HA z h——567————— ——— —— IPA DENNA TIDNING emottages prenumeration i bladets byrå å 9 månader, från d. 1 April med bko 7: 24. å 6 månader, ,, 5: 16. med tillägg i landsorten af vanligt postförvaltare-arfvode. Redaktionen. UTRIKES NWIILLLEeEE. I Lördags eftermiddag, då halfva tidningsupplagan redan var tryckt, bekommo vi Hamburgerpost för den 5:te dennes, men Hamburgerposterna för d. 1:ste och 3:dje dennes saknas ännu. Dansk post för den 6.te ingick i går. Förhållandena i Europa blifva allt mera förvecklade. Preussiska trupper hade redan sändts Schleswigholsteinarne till hjelp, och andra tyska makter stodo färdiga att taga samma steg. England förljudes vilja betrygga Schleswig åt Danmark. I Tyskland ser det brokigt ut; anarki synes sta för dörren: de republikanska ideerna framträda allt djerfvare och bestämdare, medan på samma gäng vestra gränsen hotas med infall från Frankrike af proletärskaror, som med väpnad hand vilja upprätta en tysk republik. I det preussiska Polen råder en ryslig förvirring. I östern star barbaren trotsande och har latit förnimma förmälna hotelser att med sina vilda horder vilja i blod förqväfva den i vestern uppspirande friheten. Österrikiska kejsardomet haller på att upplösa sig. Men det är icke underligt; Metternich har ju, ehuru omedvetet, i 35 är, genom sin sataniska söndringspolitik, arbetat på detta mål. Sardiniens konung Carl Albert vill tillvälla sig Österrikes italienska besittningar. beremot vill en Sardinisk provins, Savoyen, ansluta sig till franska republiken. Hela Italien brinner för öfrigt af begär att nu få tillfredsställa sitt länge qväsda hat emot Österrikarne och fullkomligt krossa dessas herravälde på halfön. CEpprorets genius svingar sin blodiga fackla öfver Madrid, hvilken stad af den vilde Narvaez blifvit ställd under krigslagen. Afven Grekland har fått en känning af den allmänna skakningen, och till en början har den gamla ministeren blifvit störtad. På alla börser hafva alla slags fonder och andra papper sjunkit enormt, och handel och industri äro förlamade. En af dagens vigtigaste hufvudfrågor, icke allenast i Frankrike utan äfven i Europas öfriga länder, är imellertid de arbetande klassernas ställning till kapitalet, eler sjende sldntlels fraga, som nästan tränger politiken i bakgrunden. Af denna frågas lösning beror otvifvelaktigt den närmsta framtidens öde. — Vi vilje nu här nedan närmare redogöra för de nyheter, den sednast ankomne posten medfört, och de luckor, som uppstå genom de tvenne ofvanberörde posternas uteblifvande, hoppas vi framdeles blifva i tillfälle att fylla. DANMARK. Köpenhamn den 6:te April. Under den 5:te dennes har utkommit ett kungligt reskript, uti hvilket, med upphäfvande af reskriptet af den 28:de Januari om erfarne mäns sammankallande, konungen kungör sitt beslut att inkalla de rådgifvande provincial-ständerna så väl för Danmark som för Schleswig, för att emottaga deras betänkanden dels om sammankallandet af en riksförsamling, för hvilken lagutkast om en författning och angående omorganisering af provincialständer-institutionen skola blifva förelagde, dels om ett utkast till en vallag för bildandet af en sådan riksförsamling. Östiftens provincialständer äro för detta ändamäl kallade att möta i Roskild Onsdagen den 26:te dennes, och så snart de fullgjort sitt värf, hvartill på sin höjd 8 dagar förmodas kunna behöfvas, skola provincial-ständerne i norra Jutland och Schleswig i samma ögonså stort, alt numera ingen plats för dem sinnes i redan förhandenvarande bataljoner och korpser, hvadan serskilta bataljoner af frivillige komma att upprättas, hvartill början redan blifvit gjord med en bataljon, som skall heta: första bataljon danske frivillige. De särskilta städerna och kommunerna täfla med hvarandra i uppoffrande fosterlandsanda. Under denna allmänna täflan visa sig drag af det mest rörande ädelmod. Everdrups församling, en af de torftigaste på Seeland, har genom sammanskott af penningar och lifsmedel fullkomligt betryggat 9 inom socknen boende familjers existens, hvilka genom soldaternas inkallande blifvit beröfvade sina försörjare och annars skulle fallit fattigförsörjningen till last, en mängd andra drag att förtiga. Staten har erhållit och erhåller fortfarande rika penningebidrag af privata personer, korporationer och kommuner. Äfven en mängd hästar och proviant har skänkts åt staten. De hittills i Danmark förbjudne utländska tidningar, deribland äfven Stockholms Aftonblad, hafva nu åter blifvit tillåtne att hallas der i landet. Hatet emot prins Fredrik af Åugustenburg är så stort, att i Köpenhamn har bildat sig en kommitte enkom för utgifvandet af ett porträtt af denna furste, å hvilket han föreställes med en i högsta grad lömsk och gemen uppsyn och derjemte till halsprydnad är utstyrd med en repstump. Porträttet, under hvilket är skrifvet: Höiforrederen, Prindsen af Augustenbury, utlemnas gratis till alla de tidningsutgifvare i Danmark, hvilka vilja kringsända detsamma med sina tidningar. krigstheatern. Danska armeens förposter stodo. enligt de sednaste notiserna, emellan Kliplew och Rinkenis. lusurgemterne stodo vid Bau. 1 mil norr om Flensburg. Hela den danska activa styrkan är nu