UTRIKES NWIIEIEIE. TYSKLAND. srenska noten. Åf denna mycket omstatshandling. hvilken tyckes mycket de goda Tyskarne, har Preussens Statsafdelning fölDen ordade genera tidning i sin icke-officiella jande version: Den kungliga svenska regeringen har trott, att tyska förbundeis atgärder till försvar af Slesvignolsteins rättigheter kunde föranleda, för den politiska jemnvigten i Norden, vädliga förvecklingar, för så vidt derigenom Danmarks existens eller integritet och följaktligen på samma gäng äfven de andra skandinaviska rikenas säkerhet synes hotad. Den har derföre funnit sig föranlåten till det beslutet alt, för den händelse tyska trupper rycka in på egentligen danskt gebit, skicka en armekorps till Fyen eller till en af de andra danska öarne, för att motsätta sig en möjlig tysk invasion. Den svenska gesandten har, da han öfverlemnade denna förklaring, tillika uttryckligen anmärkt, ati denna ålgärd var al en defensir natur, och alt tyska fartyg me som förr skulle finna säkerhet och blifva väl emottagne i svenska och norrska hamnar, så länge reciprocitet iakttoges. På dessa förklaringar har preussiska regeringen meddelat den försäkran, att, Sasom hon äfven redan slerfaldiga ganger offentligen uttalat och tillkännagifvit de europeiska makterna. hvarken från hennes eller iyska förbundets sida hystes nagra eröfringsplaner emot Danmark eller de skandinaviska rikena. Ockuperingen af en del utaf Jutland var också endast nödtvungna repressalier emot Danmark för uppbringandet af tyska fartyg och afsag blott vinnandet af en garanti för skadans erKättande. Hon hade äfven sjelf redan förklarat sig beredd att, genast efter detta ändamåls uppnående, draga sina trupper tillbaka ur Jutland. Verkningarne af den svenska noten. En Rendsburger-korrespondent i Börsenhalle vill ur säker källa hafva inhemtat, att general Wrangel, i följd af Sveriges förklaring, sordrat. att 10:de armekorpsens Aela kontingent oförtöfvadt måtte beordras att rycka i fält. Från Kiel skrifves, att man med det första väntade 10:de arme-korpsens förstärkning, 18.000 man. Rysk not. Från Berlin skrifves under den 9 Maj. att Ryssland har ställt en not till det preussiska kabinettet, hvari utbedes förklaring angående Preussarnes inryckande i Jutland. Ryska (Zareus svar å Danmarks inlerrenliounsansökning skall utfallit nekande. Det skrifves från Lubeck under den 15 dennes, att den dit med ångfartyget Alexandra bland andra passagerare från St. Petersburg ankomne furst Michael Obrenowitsch berättat, att czaren med stor bestämdhet förklarat danska sändebudet Levetzau, alt han, så länge det är möjligt, skall hålla sig neutral. Tyska örlogsflottan. Femtiomanna-utskottet har med mycken ifver och värma omfattat denna ide. Uti en skrifvelse till tyska regeringarne föreslår det, att genom dessas försorg, en kongress af sakkunnige min måtte den 31 Maj sammanträda i Hamburg för att 1) öfverenskomma om de åtgärder, som för ögonblicket vore att vidtaga till kusternas försvar, och 2) utarbeta en plan till grundandet af en tysk krigsmarin. Uti en annan skrifvelse till tyska förbundsförsamlingen uppmanas denna att öppna förrberörde kongress en kredit af 12 million Thaler. Till Lyska folket vänder sig slutligen utskottet i en tredje skrifvelse med den uppmaning, att genom frivilliga rika sammanskott bidraga till det patriotiska ändamålets vinnande. I London har, enligt Börsenhalle, bildat sig en komite för att hos alla Tyskar i de tre förenade rikena samla underskrifter till inkönandet af ett örlogsfartyg, som skall skickas det tyska fäderneslandet säsom föräring från Tyskarne i England. ; Reaktionen har fått fotfäste vid Förbundsdagen, men femtiomannautskottet har kommit under fund med dess stämplingar och söker att omintetgöra desamma. Planen att upprätta en provisorisk centralmakt, utöfvad al ett triumvirat, är reaktionär och åsyftar en kontroll i furstarnes interesse på den konstituerande nationalförsamlingen. Ett formligt beslut om upprättandet af ett dylikt triumvirat har blifvit fattadt af Förbundsdagen, och huru man drillade saken tick man ärven femtiomannautskottet, oaktadt dess i början visade motsträrvighet, till att biträda detta beslut. Nu har dock femtiomannautskottet kommit öfver ett hemligt pro okoll, hvilket till fullo rö jer höga vederbörandes planer att på det gamla vanniga viset draga folket vid näsan. Regeringarne hafva nemligen för afsigt, att tillvugabringa en sadan nationalförsamling, att de kunna vard belatna med densamma och antaga dess, af dem i hemlighet dikterade beslut, på det att man måtte bevara skenet, som om man fogade sig efter nationalförsamlingen. Men förbundsförsamlingen kan ej:, heter det i samma protokoll, direkte förhandla med nationalforsamlingen, hvadan man behöfver en regeringarnes organ, som vfvertager detta medlarekall och till den ändan mäste en förbunds-centralauktoritet skapas önrnan nationalforsamlingen sammanträder. Efter denna upptäckt har femtiomannautskottet beslutat, att protestera emot Förbundsdagens beteende, göra folket bekant dermed och frantrada sut förut fattade beslut om triumviratet. Denna aflär torde allt framkalla en härtig storm emot de redan vacklande thronerna och deias försvarare. Prinsen af Preusgen är föremål for ifriga