PÅ DENNA TIDNING emottages prenumeration i bladets byrå å 9 månader, från d. 1 April med bko 7: 24. å 6 månader, ,, 5: 16. å 3 månader, ., oo 2 40. med tillägg i landsorten af vanligt postförvaltarc-arfvode. RHellaklionen. A — UTRIKES NYHETER. POLEN. I österrikiska Polen eller det såkallade Gallizien pågår en stark rörelse. Den 19:de egde en folkdemonstration rum i Lemberg för ernåendet af folkliga institutioner. Folkets fordringar voro: 1) censurens upphäfvande; 2) en konstitution; 3) fullständig amnesti för alla politiska förbrytare; 4) bildandet af nationalgarder och en folkbeväpning såväl emot de upproriska bönderna som emot ryssarne; 5) alla embetens besättande med Polackar; 6) Polskans upphöjande till officielt språk. Derjemte begärde man, att kejsaren skulle antaga titel af konung af Polen. Guvernören grefve Stadion lofvade att förelägga kejsaren dessa fordringar och förorda desamma. Päåföljande dagen frigåfvos de politiska fångarne och stadens tidning utkom ocensurerad. Om aftonen var staden illuminerad och flera transparanger sågos med påskriften: Lefve Polen! Lefve den konstitutionelle konungen af Poten! Den 22:dre uppläste guvernören inför en stor samling af studenter, borgare o. s. v. ett dekret af innehåll, att eldvapen skola utdelas åt borgarne under vilkor, att de betjente sig af desamma blott emot fåderneslandets fiender, att de erkände kejsaren för konung af Polen, att de ansdge Tyskarne och Israeliterne för lika berättigade medborgare som Polackarne. En dylik förbindelse måtte en hvar underskrifva som begärde ett gevär, och derefter erhölls det genast. — Wiener-Zeitung berättar, att hofveriskyldigheterne, genom ett slags folkresning, på en gång blifvit afskaffade i Gallizien. Äfven i preussiska Polen, eller det såkallade storhertigdömet Posen, har polska nationalandan vaknat med mycken kraft. En kunglig kabinettsorder om provinsens reorganisation har icke tillfredsställt. Både polacker och tyskar ha förenat sig om en adress till konungen med fordringar, som innebära att både styrelsen och försvaret af landet upplåtas uteslutande åt polackar. I en af den bekante d:r Liebelt författad och i en berliner-tidning införd artikel uttalas uttryckligen den tankan alt preussiska regeringen måste i Posen bilda en stark polsk nationalhär och sedan skilja denna landsträcka från de preussiska staterne, så vida den ej, för att icke bryta med Ryssland, föredrager en blodig revolution. Hela allmogen, på hvars trohet Preussen hittills så säkert räknat, är väpnad med liar och pikar och står färdig att sluta sig till en utbrytande insurrektion. Makten är redan faktiskt i händerna på den i staden Posen bildade nationalkommitten. I hela ryska Polen lär barbaren icke hafva större styrka än 55,000 man, men om 3 veckor anseshan der kunna hafva 200, 000 man. Enligt ett meddelande från Warschau af den 6:te Mars har Paskewitsch, vid straff att ställas inför krigsrätt, påbjudit utlefvereringen af alla eldvapen inom 24 timmar. Furst Czartoryski har på flera ställen i Tyskland förklarat sig för en demokratisk regering i Polen. Ludvig Mieroslawski har förklarat att utvandrarne i London och Paris inom kort vore att förvänta i Posen, för att medverka till ryska Polens revolutionerande. Det är till en början fråga om att bilda friskaror. Polackarne hoppas fullt och fast, att barbarerne om att Svenskarne skola göra en diversion till Finland (22 2?). och anse i så fall sin framgång för så mycket sikrare. DANMARK. Köpenhamn den 1:ste April. Stämningen så väl här som öfverallt i landsorten fortfar att vara i högsta grad enthusiastisk. Tilloppen af frivillige är alltid lika stort. Den gamle Fredrik VII:s enkedroltning har gifvit 5.000 och patrioten Drewsen 1,000 Rb:dr till statskassan. Föreningar af medborgare ha bildat sig för bispringandet af samiljerne till de underofficerare och frivillige af fattigare klassen, hvilka nu äro uti kriget. Hufvudstadens borgarbeväpning blir nu omorganiserad under dess nye chef, öfverste Bruhn. På förslag af 0. Lehmann har i ministeren blifvit beslutad offentlighet vid borgar-representationens förhandlingar. En mängd officerare hafva från det Schleswigska gebitet kommit som flyktmgar öfver till Kolding, bland annat från staden Schleswig chefen för ett dragon-regemente, åtföljd af 40 trogna utaf manskapet, trenne ryttmästare, trenne löjtnanter, äfvensom hela regementskassan. Presidenten för den förra Schleswig-Holsteinska regeringen, kammarherre Scheel, har endast med lifsfara undkommit Schleswig-Holsteinarnes fanatism. Han är nu i