Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 april 1848, sida 1

24. 16. 10. allå detsamma. I detta bemådande böra reformsällskaperna så mycket lättare kunna lyckas, som vära nuvarande inre förhållanden och den grundlagsenliga statsform, vi mi i öfrigt äga, icke göra det nödigt, att på samma gäng yrka genomgripande förändringar i statsmakternas inbördes ställning. Visserligen synes det vara nödigt att riksrätten får en annan organisation, och nog måste den af konungamakten allt för mycket inkräktade lagstiftningen i såkallade ekonomiska ärenden återföras i ett bestämdare skick; men dessa och nägra andra icke ovigtiga reformer skola lättare bemedlas och utföras af en nationalrepresentation, som kan handla såsom en uppriktig tolk af folkets tänkesätt och verkligt tillgifven den lagbundna styrelsen, än af en ständsrepresentation, som genom sjelfva sin sammansättning är dömd att blott tolka enskilta interessen, och att söka egen maktutvidgning på bade Regeringsmaktens och folkets bekostnad. Reform-sällskaperna kunna således, till en början, helt och hållet egna sig åtsutbredandet af begreppen om rättsprinciperna för nationalrepresentationen, och ät bemödandet att så dessa erkända och behjertade af såväl Regering som folk. Detta kan väl ske genom befordrande af skrifter och! tidnings-uppsatser; men om tiden skulle fordra en skyndsammare utveckling af de redan hos folket temligen allmänt uppfattade ideer härom, så är det nödigt att söka verka genom den inflytelse, som reformvännernas kända personligheter och deras patriotism,kunskaper och sjelfständighet kunna utöfva på allmänna tänkesättet. Då är säkraste medlet, att, genom oskemliggårandet af programmer, visa nationen, hvilka de grundsanningar äro, som sällskaperna hylla och önska att förverkliga i den nya institutionen, samt att derigenom bringa en nödig enighet i hela folkets sträfvanden till det gemensamma syftemålet. bessa programmer, atergifvande de enkla, lättfattliga och följdrigtiga uttryck af den anda och den erfarenhet, som råder inom reformsällskaperna, skola då blifva snart omfattade af allmänheten med uppmärksamhet, och befordra ett skyndsamt utbredande af begrepp, hvartill fröna redan af tidens bildning länge varit utkastade, ehuru de icke genast funnit den jordmän som verldshändelserna nu beredt, eller det skygd, som en derigenom lifvad frihetsoch fosterlandskänsla nu står färdig att bereda. Sedan dylika programmer blifvit osfentliggjorde i orternas tidningar, böra efterhand de deri antydda hufvudsatser vidare utvecklas, derigenom att sällskaperna fortfarande lemna offentlighet, dels åt sina diskussioner, såvidt de leda till några resultater. eller föranleda nya opinions-yttringar. dels åt de mera i detaljer ingående satser. som Sällskaperna godkänna eller anse förtjena närmare pröfning. Onskligt vore imellertid. om sällskaperna i landsorterna icke beslutade sina programmer förr, än Stockholmska reform-säliskapet ofsentliggjort sitt hufvudprogram, på det att detta ma kunna pröfvas. och söndring i antagandet af hufvudgrunderna för national-representationens ombildning undvikas. Dermed är ingalunda meningen, att dessa sällskaper sedan skulle tveka, att öppet framställa sina meningar, äfven om de skilja sig i någon hufvudsak. Det är blott nödigt, att i denna tiduppoffra mindre vigtiga individuella äsigter för det stora allmänna interesset att få en så vidt möjligt enig och energisk opinionsyttring om denna stora nationalangelägenhets nödvändighet, samt om de grundvalar. på hvilka den mäste hvila. om den skall motsvara folkets pillinga fordrincartagna, nitiske och kunnige personer. Deri bör inberättas icke endast den framgång. sällskaperna kunnat röna, utan äfven de medel, som de ansett lämpligast för befordrande af ändamålet; de hinder, som visat sig, och de anledningar, de äga att kunna besegra dem. I sammanllang härmed blifver det alltid af storvigt, att reformsällskaperna i ländsorten uttala sina opinioner om kandidaterne till riksdagsmän s de tre valda stånden för nästa riksdag, äfvensom om de inflytelse-egande adelsmän i landsorten, som anses kunna medverka för reformens genomförande. Det blir numera af oundgänglig vigt, att offentligen framställa dessa personliga förhållanden och icke lemna dem åt sitt öde, Om ej folkets opinion i detta afseende understödjer ädla bemödanden och högt ogillar ensidiga ståndsoch klass-interessens machinationer för blifvande val. kan ingen lugn lösning af representationsfrågan motses, äfven om Regeringen skulle aftidshändelserna ryckas ur sin dvala, och sjelf framlägga ett tidsenligt förslag: Så föreställe vi oss, att början borde blifva af reform-sällskapernas verksamhet för representations-reformen. Hvad vidare blifver att göra, måste bestämmas efter framtidens behof. För det närvarande blifver det, säsom vi nyss antydt, alldra nödvändigast att söka öfverenskomma om de kufrudgrunder, hvarpdå den reformen bör hvila. Detta är hvad vi i en blifvande artikel-följd vilja söka framlägga. 2 UTRIKES NYHETER, Y at Y 1 19 FRANSKA REPUBLIKEN, Paris den 27de Mars. Den halfofficiella Naföonal uttalar sig med värma för Polens återställande. Men icke konungarne, utan folken mäste, efter denna tidnings åsigt, återgifva polackarne deras fosterland. Samma tidning tror, att republikanska statsformer snart nog, måhända i den närmsta framtiden, komma att införas öfverallt i Europa. Den gisslar konungarne för deras svaghet och karakterslöshet, men vill at hvarje folk hafva öfverlemnadt valet af dess statsform. — Presse säger, att 1815 års heliga allians emellan furstarne var en lögn och till på köpet den argaste af alla lögner, ty den hade vågat taga Gud till vittne. Nu, då den heliga alliansens verk öfverallt störtar tillsammans, är folkens tid inne att sluta en helig allians. Nu är ett förbund emellan Frankrike och den öfriga europeiska kontinenten möjlig, naturlig och lätt utförbar. Ett fritt Italien, ett fritt Schweitz, ett fritt Tyskland äro trenne syskon, hvilka Frankrike återfinner efter en lång skiljsmässa. Då det gamla nationalgardet gjorde demonstrationen emot Ledlru-Iiollin och denne dagen derpå svarade med den oerhörda folkdemonstrationen, kom det till ett öppet utbrott på stadshuset. Ledru-Rollin ville tala till folket och försvara sitt så mycket öfverklagade cirkulär. men då hin nalkades fönstret, ropade (jarnier-Pages till honom: I och med detsamma du öppnar fönstret, skjuter jag ned dig. Tillochmed Marc Caussidiere, polisprefekten, en exalterad republikan, men som känner massans sinnesstämning, sade: Ledru-Rollin, du går icke 50 steg fram bland folket innan du är död. första offer. honom. Lamartine trädde i vägen för Ledru-Rollin, sade han, ni har Du vili terrorism, men du blir dess 100.000 menniskor bakom er; bakom oss står hela Frankrike. Ledru-Rollin blef skakad. Tårar stodo honom i ögonen; han omfamnade Lamartine, sedan alla de andra regeringsmedlemmarne. Jag är besegrad, sade han djupt n 4