22 NYHETER. DANHARK. n 13 Maj. En härstädes vitt Berlingska tidaingen deri han påstär. att den riidningarne företett al Svetysk-danska fragan är vöHan för sin del vul ur god ittad, att svenska regeringen, ågan beträllar, förklarat, att II uttala sig deröfver, men vill uppträda i förening med nakter, hvilka Danmark anroöfrigt kan han icke komma slutsats, än att Sverige, när rks bundsförvandt, med väpmota ett ansull. också vill nensamma sienden. (Tyska hafva dessutom olika verjrksaring.) Enligt underrättelser från pr de skansarbeten, danska 1 på kusten, nästan dagligen ul fienden. En stor del groft rat genom Flensborg. hvadan om sienden snart vill föreit anfall på Als. Ryktet särhållit order att, kosta hvad a sig denna å. — Fiendens delar af Jutland, den håller enningevärde till ett belopp I. dagligen. — Enskilta bref or del slesvigholsteinska solatt vld första lägliga tillfälanskarne och till den ändan ns hafva köpt sig danska konhalle meddelar en prokla1, anföraren för de tyska l, deri det på slutet heter: gångar vill jag nu gifva er ta krafter till nya segrar, 4 iget sluta, än vårt gemenlundzs rättigheter äro fillde och hrarje genom kriget da ersatt. Tilldess blifva Rebellregeringen har afsatt idern, kammarherre Krogh, ville fungera såsom direken deputerad till parlat. Denna åtgärd har väckt Flensborgs magistrat har kammarherren Liliencrones resident i nämnde stad. ENGLAND. be: Verkan af de sednaste zuropa på vär handel har icmärksamhet som sakens vigt omstörtningar. som egt rum len minnesvärda 24 Feb. ioren tid förändra handelns och Tyskland voro begge den turistens kunder; de voro äfkonkurrenter, icke allenast på naderna, utan på de sednare inländska handeln. Ilafva i stånd att konsumera våra hafva de äfven blifvit minonkurrera med oss i produkderas förmåga att producera mad genom de sednaste tillleras förmåga att konsumera, ir fallet, skall saldot snart tfakturer kunna delas i maraftsprodukter. På de sista )åde de franska och tyska mit stor terräng från oss i i gren af handeln. Birmingpå några är undergått en rje år, vi kunna nästan säga, nan af utländskt arbete. Franska och tyska juvelerarearbeten, glasvaror, leksaker, gjutna messingsvaror och väkta porslin konkurrera nu starkt med engelska varor, och handelshus i England, som jemut exporterade af dessa varor, importera na af samma slags varor. Vi tro. alt denna sakernas ordning eger rum i Worcester, Stafford och nästan i hvarje annan handelsstad, hvars handel beror på handarbete. De skola fördenskull icke mista särdeles många kunder genom revolutionerreMed hänsigt till machin-produkterne har en helt annan regel varit gällande. Vi voro före revolutionen och äro ännu oemossägligen de störste spinnare och väfvare. Åtskilnaden i det slags spunna varor vi nu utföra till kontinenten, jemförde med dem, som utfördes för 20 år sedan, visar, att efterfrågan nu är större efter machinkraft, och mindre efter menniskokraft. Vi utföra mera garn och färre falländade varor. i förhållande till förbrukningen i utlandet. än vi gjorde för 10 år sedan. I fall manufaktursystemet på kontinenten skulle lida något afbräck, så skall det vara i den förminskade efterfrågan efter machin-produkter, som detta lands handel kommer att känna första inflytelsen deraf. Var ställning såsom en fabriksnation, i förhållande till Frankrike och Tyskland, är den, att de äro kunder, som hos oss söka machin)rodukter, och vara rivaler såsom säljare af vandkraftsprodukter. Revolutionen i Frankrike har varit såväl ekonomisk som politisk. Den var på en gäng emot monarkien och för högre arbetslön. Arbetarne kämpade på en gang för en republikansk regering och arbetets organisation. Ehuru rörelsen i Preussen var mera politisk i sina tendenser, visa dock demonstrationerna i Berlin efter revolten, att de tyska handtverkarne med allvar äro betänkte på att begagna tillfället till sin egen enskilta fördel. Årbetane kunna ej erhålla högre betalning, med mindre än priserna å de varor de producera blifva högre för köparne. Det är den billiga produktionen, som satt Frankrike och Tyskland i stand att konkurrera med England i vissa manufakturvaror. Vär arbetslönen på ett konstladt sätt uppdrifves, kan den billiga produktionen icke fortfara. Med hänsigt till utförseln af garn och andra varor, som förarbetas genom ångmachiner, med unders:öd af litet arbete, är det helt klart, att då icke efterfrågan efter förarbetade varor minskas, skall den sakernas ordning, som bringar den engelska fabrikanten fördelar i andra handelsgrenar, sätta honom i stånd att förarbeta och utföra fulländade