UTRIKES NYHETER. TYSKLAND. De nyaste händelserna i Wien. Ve efter kejsaren till Insbrick skickade kommissarierne, grefvarne Hoyos och Wilczek, kommo tillbaka till Wien, men icke med kejsaren, utan istället med ett af honom utfärdadt manifest, deri han utvecklar grunderna för sin bortresa från hufvudstaden. Tilldragelserna den 15:de Maj hafva, heter det, påtrugat honom den öfvertygelsen, att en anarkisk faction, stödjande sig på den mest genom främlingar vilseledda akademiska legionen och enskilta afdelningar af borgaroch nationalgardet, velat beröfva honom hans frihet att handla, hvadan ej något annat val blifvit honom öfrigt, än att antingen med den trogna garnisonen bekämpa anarkisterna eller för en tid lemna sin hufvudstad, då han icke ett ögonblick tvekat att välja det sednare. De i Mars beviljade koncessioner ville han visst icke taga tillbaka, utan vore han fastmer fortfarande benägen att skänka gehör åt sitt folks önskningar. om de föredrogos på lagligt vis. Detta manifest var beledsagadt af en skrifvelse, som ålade den provisoriska ministeren den pligten att träffa alla de åtgärder monarkiens läge och thronens bevarande kunde göra erforderlige. Samma dag (den 25) som dessa uppenbarelser af den kungliga viljan publicerades, utkom på aftonen en befallning, att den akademiska legionen skulle upplösa sig som beväpnad korps. Denna befallning framkallade en gruflig förbittring. Legionen och den med henne sympathiserande delen af borgargardet visade sig den 26 beväpnade för att bjuda militären spetsen. Arbetare infunno sig i massa för alt barrikadera staden. KL 10 f. m. kom det till ett handgemäng emellan folket och militären, och derefter ropades allmänt på barrikader, hvilka äfven i all hast uppfördes på många gator. Omkring kl. 12 förkunnade beridne nationalgardister vid barikaderna, att den akademiska legionen skulle ega bestånd. Detta oaktadt fortsattes barikadarbetet, i hvilket äfven qvinnorne, tillochmed ur de bildade klasserna, deltogo. Omkring kl. 3 e. m. var hela den inre staden uppfylld barrikader. Ett rykte spriddes, att Windischgrätz med 6 regementer vore i anmarsch mot staden, och nu kunde icke sjelfva folkledarne förhindra fortsättningen af barrikadarbetet. På akademien upphängdes en tafla, hvarå militärens tillbakadragande, kejsarens återkomst inom 8 dagar och gisslan ur adeln betecknades såsom folkets fordringar. Natten förflöt temmeligen lugut; arbetet å barrikaderna fortsattes. Emot midnatt spriddes dock åter underrättelsen om Windischgrätzs antågande: larmtrummorna hvirflade, stormklockorna dånade. Ryktet bekräftade sig likväl icke. fastmer erfor man, att jernvägsskenorna till en del blifvit uppryckta och derigenom faran undanröjd. Folkets energiska demonstrationer öfvertygade ministeren om nödvändigheten att gifva efter, och på förmiddagen utkom en ministeriel kungörelse, deri ett för tillfället bildadt revolutionärt utskott af borgare, nationalgardister och studenter erkändes och folkets fordringar beviljades. Ett särskildt tillkännagifvande lofvar, alt kejsarens försäkringar af den 15 och 16 i hela sin vidd skola upprätthållas. Militären drages genast tillbaka i dess kaserner, och vaktgöringen vid portarne bestrides gemensamt af nationalgardet, den akademiska legionen och militären till lika styrka. Dessutom har kungjorts, att arbete framdeles skall anskaffas åt arbetarne, hvaremot desse hafva att till lugnets återställande återvända till sina sysslor. Militären kan framdeles blott uppbådas till nalional-gardets understöd. Kurirer hafva skickats till kejsaren med uppGrefve Hoyos stannar imellertid såsom gisslan under borgarutskottets uppsigt. De som äro skyldige till de reaktionära manöverne den 26 skola derför svara inför rätta. Staden var den 23 fullkomligt lugn och passagen genom barrikaderne öppnad. Italiensk flotta utanför Triesl. En kombinerad neapolitansk-sardinsk eskader, under befäl af sardinske amiralen Åfkbenti, har ankrat i Muggias bugt, tva kanonskott från Molo S:t Theresia. Stor bestörtning har uppstått i staden. Någon blockad lär dock icke ifrågakomma, enär Albani förklarat, att eskadern endast hade att skydda sardinska (italienska?) handeln emot österrikiska krigsskepp. Enligt berättelser i Oster, Zeit. sör den 28 skall italienska flottan ater hafva lemnat redden. Tyska riksdagen. kn mängd af motioner hafva blifvit väckta. Deraf må märkas: af Foyt, om förbundsdagens upplösande och grundande af en centralmakt; af Johl. om afskaffandet af adeln, dess titlar och privilegier; af Seluiel, om afskaflandet af dödsstraffet för politiska förbrytelser. — Riksförsamlingen har dekreterat, att de bestämmelser i de Särskilta tyska författningarne, hvilka, då den allmänna tyska riksförsafttuingen en gäng blifvit färdig, ej med densamma öfrverenggtämma. skola blifva ogiltiga. — Utskott hafva blifvit valda till utlåtande i konstitutlonsarbetareoch handelsfrågan. Åfven har nedsatts en kommission för marin-angelägenheterna. Mainzerfrågan. Den kommission nationalförsamlingen skickat till Mainz för att utreda förhållandet med konflikten emellan borgerskapet och preussiska militären har återkommit. Pluraliteten, som så uppfattat sakerne som om borgerskapet haft rätt, föreslog en