MM HNISTARA9 3 e ENGLAND. London den 20 April. Parlamentet afbryter icke i år såsom vanligt sina göromål för påskhelgens skull. Till den Majzär beramad tredje läsningen af jude-emancipationsbillen. Den 15 Maj vill skattkammarekansleren inlemna ett förslag lill nuriguliouslagarnes niudlesicering. Såkerhetsbillen har i begge husen erhållit alla tre läsmngarne. Den 19 företog herr dilsraeli en interpellation i slesvig-holsteinska frågan. Den nuvarande striden skildrade han, mycket rigtigt, såsom resultatet af ett tyskt partis ränker, förklarade Preussens mellankomst för obefogad och omotiverad, sökte att visa huru argumentationen i en af preussiska gesandten i London, riddaren Bunsen, författad brochyr var falsk och tillochmed oförnuftig och ordade sedan vidlyftigt om 1720 års garanti, hvars uppfyllande han med eftertryck begärde. Lord almerston gick kring frågan som katten kring het gröt. Han ville hvarken ut med hvem han ansåg hafva rätt i denna tvistefräga, ej eller ville han, fastän han erkände Englands pligt att uppfylla den garanti det gifvit, närmare förklara huru han uppfattade denna garanti eller hvilken utsträckning han vore sinnad att gifva densamma. Ilan upprepade, hvad han en gång tillförene yttrat, ati Preussarnes inmarch i Holstein och öfvergång af Eidern icke åsyftade Slesvigs eröfring från Danska kronan, utan understödjandet af ett parti, som håller före, att hertigdömets gamla författningar och lagar berättiga det till att förbli förbundet med Holstein i stället för att inlemmas i Danmark. Slutligen uttalade han den förhoppning, att denna fråga, som, fullföljd till ytterlighet, kunde leda till följder, som torde blifva mycket vådliga för Europas fred, måtte biläggas genom fredlig underhandling emellan de respektive parterna. Han förlitade sig på, attbegge ländernas statsmän, vid tingens nuvarande betänkliga läge, icke skola tillåta, att en fråga, som, först efter danska kungens och hans farbror prins Ferdinands död, sär praktisk betydelse, leder till resultater, som hvarje förnuftig menniska på det djupaste mäste beklaga. — Globe, lord Palmerstons organ, åberopar sig på sin patrons slutord, för att ådagalägga, att brittiska regeringens syftemal endast är att i europeiska fredens interesse sluta dansk-tyska konslikten genom en begge parterna tillfredsställande förlikning. Iluru det skall tillgå är ej godt att inse! Hetternieh anlände den 19 till London. PORTUGAL. Prins Albert, drottning Victorias man. berättas hafva tillskrifvit sin käre kusin kung Ferdinand ett bref, deri han råder till de vidsträcktaste koncessioner. såsom den enda återstaende utvägen att rädda konungadömet i Portugal. Det liberala partiet lär dock allt för mycket förakta det usla hofvet för att vilja inga en förlikning med detsamma. Hofvet har så ondt om pengar, att det ej en gång kan betala kockspojkarne deras lön. EGYPTEN. Ibrahim Pascha återkom den 2:dre och Mehemed Ali den 3:dje April till Alexandria. En tillförordnad regering är tillsatt, i spetsen för hvilken står Ibrahim Pascha. AMERIKA. Den bekante Astor har aflidit i Newyork, 8S5 är gammal. Ilans qvarlätenskap uphskattas till 16 a 18 millioner Dollars. För nägra decennier sedan egde han en vida större förmögenhet. DANMARK. Köpenhamn den 29 April. äÄfven styrelsen för sjöärendena har nu i stället för den kollegiala erhållit den departementala formen under ministeriel ansvarighet. Man har å Köpenhamns börs beslutat att skicka ett parti vin till armen. Ofverhofmarskalken v. Levetzau afgick idag morse på engelska packetängfartyget till Petersburg, förmodligen i ett diplomatiskt uppdrag. I Aarhus håller man på att stifta en politisk förening, hvarmed åsyftas dels att befrämja ett rigtigt och klart nationalmedvetande om en fri författnings natur och väsende, och sgumda verka för att landets nva författa HA dit VIså Stil Sastvanskap emot dem, som vågat lifvet för deras sak, var hela staden liksom på en gång förvandlad. Generalmarsch blef