throp) är ordförande. Syftemälet med förenimgen är att befordra medlemmarnes materiella väl, bland dem väcka moralitet och känsla af sedlighet och skydda dem emot en orättvis behandling af deras herrskaper. Föreningen Står i förbindelse med en Sjukunderstödsanstalt, som bispringer sjuka pigor. Ä ITALIEN. Österrikiska officiella berättelser. Insyruck den 21 April. Första och andra armekorpsernas förening är verkställd. Mantua var provianteradt för 4 månader. Fienden hade högqvarteret i Volta, högra flygeln i Goito, den venstra i Valegio. Milanos bulletin, den 17 April. Vid Scarabron i Tyrolen har en affär egt rum emellan 600 Österrikare och kolonnen Arcioni. Osterrikarne drogo sig tillbaka i fästningen Toblino, hvarest de nu äro innestängde, enär äfven kolounen Longhena gjort en rörelse emot dem. Utdray ur ett bref från Triest den 22 April. Nugents arm har passerat Isonzo och illa tilltygat de italienska korsfararnel, hvilka lemnat vägen från Isonzo ända tll Palma petäckt med döda. Fästningen Palma är omringad och från Udine kom erkebiskopen (se den i går meddelade telegrafiska notisen från (örtzi) för att underhandla. Staden skall vara starkt besatt med friskaror, hvadan det torde komma till kamp. Trupperne hafva order att icke intränga i staden, nian man skall sannolikligen tända eld på den genom raketer. Englands inblufttllöUug uti italienska angelägenheterne till förmån för Osterrike träder allt tydligare i dagen. bet skall aftrugat kungen i Neapel ett löfte att ej skicka Lombarderna någon hjelp. Neapolitansk militär har dock detta oaktadt afgått till Lombardiet och mera har konungen i en pompös proklamation lofvat att skicka. Sardinslea flaggan skall framdeles bestå af den italienska trefärgade flaggan med sardinska vapnet i midten. FRANKRIKE. Paris d. 25 April. Något öfver två tredjedelar af väljarne i Seine-departementet hafva begagnat sig af sin valrätt, men de icke röstandes antal öfverstiger 100.000. Den provisoriska regeringens medlemmar delas nu, såsom bekant är, i Åoderados och fkallados, ull de förra räknas: Lamartine, Armand Marrast, Dupont de Ikure, Årago, Garnier Pages, Cremieux och Marie; till de sednare: Ledru Rollin, Louis Blanc, Flocon och Albert. Lamartine och Ledru Rollin äro att betrakta såsom chefer för de begge partierna. Det påstås, att Ledru Rollin med sina vänner vill afdanka. ow hau erhållit färre röster, än Lamartine, och sammaledes försäkras denne med sina vänner hafva för afsigt att afdanka, i fall han erhållit färre röster än Ledru Rollin. Först den 27 på aftonen kunde resultatet af valen vara bekant. Väl rore det för Frankrike om LedruRollinska partiet dukade under. Hans i departementerne utskickade kommissarier hafva der åstadkommit mycken oreda och förvirring. I Algirien skall tillståndet vara öfver all beskrifning eländigt. Conenierce uppmanar den moderata majoriteten att göra kort process med anarkisterne och i Paris återställa fullkomlig ordning och säkerhet, innan nationalförsamlingen sammanträder, så att denna icke måtte nödgas rådslå under pätryckningen af en saktion. Ljus börjar spridas öfver åtskilligt rörande den förfelade kommunist-sammansvärjningen. Lamartine visste bestämdt, att de moderate inom den provisoriska regeringen skulle störtas genom klubbarne, men ville utan alla försigtighetsätgärder lugnt afbida stormen. Då erfor general Changarnier sammansvärjningen, sick Lamartine till att underteckna befallningen om nationalgardets sammankallande och nödgade afven Ledru-Rollin att underteckna denna order. ENGLAND. London Aden 25 April. Statsinkomsterne under det sednast tilländalupna finansquartalet hafva belupit sig till 52.082.757 8 sh. och utgifterna under samma period uppgätt till 55.175.12 I sh. I d., hvadan det företer sig en brist af 3.092.284 13 sh. I d. I Irland finnes för närvarande 32000 man innnwer af alla vapenslag. Dertill komma de dumdryga Spanska statsmännen tagit mycket illa och på officiel väg låtit