partielt ombyte af garnison och borgargardets återställande. Minoriteten deremot, hvilken afgaf en, såsom det synes, för militären partisk berättelse, fordrade, att saken skulle lemnas utan afseende. Denna mening blef äfven den segrande, i det församlingen (den 26) beslöt, att i förlitande på. att regeringarne skola göra hvad deras pligt fordrar, öfvergå till dagordningen. Detta beslut har i Mainz gjort ett djupt intryck och borgerskapet petitionerar hos sin regering (Hessen-darmstadtska) om skyndsamt garnisonsombyte och hessiska trupper till den inre ordningens upprätthållande. Belågringstillståndet hade dock den 24 blifvit upphäfdt. Dagen tillförene hade, genom anslag a husknutarne, gjorts bekant, att borgarne skulle genast utlemna alla vapen; vidare, att med skarpladdade gevär försedde patruller skulle da och natt taga genom gatorna och genast, då folkhopar skockade sig, skjuta på desamma, derest de ej, vid första uppmaning dertill, ögonblickligen skingrade sig. Alla värdshus skulle vara stängda kl. 9 om aftonen. Preussiska riksdagen. Man har ej hunnit stort längre än till pröfningen af fullmakterna. Något definitivt presidentval har ännu ej egt rum. Församlingen har genom lottkastning bildat 8 afdelningar. Nassauiska landtdagen har öppnats under egna förhållanden, som förtjena att blifva bekanta. De deputerade ville under intet vilkor gå den i författningsurkunden föreskrifna eden. Vid fortsatt vägran förklarade hertigen, att han i detta fall alls icke skulle öppna landtdagen. Men då förklarade landtständerna å sin sida, alt i detta fall de sjelfre af egen maklsullkkonilighel skulle öppna landldagen, hvarpå hertigen fick gifva efter och saken uppgjordes salunda, att ett nytt edsformulär uppsattes, enligt hvilket de deputerade endast äro sig sjelfve ansvarige och blott aflägga trohetsed åt folket. Preussiska rustningar. Fästningarne Koblenz och Köln armeras och reserven för de surer hafva tvifvelsutan blifvit vidtagne, då man ännu var i ovisshet om hvad hållning Frankrike skulle taga i polska frågan. En stor försoningsfest har föregått i Prag, hvilken hade till syftemäl Tyskarnes och Czechernes förbrödring. Det är dock att befara, att den åsyftade enigheten snart tar en ända med förskräckelse. lumult i Leipsig. Den 28 på aftonen egde här några oroligheter rum, hvilka kommunalgardet först stillade efter någon blodsutgjutelse. Tumultet skall blifvit förorsakadt genom upproriska plakater på husknuterna, deri medborgarne inbjödos till en republikanak sammankomst å fossmiarkt. BELGIEN. Independence förmäler. att herr Bellocqg, fransk gesandt i Brussel, kommer att omedelbarligen stadfästas i sin funktion och franska republiken erkännas af Belgien. ENGLAND. Dansk-tyska frågan har den 25 Maj åter förekommit i underhuset. På herr Howards fråga huru längt saken avanserat, svarade lord Palmerston, att man å begge sidor visade sig gynnsamt stämd för de af England gjorda förslag, hvilka torde leda till en definitiv uppgörelse i godo. Naturli-tvis kunde han icke svara för framgången. men redan derutaf, att Danmark inställt blockaden och Preussen underlåtit indrifva brandskatten i Jutland, synes att benägenhet för eftergift finnes på begge hällen. Det har i underhusets session den 23 kommit till en öppen brytning emellan chartistchefen O:COnnor och det radikala partiets ledare, Cobden och Ihwme. FRANKRIKE. Paris den 27 Maj. Nationalförsamlingen har med 632 röster emot 63 antagit lagförslaget om Orleanska familjens förvisning. Prinsarne Francols, Henri, och Louis d Orleans hafva, i skrifvelse till nationalförsamlingen, protesterat emot förvisningsdekretet, på den grund. att deras föregåender. deras känslor, deras tjenster i flottan och armeen bordt skydda dem emot denna åtgärd. De begge förstnämnde aberopa sig isynnerhet på den hörsamhet, med hvilken de, vid första underrättelsen om revolutionen, underkastade sig provisoriska regeringen. . i Polska och italienska frågorna hafva i nationalförsamlingen lösts sålunda, att församlingen enhålliyt såsom sin grundsats proklamerat: brödraförbund med Tyskland, återställande af ett frilt oafhängigt Polen och llauliens befrielse. Aybbturefrugun har ej avanserat längre, än att församlingen dekreterat en fullständig undersökning af alla produktionsgrenar, isynnerhet åkerbruket. De af arbetsministern hegärda 2 millionerna för arbetarnes sysselsättuing på vägoch kanalbyggnader hafva beviljats, sedan ministern lofvat att minska antalet af arbetare i nationalverkstäderne. suryinräillninyens reorganisation. Ett förslag i den vägen har blifvit framlagdt för nationalförsamlingen af justitsministern Cremien.r, hvarigenom denna inrättinings verksamhet utvidgas och valbarheten utsträckes på hela folket, med undantag af straffade förbrytare och tjenstehjon. De häktade kommunisternes vänner och anhängare swas umgäs med mörka anslag. De ämna tillställa en bankett till de häktades ära. Biljetten skall kosta 25 centimer, hvarför man skall bekomma vin, bröd och ost. De hoppas att bringa tillsammans 150,000 menniskor! Enligt Presse har konstitutionsutskottet bestämt sig för en på 3 år genom direkta urval i hvarje kommun vald president. Treårsvalen skola äfven finna tillämpning på departemen—