hefälhafvande amiralen i Carlskrona, f. d. stats-rådet, kontre-amiralen och kommendören friherre Gyllengranat är af Kongl. Maj:t utnämnd till chef för den utgående eskadern. Staben kommer att utgöras af 2 flagg-adjutanter, 1 expeditions-konstruktions-officer och 1 expeditions-sekreterare. — Under befälhafvande amiralens frånvaro skall, enligt K. M:ts befallning, kontre-amiralen och kommendören C. Nordenskiöld befälhafvande amirals-embetet förvalta. — Korvetten Jarramas, briggen Nordenskiöld och skonerten Falk komma att tills vidare vara stälda under chefen på fregatten Eugenie, kommendör-kaptenen och riddaren Annerstedts order. Ett af våra respektablaste handelshus har frän en af senatorerne i IIamburg emottagit följande meddelande, hvilket blifvit Red. godhetsfullt meddeladt; det lyder i öfversättning, som följer: Från alla håll hotas vi med krig och undertiden uppbringa Danskarna våra Hamburgerfartyg, hvarigenom de oerhördaste förluster uppstå. Hamburgarne emotsätta sig ståndaktigt att belägga något Danskt fartyg med beslag, och kommer äfven att fortfarande så göra, ty vi hålla privat egendomå i helgd och låta icke hänföra oss, genom uppbringandet af våra fartyg, att vidtaga repressalier. Då detta hedrande förhållande icke torde vara kändt i Sverige, hafva vi ansett oss böra Jåta det komma till våra läsares kännedom. På extra allmän bolagsstämma med delegarne i Götheborgs Sjöassurans-Förening den 19de dennesäfattades beslut om upphäfvande af assurans mot krigsfara å alla i svensk hamn liggande fartyg, med rättighet för direktionen, att, emot lämpligt extra premium, assurera sådane af dessa fartyg, som vilja härifrän afgå, och utsträcktes detta beslut på fortsatt bolagsstämma den 23dje dennes sålunda, att assurans mot krigsfara äfven skulle anses uppsagd, från och med kl. XII den 20de dennes, för alla de fartyg, som ärnade utgå från den hamn, hvartill de nu stadde under resan voro destinerade, och direktionen ega. såvida redarne sjelfva ville stå risken, att sådane fartyg emoi lämpligt extra premium försäkra, dock egde den redare. som hade sådant extra premium erlagt, att, i händelse han kunde styrka, att det försäkrade fartyget från någon dylik hamn utgått före sist omförmälte tid,. premium återfå. . Detta beslut, som tillkommit på grund af stadgarnes mindre bestämda föreskrifter, och hvilket framkallat reservationer från några delegare, hotar föreningens bestånd, såvida Sverige, genom regeringens opåkallade inblandning i de nord-europeiska förvecklingarne, skulle störtas i ett krig. Chalmerska Släfssdskolan. Med eleverna vid denna teknologiska undervisningsanstalt, hölls sistl. Tisdag den 23:dje i denna månad, uti Frimuraresamhällets större sal, offentlig examen, före hvars början slöjdskolans föreståndare, hr professorn och ridd. Palmstedt uppläste berättelsen om undervisning, öfningar och arbeten under läsåret 1847 och 48, innefattande tvenne terminer. Derefter företogs särskilda examina uti arithmetik, planemetri, serier och logarithmer, trigonometri, stereometri, algebra och mekanik, af läraren i mathematik och ritning, hr löjtnanten C. N. Berg, i elementarkemi af andre läraren i kemien hr provisor Löwenadler, i kemisk teknologi och sysik. tillämpad näringar och konster, af slöjdskolans föreståndare, och slutligen redogjordes för beredningssätten af pråeparater från kemiskt-tekniska laboratorium, hvarvid frågorna framställdes af andre läruord i mekanisk teknologi ech ritning, uppmuntringsjetton i fysik; H. A. Abelin