Köpenhamn. Det kongl. danska Broderskap och Kjöbenhavnske Skydesällskab har högtidligen utstrukit de Holsteinska prinsarne från listan på sällskapets medlemmar. Man vill veta att England i Berlin låtit förklara att om Preussen toge Augustenburgarens parti, skulle England anse det som en krigsförklaring och straxt lemna Danmark all möjlig hjelp. Köpenhamns börs har af danska regeringen officielt fått sig meddeladt, att Preussen visserligen beslutat draga trupper till de närmast Holstein liggande gränserna, men har tillika förklarat sig innerligt önska att bibehålla fred och vänskap med Danmark. Krigtheatern. Man vet med visshet, att de fyenska dragonerne besatt Haderslev. I riktningen af Äls och Åabenraa har man hört ett starkt skjutande. General Wedell, chef för de fyenska dragonerne, ämnar så snart Haderslev hunnit besättas af en liniebataljon, draga vidare med sina dragoner till Aabenraa. Äfven den Schleswigska Aerö har nu liksom Als förklarat sig dansk, och dess befolkning är beredd att offra lif och blod för den danska saken. Kommendörkapten Bille har med makt sökt taga ångfartyget Christian den 8:de ut från Aabenraa hamn och bringa det till Korsöer. Kaptenlöjtnant Svensson utförde detta med slupar från de begge af Bille kommenderade krigsångfartygen. En parlamentär visade sig, frågade hvad meningen var härmed och sade att man med vapenmagt skulle hindra fartygets borttagande. Härpå svarades att i fall man sköte med gevär, så skulle man från fartygen svara med bomber. Parlamentären skyndade tillbaka att samla en 2 a 300 man, men dessa tordes icke lossa ett enda skott, utan förblefvo stilla åskådare af Christian den 8:des bortförande. En kolonn af omkring 1000 man hade ryckt in i Aabenraa, men åter aflägsnat sig vid de danska skeppens ankomst. Den tyskt sinnade borgmästaren i nämnde stad har förts som fånge till Sönderborg. Flera Schleswig-Holsteinska fartyg hafva blifvit uppbringade. I jutländska gränsstaden Ribe, rådde stora farhågor för besök af tyska friskaror. Man hade dock tagit alla försigtighetsmått för att kunna försvara staden, man hade burit stora stenar upp på alla tak, barrikaderat gatorna 1 Orre mellan tyskar och danskar har sig. Hertigdömena. Medlemmar visoriska regeringen hafva sins lat ministererna. Beseler är portfölj. Prinsen af Augustenl minister. Generalmajor Krohn af Glicksburg kommendera : brigader. Den 27:de var det är skulle med första brigaden dr Schleswig. Denna arme-afdelni dragonregemente, 2 liniebatalje korps, en hop studenter och två serpundiga kanoner! Pi stenburg har utfärdat en pr trupperne, uti hvilken han upp piska Danskarne, innan fränn som från alla håll ila Schlesw hjelp, komma och taga lagr Man tyckes i sjelfva Holstein v got generad af de inkallade fr Hertigdömet Lauenburg har neutralt. TYSKLAND. Tyskarnes obenägenhet att gen af Preussen såsom anförar Tyska nationen, besannar sig. mer. I främsta rummet har 0 kraftigaste och bestämdaste pr preussiska kungens förklaring, ställa sig i spetsen för tyska förbundsförsamlingen i Frankfu protesterat emot detta i sanui tilltag, i det den under d. 25:t uppmaningen till samtlige förb ne att skicka erfarne män till alt rådgöra om bästa sättet fi förbundsförfattningen. I Minc unga män af de bättre klass torg högtidligen uppbränt Fredi bild, i Karlsruhe har hans pro 21:ste Mars om hegemonien: uppbränts på spetsen af en bi hop andra dylika demonstratio En adress från 18 städer i deribland Köln och Aachen, h: åt konungen i Preussen. Man en sann folkrepresentation, mini alla medborgares likhet inför I as-corpus akt, religionsfrihet, res lika politiska berättigande till trosbekännelsen, och kyrka afsändande från staten, underr rofrihet, oinskränkt tryckfrihet ner och cautioner och alla afdömande af jury, oinskränkt sociationsoch församlingsrätt. mundtlighet i lagskipningen, folkbeväpning med fritt val af slutligen domarenas oassättli anhölls om ministrarne Årnims afdankning och lättandet af d sernas skattebördor. Konunge den snart sammanträdande lar så sig förelagd en ny vallag. dennas grundvalar bildad folki förtöfvadt komme att sammai man kunde emotse en fredlig adressen uttryckte önskningar. Från Berlin skrifves under tären åter vågade visa sig på uniform, men utan vapen. En desofficerare uppehöllo sig i B civilt klädde och hade afraka och mustacherna. Dessa he har blifvit fullkomligt quäst, e näpst och tuktan militären ert ten emellan den 18 och 19 M icke utan att anledningar före en reaktion. En hop dumma som tyckas stå 100 år efter fanatiska i sin löjliga konung: Luu. dana 8