Palmerston förstå, alt nästa gång han på det viset blandar sigiSpaniens inre angelägenheter, får han sina depescher utan vidare krus tillbakaskickade. En rättmätig orsak till harm hade dock de spanske maktinnehafvarne deruti, att Palmerstons depesch stod att läsai en madrider-oppositionstidning, innan den af Bulwer kommunicerades kahinettet. En af krigsministern Figueiras kontrasigneradt dekret utsträcker traktatens i Bergera stipulationer på alla carlistiska ossicerare från sista borgarkriget, hvilka anhålla om tillåtelse att återvända, och svärja drottningen och konstitutionen trohetsed. AMERIKA. Newyork den 9 April. Senaten har beslutat en lyckönskningsadress till franska folket; men dess afsändande beror af dess öde i representanternas hus. — 16.millioners-lånet skall negocieras i London. — Processen i Mexiko emellan general Scott å ena och general Pillowjoch öfverstelöjt. Duncanå andra sidan har slutats sälunda att parterna å ömse sidor återkallat sina påståenden. Scott har imellertid på kuppen mistat sitt befäl och skall begifva sig hem. I ilavana hade underrättelsen om franska revolutionen väckt en sådan bestörtning bland anktoriteterne. att de, ehuru förgäfves, sökt hindra notisens spridande genom tidningarne. Vi hafva i dag per Nordstjernan emottagit dansk post af den 4, tysk post af den 2 dennes jemte engelsk post af den 28 April. De ingångna underrättelserna äro af högsta vigt. Ett i Köpenhamn den 4 Maj utkommet extra-blad innehåller den notisen, att en kurir den 2:dre Maj ankommit till Köpenhamnmed det glada budskapet från Stockholm att 15,000 man svenska trupper så snart som möjligt skulle sättas öfver till Danmark. Flere, ville man med säkerhet veta, vore alt förvänta, i fall behofvet så påkallade. Dessutom förmäler samma extrablad att England erbjudit Danmark subsidier. Ilvad notisen om den väntade svenska hjelpen beträffar, så synes en oss i dag med extra lägenhett tilhandakommen korrespondens bestyrka densamma, enär den omförmäler i Stockholm gängse rykten om afsändandet af hjelptrupper till Dannemark c. ÅÄkven förkunna dessa rykten att kronprinsen, Dahlström och E. Peyron blifvit utnämnda till generalmajorer, för att kommendera brigader Hvem som skulle få öfverbefälet var ännu icke bekant. Ett kungligt danskt dekret förklarar alla preussiska, mecklenburgska, hanoveranska, Oldenburgska ooh hanseatiska hanmar, kuster och slodmynningar. äfvensom de i danska staterne af tyskarne besatta hamnar i? blockadtillstånd. Orlogsfartyg hafva beordrats att utföra denna åtgärd, och såväl danska som allierade, vänskapliga och neutrala makters fartyg förmenas att besöka de blockerade hamnarne. Preussarne hafva inträngt i Jutland och besatt Fredricia. Österrike och Preussen hafva fått sig nya krigsministrar, general-löjtnant grefve v. hanils i det förra, och en grefve Baillet Latour i det sednare riket. Udine har fallit i Österrikarnes händer. — Operationer till sjös ha börjat emot Venedig, der, enligt österrikiska notiser, en fullkomlig anarki skal vara rådande. England vill icke erkänna den unga republiken. Sicilianska parlamentet har förklarat Bonrbonerne förlustige alla rättigheter till sicilianska kronan. Valen i Paris ha utfallit i moderat anda. Alla provisoriska regeringens medlemmar hafva blifvit valda. Ä I hrakrau har föresfallit en rörelse. Österrikiska auktoriteterne ville utdrifva der församlade främlingar. Folket reste sig, barrikader uppfördes och en gatustrid började, som slutades genom en på ömsesidiga koncessioner baserad förlikning. GÖTHERORG. I det med posten i Onsdags. hit ankomna 97:nde numret af Aftonbladet står att läsa en i stilistiskt hänseende vpperlig. i varm skanAllonbiadet och dess insändare, kraftigt och med hög röst skulle påyrka, att Sverige borde kasta sitt svärd i den politiska vågskålen, för alt bringa den att luta till våra betryckte bröders fördel. Men, som sagt är, au kunna vi det icke — vi upprepe det med blödande hjerta. Vi