offentligt loford i fysik, mekanisk och kemisk teknologi, uppmuntringsjetton i mathematik och ritning; G. W. Billquist offentligt loford för frihandsteckning; H. Asplund offentligt loford i fysik och mekanisk teknologi, uppmuntringsjettonen i mathematik och ritning; C. L. Lundberg offentligt loford i mekanisk teknologi och för modellarbete, uppmuntringsjetton i kemisk teknologi; E. A. Signeul uppmuntringsjetton för modellarbete; C. JM. Schröder offentligt losord i mekanisk teknologi; O. R. Ottesen offentligt loford i elementarkemi, uppmuntringsjetton i ritning; W. 7. Wahlström offentligt loford för machinritning; U. A. Rosing uppmuntringsjetton för modellarbete; U. A. Sierding offentligt loford i mekanisk teknologi och elementarkemi, uppmuntringsjetton i fysik, kemisk teknologi och ritning; J. Vogt offentligt loford i mekanisk teknologi, uppmuntringsjetton i fysik, elementarkemi samt kemisk teknologi; S. E. Furslenberg uppmuntringsjetton i fysik och kemisk teknologi; C. IIammar uppmuntringsjetton för machinritning; A. 6. Andlersson uppmuntringsjetton för modellarbete; Fr. Sehull offentligt loford i fysik och mekanisk teknologi; C. A. Dahl offentligt loford i fysik, mekanisk teknologi och elementarkemi, uppmuntringsjetton i kemisk teknologi, mathematik och ritning: J. AM. Schmidt uppmuntringsjetton för modellarbete; C. Riber offentligt loford i mekanisk teknologi och mekanik, uppmuntringsjetton i fysik, elementarkemi, kemisk teknologi, mathematik, ritning samt för modellarbete; H. Heyerdahl uppmuntringsjetton i fysik och kemisk teknologi; A. N. Holmboe uppmuntringsjetton för frihandsteckning; (. L. Jlesser offentligt loford i mekanisk teknologi, uppmuntringsjetton i fysik och elementarkemi; Christian Sandberg uppmuntringsjetton i elementarkemi och för frihandsteckning; Fredr. Axel Toulin uppmuntringsjeston i elementarkemi: T. H. Ekbohern uppmuntringsjetton i fysik; N. Bruun offentligt loford i mekanisk teknologi, uppmuntringsjetton i elementarkemi, kemisk teknologi och mathematik; A. Johnsson, uppmuntringsjetton i elementarkemi och för modellarbete; C. W. Hallberg effentligt loford i mekanisk teknologi, ritning och modellarbete, uppmuntringsjetton i fysik och mathematik; ÅA. N. heryman offentligt loford för modellarbete; A. B. Sundberg uppmumtringsjetton för modellarbete, samt O. L. Odlenius uppmuntringsjetton för modellarbete. Af berättelsen inhemtas, att elevernes antal varit 70 och att undervisningen i förr vanlig ordning fortgått. Vid tillfället voro de af eleverne utförda linearoch machinritningar, frihandsteckningar och ornamentsritningar, modellerade arbeten i lera och vax, de uti kemiskt-tekniska laboratorium åstadkomna prieparat m. m. samt verktyg jemte modeller af enkla och sammansatta mekaniska rörelser och hela machiner förfärdigade i modellverkstäderne, till beskådande utställda. De bland elevernes föräldrar, målsmän och anhörige samt andra för slöjdskolans framgång interesserade personer, som med deras närvaro hedrade denna redovisning för skolans arbeten, tycktes dermed vara belåtne. I bref till Redaktionen af den 20:de dennes skrifves från Köpenhamn: — — Den skandinaviska sinnesstämningen är här betydligt afsvalnad, sedan Danskarne icke mera hoppas att få Svenskarne så öppet de det velat invecklade i det Slesvigska kriget. Det var ändå en välsignad sak, att Konung Oscar denna gängen icke s. m. s. lyssnade till fäglalät. enkannerligen af Öresundsposten och Dagligt I Kjöben havnsposten sör den 15:de d:s