slagen, enskilta dragoner redo i fyrsprång genom gatorna, öfverallt sprang man omkring i den vildaste oreda, borgare och soldater om hvarandra. Liksom fordom: aSimson, Philisteerna äro öfver dig!o sålunda ljöd det nu ifrån alla häll: aRäådden er! Bort! Preussarne äro i staden! Preussarne hafva omringat er! Dessa förvirrade rop, blandade med trumhyirflarne, jägarhornens signaler, ammunitionsvagnarnes dan, oslicerarnes kommandorop och stojet, hojtandet och larmet af tusende sinom tusende menniskor frambragte en ensemble, som icke later sig beskrifva. Det var omöjligt att straxt bringa ordning i denna förvirring. och reträtten, som mäste anses för oundginglig, derest man icke ville prisgifva en danskt sinnad stad at alla krigets gräsligheter, kunde sördenskull ej försigga med samina ordning och ypperliga hallning. som tidigare från Slesvig. Imellertid vände ordning och manstukt småningom tillbaka; trupperne uppställde sig och ryckte ut i kolonner, och de enskilta afdelningar, som blifvit skilda från sina bataljoner eller regementer, letade sig efterhand af sig sjelfve väg till desamma. Orsaken till denua villervalla var helt enkelt den, att Preussarne och förmodligen äfven Hannoveranerne verkligen angripit i terrängen vid Overso), hvaresten öfverlägsen mängd af jägare och kavalleri omringat ett detachement af ett par kompanier af 2:dre jägarkorpsen tillika med en squadron af 5:te dragonregementet under öfverste Astrup, som kantonerade i deras grannskap. Vära jägare gjorde utmärkt motstånd, ehuru de sågo sig hotade från alla håll, och det lyckades dem tillochmed att få en afdelning kavallerister manövrerade ut i ett moras, hrarest hästarne sjönko ner, och dragonerne vältrade sig bland hästarne och blefvo ett rof för gevärsskott och bajonetter. Det öfriga karalleriet, som från höjderna varit vittne till kamraternes nederlag, satte sig nu i rörelse mot den handfull jägare, som ännu voro öfver. Öfverste Åstrup stötte nu till med dragonerne, men blef tagen tillfånga. Andra jägarkorpsens förlust har varit osantlig. Af 16 oflicerare återstå blott 6, och af ett kompani på 200 man blott nägra och 80. — Högquarteret blef nu förlagdt till Crusaa, och tidigt i morse intogo vära trupper en ypperlig ställning vid Bau, för att möta Preussarne med artilleriet. i fall de skulle närma sig. bertill synas de ej hafva någon särdeles lust, men i Skället hafva de i morse kl. 9 roat sig med att köra upp sitt artilleri på höjderne vid Kopparverket och derifrån beskjuta aelicisers och några kanonjollar, utan att dock tillfoga dem någon skada. De besvarade elden raskt, och då Steen Bille straxt derefter kom med allekla och började beskjuta deras batterier, demolerade han ett halft tjog af deras kanoner, hvarefter de förmodligen menade, att de härmed kunde hafva nog för denna gång, ty de fortsatte icke elden. General v. Hedemann säger i sin sista rapport till krigsministern att ännu någon hvila skulle sätta hären i stånd att åter röra sig igen och önskar att dessa rörelser måtte erhålla större eftertryck genom marinens medverkan. Uti ett i Fädrelandet intaget bref ar en officer, dateradt Als den 26 April, heter det, att på Als voro samlade 8 a 16,000 man, allt artilleriet samt det mesta bagaget. Det nämnes icke någonstädes i danska tidningar uttryckligen, att Flensborg blifvit besatt af tyskarne, men så synes emellertid förhallandet vara. TYSKLAND. Ell preussiskt manifest är nu utfärdadt till rättfärdigande af preussarnes inmarsch i Slesvig. Denna urkund är full af spetsfundigheter och för att bedöma det helas halt, behöfver man ej veta mera, än att den förnämsta stödjepunkten, hvarmed anfallet mot Danmark skall rättfärdigas, består deruti, att insurgenternes styrelse handlar i den rättmätige landsherrens namn. Preussiska rogeringen betraktar embargon på preussiska fartyg såsom en krigsförklaring af det skäl att embargon skedde innan preusLigkra trannatf— Sfvtarokridit förhandeoe oarinvcan ning med sina trupper till ett