gClIOITII (ÅCTTLCUVUMI. VäalkRTCTSuTIIU SKUUC da DIVA alltför vidlyftiga, för att folket skulle kunna talrikt insiuna sig. Representantvalens förrättande genom ralmän (elektorer) är säledes nästan öfverallt på landet en nödtvungen sak; och då så är, måste, för att ej rubba jemnlikhetsprincipen, alla representantval ske indirekt eller genom valmän. Då sålunda första ombudsuppdraget af folket i och för representantvalen blifver att utse de valmän, -som med hela folkets rätt skola förrätta dessa val, finnes intet skäl att tveka för en allmän rösträtts tillerkännande åt en hvar myndig, välfrejdad och sig sjelf försörjande man. Tvärtom bör en sådan allmän rösträtt upplifva folkets känsla för fostertandet och dess angelägenheter och erbjuda samhället bildandet af en talrik, med folkets förtroende utrustad och på dess tänkesätt återverkande valmansförsamling inom hvarje ort. Fördelarne af en sådan kunna komma att äfven sträcka sig utom sjelfva representations-frågans sfer; men nu rilje vi blott hålla oss inom densamma.: Då röstningen på valmännen måste ske inom mindre kretsar (församlingar, socknar, o. s. v.) så torde det vara nödigt att bevara dess frihet genom slutna sedlar. Enskild miss belåtenhet kan derigenom undvikas och köp af röster, eller tvång, förebyggas. N Om dessa åsigter äro förtjente att tagas i betraktande, hafve vi således nödigt att uttrycka dem i ett program ungefär på följande sätt. 2) RBepresentanterna väljas af valmän (elektorer), utsedde genom samfäld röstning, deri hvar myndig, infödd eller svensk medborgurerätt förunnad man är berättigad att elellaga, då han för egandeeller nylljan(le-rält af fast egendom eller för inkomst af annan förmögenhet, rörelse eller arbetssörljenst erlägger skatt till staten eller det allmänna, så framt han ej för brott eller annan orsak, genom bestämd lag, från rösträtt uteslutas. höslningen sker med slutna sedlar. Afven följer af hvad här ofvan blifvit yttradt, att en fredje grund måste i ett program uttryckas, rörande ral-männens utväljande, hvilken borde blifva: 3) Röstning till valmän sker inom prestgäll, eller inom mindre distrikter, särskildt för landet och för städerna. valmän bestämmesi förhållande till de röstberättigades antal. För valbarhet till ralman stadgas 25 års ålder, bofasthet, burskap eller embete. Detta sista kan väl synas vara en inskränkning af valfriheten; men det är af stor vigt, att valmäns-institutionen lemmar tillräcklig borgen för upplysning och oberoende, vid bedimandet af lämpliga personer till representanter. i Sedan man fått en talrik, sjelfständig och, så vidt möjligt, sakkunnig valmans-korps, bör man icke inskränka dess rätt att utse repreSentanterna, utan snarare söka att utvidga densamma. För valbarhet till representant bör således endast ifrågasättas en mogen ålder, och rösträtt inom länet eller staden. Många vilja väl Jemna valen fria öfver hela riket: men då uppstå hos oss många olägenheter; ty dels vållar en sådan obegränsad valbarhet, att inom valmännen splittring lättare uppstår, dels blifva i nästan alla orter en del af landets utmärktare män valde, hvilka nog blifva det der de äro röstberättigade, men nu måste afsäga sig, hvaraf nya valförättningar påkallas; och måhända så ofta måste upprepas, att valmännen utledsnas och icke sig talrikt infinha. Då rösträtt kan så lätt vinnas, och då intet hinder bör läggas i vägen att utöfva den öfverallt der, hvarest man har egendom, befattning, rörelse eller arbete, så synes det ju vara ett ohetydligt offer åt samhället, att den, som vet sig önskas af en större menighet till repre. . 