läses följande artikel: I amedning af de referater och reflexioner, som i de sista numrorna af den Berlingska tidningen och Fädrelandet förekommit om de hjelptruppar, som vore att förvänta från Sverige, och deras bestämmelse att deltaga i kriget mot Tyska armeen, taga vi oss friheten yttra följande: Vi anse oss med full visshet kunna uppgifva, att krigsministern Tscherning redan förliden Måndag, den S:de dennes, och måhända förut, hade tillförlitlig kännedom om, under hvilka förhållanden och betingelser Konung Oscar erbjudit sig öfversända hjelptruppar till Danmark: och vi hafva goda anledningar hysa den förmodan, alt Sveriges härvarande minister, baron Lagerheim, redan förliden Tisdag den 9:de dennes till Hans Maj:t Konungen af Danmark öfverlemnade från Svenska regeringen den note, som upplyste både om krigsrustningarne i Sverige, och det ändamäl, som dermed afsågs. Är denna vår förmodan grundad, så bör det väl äfven kunna antagas, alt det Danska ministerium sedan förliden Tisdag haft full kännedom om beskaffenheten af den hjelp, som Danmark från Sverige kan påräkna, och då detta ministerium hos oss anses, om ej att vara af folkviljan konstitueradt, så likväl att handla i en öppen, ärlig nationell riktning, och således vara fritt från det hemlighetskrämeri, som utmärker en föråldrad diplomati, hade vi förmodat, att det genom sina organer inom tidningspressen, till hvilka Fädrelandet och Berlingska avisen väl i första rummet böra räknas, både bordt och kunnat före den 14:de framlägga förhållandet med hjelptrupparne, så att detta ämne ej fortfarande behöfde ännu vara föremål, icke blott för dessa tidningars utan för hela nationens gissningar. Vi föreställa oss, att om de vilkor och bestämmelser, hvarunder Svenska regeringen erbjudit sin hjelp, icke ansågs af Danska ministerium antagliga eller fördelaktiga, de äfven blifvit direkte tillbakavisade; men också å andra sidan, att om erbjudandet med belåtenhet och tacksamhet antagits, sjelfva vilkoren icke blott i tysthet af ministerium bordt adopteras, utan äfven, jemte behörigt föremäle och förklaring, blifva för Danska nationen framlagda. Genom den ofsicieila tystlåtenheten, — genom de, regeringen närmast omgilvande bladens referater, gissningar, ja till och med gycklande reiexioner, har äfven folket i allmänhet inlätit sig djupare på konjunkturernas omätliga omrade, in som kan vara förenligt med bibehållandet af det förtroende och den kärlek, hvilken vi ansett förbinda den Danska nationen med den Svenska, och som vi förmenat vara baserad på ömsesidig aktning för olika nationella förhållanden, och erkännandet af den politiska rättigheten och skyldigheten, att icke af enskilta sympatier läta förleda sig att sätta nationens eget bestånd på spel. — Vi ha under de trenne sista dagarne stött på sädane omdömen och sådane yttranden, hvilka, om de fattades efter ordalydelsen, skulle lemna anledning till den förmodan, att de Svenska hjelptrupparne ej vore välkomna, eller ens ansågos nyttiga, såvida de ej direkte landsattes i Slesvig. — Till alla dessa förvecklingar anse vi det Danska ministerium genom sin Harpokratiska styrelsekonst i första rummet ha gifvit anledning, och den officiella eller halfofsiciella tidningspressen i det andra, och vi ta oss således friheten, att till begge dessa puissancer framställa den frågan, om icke det numera kan anses vara på yttersta tiden att låta förhållandet med Svenska hjelptrupparne och deras bestämmelse blifva öfticielt bekant. — Likaledes anhål