vilja alls icke taga i betraktande de stora fördelar, som Sverige under nuvarande förhållanden kan skörda derigenom, att det, framdeles som hitintills, bibehåller sin neutralitet; ty att för deras, för blotta vinrningens skull icke vilja bispringa en nation, med hvilken vi hafva så mycket stort, kärt och heligt gemensamt, vore lågt, ja nedrigt, vore frukten af en falsk och egemnyttig krämarepolitik, den vi hata och afsky. Deremot få vi icke glömma: 1) att måhända ett allmint europeiskt krig står för dörren; 2) att vi i öster hafva en granne, som gifvit oss sår, hvilka aldrig kunna läkas: 3) att denne granne väl ännu står med svärdet i skidan, men färdig att när som helst draga detsamma, utan att man vet mot hroem han ärnar rista sina hugg. Vidare få vi icke glömma 4) att vär krigsmakt efter en 33:ärig fred, oaktadt en ökad statsinkomst och ökade skatter. befinner sig i det skick, att anslag, uppgående till millioner, nyligen blifvit af Regeringen för densamma äskade: 5) att i händelse af ett krig, det vore högligen att befara, det svenska nationens egna lifsfrågor trängdes i bakgrunden, och det gynnsamma ögonblicket att på ett tidsoch ändamålsenligt sätt få dem löste ginge den ur händerna: 6) att vårt penningeoch kreditväsende befinner sig i ett sådant läge, atten plötslig rubbning af detsamma skulle medföra stora och hardt nära oberäkneliga olyckor; samt slutligen 7) att vi ej hunna börja och fortsätta ett krig utan att göra statslån, hvilka under nuvarande förhållanden icke kunna erhållas utan hö st betydliga och kännbara uppoffringar, helst när vär sednast gjorda statsskuld icke på bästa och vackraste sätt blifvit afbördad. Ilvarken tid eller utrymme medgifva att ingå i några speciella bevis för sanningsenligheten af våra här ofvan anförda skäl elnot deras, som vilja, att vi, utan att lyssna till något annat, än våra känslor och sympathier, skola kasta oss in i ett krig, hvars följder vi väl kunna ana, men aldrig med någon säkerhet beräkna. Vi våge äfven tro dem vara så klara och tydliga, att den, som åstundar specialiteter, sjelf kan för sig uphställa desamme. En enda sådan vilje påpeka, nemligen den, Fatt i samma stund, som vi skulle få ett krig, i samma ögonblick skulle äfven i vårt penningeväsende uppstå sådana brytningar, att banken inom kort vore länsad på all metallisk valuta, och egendomarne både i städerna och på landet nedsjunkne till mer än hälften af deras nuvarande värde, helst räntan är limiterad och följakteligen icke vore i stånd att framlocka de indragna och skrinlagda kapitalerna. Det enda vi, under nuvarande konjunkturer, anse att svenska folket kan göra för våra bröder på andra sidan Sundet är att samla rika bidrag, dels för att i pekuniärt afseende understödja desamme, dels för att uppsätta-och underhålla friskaror, som skyndsamt ila till deras hjelp, under det att vår Regering på samma gång, i diplomatisk väg och i samråd med England, söker att verka för Danmarks rättmätiga sak 7). Det tillkommer i första rummet England och Frankrike, såsom garanter af Danmarks integritet, att upprätthålla densamma. Ilitiatills hafva dessa stora makter nära nog förblifvit overksamme. Detta är ej blott beklagligt, utan äfven förunderligt: men de måste väl dertill hafva sina skäl. Ått undersöka hvarutinnan dessa kunna bestå, vore ånyo att inlåta sig i specialiteter, hvilket vi så vidt möjligt är, vilja undvika. Må de imellertid vara hvilka som helst, säkert blir dock altid, att äfven ri måste öfverlägga och pröfva innan vi handla, vore än begäret till handling aldrig så starkt, så lisligt, så brinnande. För en skara ynglingar är det lätt att i ett hänförelsens ögonblick gifva löften; men mannen får icke inlåta sig på några sådana, om han ej vet och är fullt öfvertygad om att kunna infria desamme. Allraminst får han, när fråga är om fäderneslandets, om millioner menniskors väl eller ve, låta sin känsla, sina UAmnafhiar hänffra sio till Stoärger hvilkas