2 —Ä sentans-uppdraget, anskaffar sig en sådan rösträtt ibland densamma. Man af. erfarvint Sr 24 An RP . dad Antalet af ra valja representanterna öppet, synes icke vara tvifvel underkastadt; och vi torde således, enligt dessa åsigter, shart kunna blifva eniga om den grund, hvarpå sjelfva representantvalen böra hvila, och somi ett program kunde uttryckas sålunda: 4) Valen till representanter ske länsvis. Stad, som äger så slor befolkning, att den sänder en eller flera representanter, anses såsom särskildt län. Anses län böra delas i trå eller flera större distrikter, röste dock distriktens valmän på så många representanter som hela länet bör sända. Valen till representanter ske öppet. För valbarhet till representant erfordras 30 års ålder samt rösträtt inom länet eller staden. i Då representanterna på detta sätt blifvit valda af en genom hela folkets förtroende utsedd valmansklass, synas alla betänkligheter vara undanröjde, att de skulle kunna förråda folkets sak, eller missbruka sitt uppdrag. Att sedan tala om nödvändigheten att återhålla representanternas ifrån folkets opinioner om sitt behof och medlen att dem afhjelpa hemtade öfvertygelse genom konstiga former, serskilda bildningar och konservativa interesssen, öfverhus, senater, o. s. v., är ifrån det ögonblicket påtagligen en verklig dårskap. Den sanna konservatismen i samhällena börjar af sig sjelf, då menniskorätt och menniskovärde blifvit så erkände i lagstiftning och institutioner, att folket känner sig belåtet och slutligen finner, att samhällsformerna bevara allmän rätt så mycket enskild välfärd tillåter, och enskild rätt så mycket allmänt väl tillåter. Iatilldess är all konserralism ett missbruk af makt och inflytelse från de gynnades sida, på bekostnad af hela folkets lycka och trefnad. Den är en hädelse emot millioner, i trots af religion, moral, och de naturliga rättsbegreppen, vågad af några få stånd, klasser eller individer. Nationerna måste förr eller sednare uppresa sig emot, eller inspärra sjelfva organerna för konservatismen, sedan upplysning och erfarenhet längesedan visat allt det samhällsvidriga af sjelfva satserna: ty det finnes äfven en politisk sinnesförvirring, som bjuder att hänvisa till dårhusen. om man sålunda anser sig böra med tydliga ord uttrycka sitt ogillande af dylika planer att i nationalrepresentationen nedlägga ett blindt verktyg åt reaktion och konservatism, kan man visserligen uttrycka det i ett program genom förklaringen: 5) Inom representationen må ej finnas bsrerhus eller annan i rättigheter dermed likartad inrättning; men detta synes, heldst om första punkten fatt den föreslagna lydelsen, nästan vara öfverslådigt. bå man likväl förvisar all tanka på sådana skillnader mellan representationens kamrar eller afdelningar, hvilka skulle förutsätta olika altributioner, o. s. v. bör man likväl vara betänkt på allt, som kan bereda en mogen pröfning af samhällsfrågorna, förhindra öfverilning eller hänförelse , samt medgifva möjlighet att rälla ett misstag, en glömska, ett öfverseende. som så lätt insmyger sig vid en handläggning af ett ärende, om den skall ske öfocbl-klist eller blott inom en enda församing. Att dervid begagna de vanliga föreskristerna om bordläggning af-frågan, eller sättet att vid förnyade föredragningar fordra förnyade bifall (såsom t. ex. i Engelska parlamentet) synes icke vara nog betryggande. Det norska sättet: att låta storthinget först behandla mälen i två serskildta afdelningar, samt i fall dessa icke kunna öfverenskomma om besluten, låta hela storthinget derom rådslå, och beslufa, synes vara det, som bäst betryggar om en mångsidig och mogen pröfning. Derföre torde det vara lämpligast, att, såsom en grund för representanternas verksamhet. antaga en sådan fördelning; då detta i ett program kunde så uttryckas: 1ULJMaMHuL.L-. 