rentvällningsförsök. Han har ingen del, den rättfärdige mannen, i blodbadet i Berlin. Det heter, atv prinsen är i England för att representera Tysklands interessen och studera de brittiska institutionerne. Äfven säges han skola taga vägen till hemmet öfver Belgien för att i deua land ytterligare styrka sig i sina nya konstitutionella grundsatser. — Ordetnalionalegendom,som, påskrifvet hans palats i Berlin den 19:de Mars hade den magiska verkan att rädda detsamma från förstöring, har nu blifvit öfverstruket! De böhmiska förvecklingarne blifva allt betänkligare. Tyskarne klaga, att Czecherne utöfva i Prag ett verkligt skräckvälde. be hafva der och på flera andra ställen bildat beväpnade korpser, som i hela Böhmen redan utgvra 20,000 man. I Prag hindra de med vapenmakt valen till tyska parlamentet. Det påstås, att den armee, som håller på att sammandragas i Baiern, är ämnadattiBöhmen skyddatyska nationaliteten och förskaffa aktning åt sörbundsdagens beslut. I sammanhang med denna plan tros stå den åtgärden att böhmiska nationaltrupper dragas ur landet och ersättas genom trupper af tysk eller ungersk nationalitet. en annan sida förmodas kejsarhuset hysa den planen att helt och hållet sluta sig till det slaviska elementet, enär Slaverna inom österrikiska staterna, till antalet, 3 gånger öfverväga dervarande Tyskar. Åter en prins afdankad. Den förhatade erkehertig Ludvig har, dertill nödsakad genom folkopinionens påtryckning, nedlagt befälet öfver österrikiska artilleriet i fälttygmästare grefve kimigls händer, och drar sig tillbaka på landet. Osterrikiska riksdagen är utskrifven till den 26 nästkommande Juni. Valen till andra kammaren, som skall bestå af 383 medlemmar, äro indirekta. Valen till parlamentet i Frankfurt äro nu slutade i sterrike. d. v 8 der tvsk nationalitet är förherrskande, ty slaverne vilja ju, såsom bekant är, ej hafva något med Tyskarne eller deras parlament att skaffa. Dessa val hafva utfallit sålunda, att majoriteten är för en Förhundsslal. Preussens konstituerande nationalförsamling har nu fått kallelse att möta 1 Berlin . 22:dre Maj. l RYSSLAND. I Ryssland. eller rättare sagdt Petersburg hopsamlas städse allt mera reda penningar. För närvarande ligga allena till bankens sä kerhet 200 millioner rdr svenskt banko i guld och silfrer. Wladimir kommer att gå till: Stettin. så framt ej oförutsedda omständigheter göra en förändring nödvändig. Så förmäler en notis från Petersburg af den 6 Maj. , Förbundsoch skydds-systemet 4 tullväsendet är, enligt hvad en tysk tidning tror sig känna, på väg att underkastas en omfattande reform i liberal anda. i GALLIZ! EN. Wiener Zeiltung innehåller en lång kejserlig kungörelse om hofveriskyldigheternas upphäfvande i Gallizien. ITALIEN. Krigstheatern. Österikiska berättelser. Den 5 Maj blef, öfver Belluno, förbindetse öppnad emellan Nugents och Radetzkys armekorpser, som nu kunna räcka hvarandra handen till ömsesidigt bistånd, Samma dag väntade Radetzky en förstärkning af Tyrolarc. men huruvida den inträffat omförmäles ej i de sednare notiserna. D. 6 Maj blef fältmarskalken anfallen på venstra flygeln vid S:t Lucia, medan liktidigt blinda anfall med en härtig kanonad föföretogos emot andra punkter. Österrikiska trupperne trängdes tillbaka i början, men efter erhållen förstärkning återeröfrades positionen vid S:t Lucia, som utrymdes af fienden med ett återtåg, snarlikt en flykt. Äfvenledes på hela den öfriga linien har den dragit sig tillbaka. Den ytterst kuperade terängen hindrade kavalleriet att förfölja, hvadan få fångar togos men i österrikarnes händer föllo ett stort antal sårade, hvilka flenden ej kunde medtaga. Nugent gick den 6 öfver Piave och skulle den 9 anfalla Treviso. — Italienska berättelser. Et bref från Ferarra af den 27 April förmäler, att österrikarne ännu ej kunnat taga Palmanova, som försvarades ihärdigt af Zucchi. En utomordentlig milaneser-bulletin. daterad sardinska högqvarteret Somma Campaona den 6 Maj, försäkrar, att sardinarnes retrograda rörelse endast blifvit företagen. emedan fienden dragit sig tillbaka bakom sina förskansningar och att det af österrikarne åter besatta S:t Lucia än en gång blifvit taget af hertigen af Savoyen, som vid detta tillfälle ryckt fram under Veronas murar. Förlusten å sardinska sidan var stor, dock större å den österrikiska. Den nya minisleren i Rom är sammansatt af följande personer: kardinal Ciaccht, för sin såsom legat i Ferrara visade fasthet den populäraste af alla kardinalerne, konseljpresident, och som han för ögonblicket ej är tillstädes skall Orioli ad interim sköta hang befattning; grefve Terenzo Mamiani, folkets kandidat till konseljpresident-platsen, inrikes minister; en professor i lagfarenheten vid universitetet i Rom (hvilkens namn ej uppgifves), justitie-minister; advokaten Unnali sinansmlnister; furst Doria, krigsminister, och hertig Massumo-Rignano, arbetsminister. Hr Galelli sortsar att vara polisminister. — Den 2 Maj lät påfven på husknutarne anslå ett plakat, deri han, i följd af sin ställning, förklarar sig icke kunna deltaga i kriget, men lofvar att draga försorg om de emot hans vilja till Lombardiet framträngda romarne. Man ansåg då en biläggning af konflikten emellan folkets fardrinoar orh frond Pra viljia