väfda varor, i stället för att utföra en artikel, vid hvars tillverkning blott de enklaste mekaniska operationer ifragakomma. Hittills hafva vi behandlat detta ämne efter allmänna principer, som äro tillämpliga på ett lugnare tillstand. än det närvarande. Lätom oss nu betrakta de förstörande krafter, som äro i verksamhet under denna öfvergångsperiod. — En allmän känsla af osäkerhet har föranledt min, som hafva lager af varor, att realisera desamma, och stora förluster hafva följaktligen blifvit gjorda och göras. Frankrike har plötsligt och för en tid blifvit den billigaste marknad för vissa klasser af varor. Dit strömma nu köparne. Engelskt guld sinner nu väg till Paris, och franska sidenvaror undantränga för en tid de engelska från marknaden. Detta sakernes tillstånd kommer snart alt jemka sig. Produktionen har till en del blifvit hämmad i Frankrike; lagren förnyas icke; när de äro upprymda, torde köparne gå till de engelska manufakturisterne. Det heter, att varor i allmänhet säljas en gros i Paris 25 a 30 procent under deras produktionspris. För ögonblicket skall detta vålla, att de erhålla föländska manusakturerne erhålla 25 till 30 pracent mindre kapital. Det är fördenskull med grundad tillit vi säga, att det sociala systemets omstörtning i Frankrike och Tyskland skall. ehuru det underkastar oss det obehaget att mista några kunder, gifva oss en uppvägande fördel genom att försvaga mycket mäktiga konkurrenter. Utströmmandet af guldmynt kan måhända fortfara ännu någon tid. De franska lagren äro ännu icke uttömde. Men det finnes en gräns för det härigenom vållade afbrottet i handeln. Denna gräns anse vi snart vara uppnådd. Vi hafva derföre intet annat att göra, än tåligt fördraga de temporära obehagligheter. vi äro underkastade, i den välgrundade förhoppning, att vår förlust skall blifva oss tresaldigt ersatt. när sakerna ater komma i sin gilla gång iven. NORDAMERIKA. Det heter i Globe: De med ångsartyget Tibernia emottagna underrättelser visa. att de curopeiska revolutionerne hafva ett märkligt sinancielt inflytande äfven i Förenta Staterne. Vi meddela följande berättelse frän Newyork om de franska husens ställning: IE morse tillkännagafs, att det stora huset Fox Livingston inställt sina betalningar. Detta hus låg djupt inne i den franska handeln, enär herrar Fox Livingston voro hufvudredare och agenter för paketbåtarne; som gå emellan Newyo k och Havre, och det har falierat på grund af den revolution. som egt rum i de slnanciella affärerne i hela Frankrike. Detta är det tredje stora salissementet, som inträffat här sedan början af franska rerolutionen, och den omständighet. att icke flera hus nödsakats stoppa. talar mycket för de franska husens, eller de med den franska handeln sysselsatta husens soliditet. Många afbida dock med största ängslan nästa ångfartygs ankomst, enär allt beror af sakernes ställning pä andra sidan hafvet, om hus, som ännu hålla sig, kunna fortfarande göra det. Vi få till stå, att liten grund sinnes att hoppas några gvnnsamma underrättelser; vi inse ej möjligheten af någon omedelbar förbättring I de kommerciella och sinanciella allirerne på kontinenten. Det kommer att dröja länge, imam sakerne ordnas så pass, att tilliten vänder tillbaka och handeln får nytt lif. Remisser härifrån till europeiska kontinenten skola blifva inskränkta. så länge vanskligheterne forisara der, och afbrottet i manusakturindustrien och alla andra franska och tyska industrigrenar skall förhindra införseln af de varor. som vanligen skickas tiil vara marknader. De hus, som icke äro beroende al såädan införsel för att kunna uppfylla sina förbindelser, kunna väl vara i stånd att hälla sig: ty de äro icke nädSakade att göra remisser och kunna förblifva overksamma och afbida händelsernas gång. Detta har vållat. att några af våra franska importörer hafva penningar att utläna och tills ochmed söka att emplojera sina penningar I fast egendom. Tysk post af den 12, med engelsk post af den 9, samt dansk post af den lÅ dennes halva i dag på morgonen kommit oss fillhanda. Ilär pedan följer ett sammandrag af de vigtigaste notiserna. Från dansk-tyska krigstheatern intet nytt af vigt. Fienden utsuger fortlätande Jufland genom sina enorma reqvisitioner. Yet i Aarsilus den 19 inryckte detachement Slesvigholsteinska trupper hade åter den 12, elter att der halva reqvirerat en hop proviant, tagat tillhaka för att sluta sig till hufvudkorpsen i Veile. Ny version af Sveriges förklaring i dansktyska frågan. eri. Nache. förmäler, att svenska gesandten i Berlin till preussiska utoch —22 — . 2 NN oc Dn AA