7) Alla val ske per capita, och sålede utan någon efter förmögenhet stegrad rösi beräkning. Vi hafve nu i korthet öfverskådat grunder na för en på rättsprinciper, fosterlandets sär egna förhållanden, Norrska folkets erfarenhe och Svenska folkets sympatier byggd national representation. De äro, såsom det snart: tord.af Åresurmrannernas i Stockholm förhandlili gar visa sig, understödde af en upplyst och starl opinion, som för att få sin fulla kraft endas behöfver öfvertyga sig om landsorternas bifal och medverkan. Skulle derstädes reform-Säll skaper bilda sig; skulle de vidare vilja sätte sig i beröring med reformvännerna om ut. bildandet af begreppen om de vidare vigtigare detaljer i ämnet och med dem förena sin ver samhet, att med alla lagliga och lämpliga medel befordra reformen, så synes det Zanno. likt, att det för Sveriges framtid så vigtiga steget snart nog bör kunna uttagas i trots al det motständ, egoistiska interessen deremot kunna söka fortfarande uphställa. Mätte derföre dessa här antydda grunder noga pröfvas, och, om de mötas af allmännare bifall, måtte då alla redliga svenske män förena sig om att uttrycka sina tänkesätt! Knighet, besinning och ihärdighet kunna mycket uträtta. Måtte dessa egenskaper blifva våra stöd vid den med hvarje stund nödväudigare ombildningen af nationa-representationen! UTRIKES NYHETER. DANMARK. Köpenhamn den 3:dje April. Notiser äro ingångna från Kolding af den 2:dre. Rykten hade der varit spridda om marodörband. som skulle ödelagt Rödding och flera andra orter; men dessa rykten hafva alls icke bekräftat sig. Man menade att under loppet af gårdagen Åabenraa besatis af danska trupperna. I morgon efterm. afgår posten med ångsartyget Lolland till Tawemunde. 300 borgare, födde Tyskar, hafva genom en deputation lätit öfverlemna en adress till K.nungen. De uttrycka deruti, sin loyaute för konungen, erkänna det sträfvande efter tysk enhet och storhet, som lifvar många hederliga männer i hertigdömena, men höllo före, att detta sträfvande måtte underordnas de närmare pligter och interessen, som förbinda dem med danska staten. Tysk nationalkänsla är icke oförenlig med statsborgarepligt och trohet. Konungen uppmanas att i spetsen för sin arme uppträda i hertigdömena och der förkunna fred och frihet, för att vederlägga det af illasinnade personer, som bemägtigat sig ledningen af angelägenheterna i Holstein , till folkets förvillande utspridda ryktet att konnngen icke vore fri, utan emot sin vilja förd i ledband af ett parti, som begagnar folkviljan såsom häfstång. Och heter. det på slutet, då Ers Majestät redan beslutat sig derföre (att ställa sig i spetsen för armen) så kunna vi blott uttala våra varma önskningar för Ers Maj:ts välgång och för den ädla och goda sakens seger, hvilken sak icke förfäktas af Danskarne allena. Gud beskäre ert goda förehafvande framgång: det önske de Tyskar, som förakta förräderiet. Af denna adress hafva blifvittryckta 15,000 exemplar och skickade till hertigdömena. Enkedrottning Caroline Amalie har ställt 5000 Rbdr till krigsministerns disposition för alt användas till sjuka och sårades skötsel. Prins Fredrik af Hessen har skänkt 10,000 Rbdr till inköp af hästar för artilleriet. Fyren på Femern (icke Femena som genom ett tryckfel stod i gårdagens tidning) hvilken blifvit utsläckt af insurgenterne, heter Marienleuchte Hertigdömena. Börsenhalle förmäler sig ur säker källa veta, att provisoriska regeringen iche önskar emottaga slere friskaror, hvilka, till större delen bestående af hvarjehanda löst nack wutoira en vorklio nact lan Fin