antal af 3 a 6.000 man. Men ankommen utanför Slesvig förändrade general Wrangel sm plan och beslöt angripa danska armens mycket fasta ställning i fronten med de under generallöjtnant furst Kadzevills kommamlo stående trupper. Utgången af striden, som begynte kl. 11, var så mycket hederligare, som den företogs efter 4 mils march. Ått detta resultat skulle blirvit ännu större nästa dag och med förökade stridskrafter, tror jag mig kunna påstå. Sådant det visar sig är det dock lysande. Dbe kgl. trupperne äro efter en nästan uteslutande med avantgardet, under generllöjtn. furst Rudlivells ledning, förd blodig träskaing i besittning af hela den fasta ställningen utanför Slesvig och den sydliga delen af samma stad intill den till slottet förande, så vidt vi veta af danskarne minerade väg. Slottet och den nordliga delen af staden äro i danskarnes händer. Det förekommer mig dock mycket saunolikt, att denna besittning icke skall räcka länge, i det den kolonn. som under general v. Bonin kringgår danskarnes venstra flygel, skall, om den fortfarande avancerar, göra det omöjligt för danskarne att hålla slottet och norra delen af staden längre. Vi sakna notiser från de till höger öfver Missunde framryckte holsteiuske trupper och friskaror och vete endast om general Bonins kolonn, att den befann sig på marsch för att kasta sig på danskarnes ätertägslinie. P. S. Enligt en något sednare berittelse från högqvarteret Slesvig kriggicks staden på efterm. ännu en gång, hvarvid de danske så80 sig nödsakade att lemna slottet Gottorp. Trupparne trängde segerrikt fram ända til Slesvig-Flensborgska chausseen. Hamb. Correspondenden berättar följande om slaget vid Slesvig: Påskdagsafton blef Slesvig utrymdt af fienden. Preussarnes anfall kom hononr oväntadt. De danske gingo i domkyrkan. Innan predikans slut, slogs generalmarscli starkare än vanligt, och trumpeterne skallade in i kyrkan. Dannevirke hade blifvit bestiget, innan danskarne märkte det. Imellertid stodo några kanoner i Bustrup. Der gick det hett till; ett tegelbruk och 2 andra hus fattade eld och uppbrunno. Hela striden var egentligen en tirailleureld, som drog sig igenom södra delen af staden, Fredriksberg och kring staden mot vester. De danske hade 3 vägar till reträtt: öfver Nenwerk, för att komma på landsvägen till Flensborg, och längre vestligt vid byn Dannevirke den gamla kungseller oxvägen, och vägen närmare staden, vid Husby tegelbruk. Från denna sida kommo nya trupper från kanalen efter en besvärlig marsch. Frän slottet sköts mot prins Fredriks palats, den sista kanonkulan skall hafva bortskjutit fötterna på 2 preussiska officerare: ett af de sista skotten norr om Slesvig dödade i Djurgården. som tillhör häradssogde Pauli, iilste sonen af öfveroch landsrättsadvokaten Fröhlich, just som han stod vid pumpen och tog sig en drick vatten. Vid Siampqvarnen på Ånnettehöjd hafva många stupat. 3500 sårade skola ligga på åtskilliga sjukhus, tills ett stort lazarett hunnit inrättas på Gottorp. Äfven skola många blifvit upptagne i privata hus. Planen att bilda en tremanna-dictatur och uppdraga denna hela den verkställande makten i Tyskland påstås vara reaktionär, och slera sammanträffande omständigheter gifva verk. ligen stöd åt detta påstående. Femtiamannautskottet har imellertid tilbakavisat hela förslaget, som nu förmodligen kommer att fullkomligt förfalla. Wiener Zeitung innehåller en officiel artikel, enligt hvilken österrikiska regeringen på intet vis vill gå in på de Frankfurtska ideerna om en förbundsstat. Österrike vill icke uppgifva sin sjelfständighet för att gå upp i Tysk. land. , FRANKRIKE. Paris den 23 April. Valen begynte i dag och fortsättas och slutas i morgon. Om Tisdag begynnar uppräknandet af valsedlarne, och detta vidlyftiga arbete torde först taga slut Thorsdagsafton. — äforme, Ledrn-Rollins organ, anslutar sig i dag öppet till Blanquis vallista, men, icke dermed nog, beledsagar dan äfvan cin förllanina I dattan härnananandaAaA nad