka alla disponibla trapper till Paris. Ehurn det redan var sent, algingo straxt alla i Amiens belimtliga linietrupper på jernvägen till Paris. Nasionalgardet gjorde sig i ordning att algä den 24 på moronen. En annan notis, daterad Paris den 24 Jani, kl. 3 på morgonen, lyder, som följer: iLaris är betaget af förskräckelse. Inbördes kriget, som började i går, har varat hela natten. Ilela befolkningen är på benen. Man slår beständigt generalmarschen. Upproret rasar på venstra Seine-stranden och isynnerhet i qvarteren Sit Jaques och S:t Narceau; åtlskilliga jernvägsbyganader äro förstörda. Nationalförsamlingen är hermanent. Van utfärdar flera proklamationer. Det är omöjligt att säga, hvad slut det skall taga. klockan 7: De upproriskes fana är den röda republikanska. I förstäderna S:t Martin och Sit Antoine sinnes det ännu barrikader. hlockan sx: Man Säger, att barrikaderne i förstaden St Jaques äro tagna, att Cavaignac framträngt der med 20,000 man och att man der slås man emot man. De i gårdagens tidning, såsom i Hamburg gåängse rykten, omförmälte underrättelserna från Paris skulle räcka till den 25 om morgonen, då Cavaignac lät cernera det qvarter, der de röde republikanerne hade sitt tillhåll. 0 D öftige notiser från Frankrike äro under den spänning, med hvilken man nu afvaktar vidare underrättelser från denna de sociala idgernas förnämsta tutumelplats, af så underordnad vigt, att vi tro oss Saklöst kunna underlåta deras meddelelse, eller ätminstone vänta dermed tills man får se hvad vändning sakerne tagit efter den sista katastrofen. Likväl torde de ända kanhända förtjena att nämnas, att. flera sammansftämmanda natiser den.