samlad, hvadan afgörande rörelser snart äro att motse. Från Rendsbury förmäles under den 4:de dennes, att Schleswig-Holsteinarnes förtrupper, som framryckt till Aabenraa (på tyska Apenrade) hafva, för alt rädda staden från en bombardering af de danska krigsskeppen, frivilligt dragit sig tillbaka på hufvudstyrkan, som stod i nejden af Bau, hvarefter 1.500 danskar inryckt i Aabenraa. Borgmästaren och stadssekreteraren derstädes skola (liksom förut embetsmännen i Haderslev och trakten deromkring, hvilka fördes häktade till Kolding) blifvit bortförde fångne. Danska förposterna skola redan, en mil söder om Aabenraa, hafva öppnat en tirailleur-eld, men sedan åter gått tillbaka. SCIILESMIG-HOLSTEIN. hendsburg den 4 April. I går öppnades härstädes Schleswig-holsteinska ständerförsamlingen. Den provisoriska regeringen erkändes och fick sig uppdraget att fortsätta sina förrättningar. Ett förslag om Schleswigs upptagande i tyska förbundet antogs med 74 röster emot 2. — I dag morse ankom hit preussiska generalen Bonin, som skall kommendera preussiska hjelptrupperne. Den 4:de ankommo på jernvägen till Hamburg 1500 man preussiska trupper (af garderna) och fortsatte genast marschen till Åltona. Flera preussiska trupper väntades. På södra Elbstranden skola stå 10,000 man Hanoveranare, Oldenburgare och Braunschweigare. Den hanoverska staben var redan i Harburg. yherl. Nachrichten? försäkra, att engelska regeringen förklarat för berlinerhofvet, att om tyska förbundstrupper öfverskrida Eidern (gränsfloden emellan Schleswig och Holstein), så skall det betraktas som en krigsförklaring. PREUSSEN. Berlin den 4:de April. Den andra och talet, som upplästes af den nye premserministern Camphausen, har följande lydelse: Höga församling! H. M. konungen här befallt mig att öppna den andra förenade landtdagen. Stora händelser hafva skakat en del af Europa och vårt fädernesland har äfven haft en känning deraf. De hota oss med stigande faror, de öppna oss en stor framtid. Preussen och Tyskland skola bestå denna öfvergångsperiod, om de med lugnt mod, med ordnad kraft röra sig på den nybeslutade banan. Tysklands enhet var sedan låug tid det mål, på hvilket alla önskningar ofta utan hopp voro rigtade; numera gå vi detta mål med raska steg till mötes, och H. M. konungen bjöd dertill en hand, som 13 millioner med glädje låna sitt bistånd. Statsborgerliga rättigheters ernående var i Preussen ett så mycket lifligare kändt behof, som folket uppnått en bildningsgrad. som åtminstone ställde det på lika punkt med andra, under fria författningsformer lefvande folk. H. M konungen har lofvat en sann konstitutionell författning och redan äro vi församlade, för att lägga grundstenarne till dess varaktiga uppbyggande. Låtom oss hoppas, att verket raskt reser sig i höjden, att det anslutar sig till och infogar den stora författningsbyggnaden för hela tyska folket. Det är djupt att beklaga, att man icke kunde öfvergå till de nya förhållandena utan den svit af lidanden, hvaraf för närrarsnde samfundet är hemsökt. Blott deri torde ligga en tröst, att de sednaste veckorna uppdagat många förborgade sår och lärt oss, att och huru deras helande skall eftersträfvas. Regeringen erkänner uppgiften att att gifva ny kraft åt statsmakten, fastare tillknyta ordningens band, lifva förtroendet, höja den försvagade krediten och inverka på näringarnes och det produktiva arbetets förnyade lyftning. Man skall bemöda sig att, så länge Tysklands ära det medgifver, bibehålla yttre fred och till Tysklands ära återställa den inre freden. Man räknar härvid på de statsborgares sunda kraft, hvilkens kall det numera är att bevisa det de voro mogna för friheten. Åfven på den höga förenade landsdagens understöd räknar regeringen, ett understöd, som, om det lemnas, torde lemnas i rådplägningarnes och öfvertygelsernas fulla frihet. Ingen skall åtrå att fullkomligt undandraga sigdet intryck, som ett mägtigt omisskänneligt uttryck af den allmänna opinionen är egnadt att yttra på den individuella äskådningen; ingen skall vilja förneka, att i vissa tider kan blifva välgörande och oumbärligt, hvad som i andra tider icke torde synas en sanrvetsgrann öfvertygelse rådligt. 0tvifvelaktigt skall äfven den höga församlingen vid sina diskussioner fästa behörigt afseende vid de förändrade förhållandena, men ett fritt yttrande af dess åsigter måste alltid vara såväl landet, som H. M. konungen och kronans rådgifvare välkommet. Det preussiska folket får, då diskussionen af dess vigtlgaste angelägenheter i pressen och de allmänna förhandlingarne blifvit fri, icke förbise, att sanningen utrönes genom striden emellan de olika åsigterna, att till frihetens värnande hvarje mening med full rätt och obehindradt måste få y tra sig. Ehuru den höga landtdagen, såväl till sin sammansättning som till sina rättigheter, ogement afviker från den blifvande folkrepresentationen, så lägger dock regeringen äfven för närvarande en stor vigt på dess råd, och i denna anda öfverlemnar jag de aldrahögsta propositionerna åt dess gunstbenägua pröfning och diskuterande. Detta öppningstal, som får anses som ett liktal öfver den förenade landtdagen, är i slera hänseenden ganska märkvärdigt, men må0 ,927