Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 april 1848, sida 1

mar —ä —— — llsu15 (re ilJlttta rar asars anom inilotslaom ndrån sig qlen Den ppeusade iskt reliendsvinman ning t en ädes it en ions18rens arne vare. JeVien. öfver nusik urste utanden ubröe till under ärbem på korna eslerannan n begirtrodom låsig till. )nstratt upphotel. Stalter e. De befara bortsotades i leman. fören. Han nhiet 0antager en allt mera hotande gestalt. Det permanenta femtiomanna-utskottet beslöt den 7:de organiserandet af valkommitteer, med hvilka utskottet skall sätta sig i förbindelse. Detta beslut har utskottet uppenbarligen fattat, för att ej låta öfverflyga sig at den demokraliska cehkralkoltlilkcl, under hvilket namn det republikanska partiet uppträdt och till det tyska folket utfärdat elt märkvärdigt mannilest, till hvilket vi torde återkomma. I sessionen den S:de beslutade utskottet ofördröjligen underrätta de särskilta tyska regeringarne om att det ogillat den kungliga preussiska propositionen om valen till det tyska konstituerande parlamentetoch att deti enlighet med den tydligt uttalade folkviljan, påyrkar anställandet ar direkta val, under holege att i vidrigt fall åter inkalla det provisoriska parlamentet till beslutande af vidare åtgärder. Adresser, förfrågningar och ansökningar ingå dagligen till det permanenta utskottet, hvilka ådagalägga, att folket mell fullkomlig öfverensstämmelse faktiskt erkänner det prov. parlamentets beslut såsom uttryck af folkviljan. Förbundsförsamlingen har nästan förlorat allt anseende och sortsar äfven i sin apathi. Ånarkien går framåt med stora steg och vissa Preussiska provinser uppresa sig nästan öfverallt på landet bönder och arbetare emot sina herrar. I Dahme vid luterbogk är en rovisorisk regering (af upproriske bönder?). Sachsen och det såkallade Thiringenr kringströfva vilda skaror och bränna herregårdarne. Sak samma är det äfven på vissa ställen i Baden. I Wirtemberg vägra hönderna att betala skatterna, afoch tillsätta efter behag sina kommunalniyndigheter och fälla statens skogar ntan att befara något motstånd eller straff. I trakten af Mainz och Frankfurt vänder sig folkraseriet emot jernvägarne och ångbogseringsfartygen. En hop folk, som blifvit lidande genom dessa nya transportmedels införande, tillställa och föröfva de beklagligaste exesser. (jesällerna i Frankfurt hafva imellertid i en adress till det permanenta utskottet, till ordningens vidmakthållande, föreslagit flera energiska åtgärder, deribland inrättandet af beväpnade säkerhetseller skyddsvakter. I Frankfurt tilldrog sig natten till den 8:de ett eget spektakel. Tvenne Schleswigare hade varit hos Rothschild och bedi honom om respengar, men blott erhållit ett par Gulden. Om aftonen föranstaltades på värdshusen en penningekollekt till förmån för den fattige Rothschild, och intäckten öfverlemnades honom kl. 9 genom några personer, vid hvilket tillfälle man inslog fönstern i hans hotel och bragte honom en kattmusik. Myndigheterne sakna makt och anseende att förekomma dylika exesser. Det är en svår tid penniugefurstarne nu lefva i! Med posten af den 14 dennes. Tyska förbundsförsamlingen bar den 7 dennes, i betraktande af den allmänt rådande önskan och med stöd af förtroendemännens enhälliga utlåtande beslutat: 1) att en representant väljes på hvart 50,000 själar, att, om öfverskottet al befolkningen i en stat öfverstiger 25,000, så väljes ännu en representant, och att hvarje mindre stat, hvars befolkning understiger 50,000 själar, har att välja en representant. Förhundsmatrikeln ligger till grand för folknumerns beräkning. (Antalet af samtliga representanterna skulle, vid den i förbundsmatrikeln upptagna folknumern at 30,164,392, utgöra 605). 2) Skola valen ske samfäldt utan hänseende till klassar eller stånd, valcensus eller trosbekanneke. 3) Skall hvarje till mogen ålder hunnen, sielfståndig statsborgare betraktas som valberättigad och valbar. J) Skola valen vara allmänna, hvadan Pr Icke tillhöra ( Skola äfven de återvända till sin statsburgart bara. 6) Åum-. att så påskynd nalforsamlingen 4 Maj. Dessa beslut och på hvarje Det permanet ket badiske di president och s som sebreterar tioner. Den et des i Tyskland till ordning ocl ungdomen och ka öfver lugn den anarki, Sc för Tysklands andra, begge den första för det provisorisk frioch rättig erkändt säsot och till hvilka ning blifvit be nat att försar före icke lika ska östersjöpr Tyskland altv och ålagt ty derför att fos Den andra a beräknad att och ur repres trångbröstade be 17 säkv. Gagern til cepresident. det. förslag t skall förelägg kommitte med och Albrecht älven deltaga De genom valen till ty: nullerats på samlingen för skola alltid: äro imellertid Maj. Liksot och Branusel valsättet. 7 Skalden ner på Pl med folket. ned med h annan blus det är en folket: lef Vid en a kom en he tion från J Den vaktha stade den tion är fläc gifvit henn ringen. I vredes mod värfvade d 1830. Ni namn. U upptog me nen, aftork den på eg: