af åter helt naturligt följer: Å 3) att man, då fråga uppstår om att inom ett samhälle inrätta en skyddseller ordningskorps (denna må nu erhålla hvilket annat namn som helst) icke uteslutande väljer dess medlemmar ur de s. k. bättre och medelklasserna, utan äfven och med urskiljning ur den arbetande Klassen, ur just den klass af menborgare, hvilken man, vid möjligtvis inträffande oroligheter, i allmänhet tror sig hafva orsak frukta. Ä De skäl, som ligga till grund för dessa mina åsigter, äro: a) Aa medborgare böra betraktas såsom välsinnade och laglydige ända till den stund, då de visat sig icke så vara. b) Intet misstroende bör visas någon klass af samhällsmedlemmar endast derföre, att den är arbetande, fattig och sålunda, såsom det i dagligt tal heter, icke har något att förlora. c) Ett sådant misstroende mot en stor del Samhälls-medlemmar skulle man ådagalägga derigenom, att man vid upprättande af en Skyddskorps (hvilken naturligtvis alltid måste anses ega det allmänna förtroendet) med förbigående af den obemedlade och arbetande klassen. uteslutande valde dess medlemmar bland andra, enligt den hvardagliga rangordningen öfrer dem stående, klasser. ö d) Genom ett dylikt de förbigångne visadt misstroende skulle helt naturligt hos dem en mängd slumrande lidelser ej blott väckas, utan äfven eggas, då deremot e) hvar och en välfrejdad (några andra kunna icke komma i sråga) individ, som samhället, genom att upptaga honom i sin skyddskorps leder, hedrade med sitt förtroende, slädse skulle söka att visa sig vara densamma fullt värdig. Det är icke blott under klädesrocken och sidenvästen, utan äfven under radmalsjackan och blaygarnsskorlan, som hjertan, känslige för hedrens fordringar, kunna klappa. kan, som jag vågar hoppas, giltigheten af ofvan anförde skäl icke bestridas; så anser jag ej blott klokheten, utan äfven rättskänslan bjuda, att vällosl. Magistraten, i händelse ett medborgar-garde härstädes skulle komma alt upprättas, fästade vederbörandes uppmärksamhet på nyttan och nödvändigheten al att i bemälte korps upptaga välfrejdade medlemmar af alla stånd och klasser. Fördelarne häraf voro: 1) Att den stora majoriteten af samhällets medlemmar, betraktad såsom rillig och färdig att upprätthålla ordningen, aldrig skulle störa densamma, utan städse söka att verka för det uppgifna ändamälet: lugnets bibehällande, allmän säkerhet till person och egendom. 2) Att den ström, för hvars förhärjande vägor samhället under andra förhållanden kunde hafva att frukta, fortfore att gå i sin jemna fåra, utan några onaturliga fördämningar, som lringalle den att stiga öfver sina bräddar. 3) Att det ringa antal lycksökare, äfventyrare, missnöjde eller förledde, som härstädes kunde finnas, antingen försvunne bland den välsinnade mängden, eller ej vågade att motsälta sig densamma, eller ock af blygsel och fruktan för att höljas med allmänt förakt afhölle sig från allt störande af den allmänna ordningen. Ä Ä 4) Att all inblandning i samhällets angelägenheter från kriysmaklens sida undvekes. Ju mera rättvisa man låter alla vedersaras, desto säkrare kan man vara om att vinna deras kärlek, högaktning och förtroende, och ju större denna kärlek, denna högaktning och detta förtroende äro, desto mera förmå de, som ega detsamma, att uträtta. Detta är en regel. som gäller både för större och mindre samfund, både för korporationer och individer. Götheborg den 27:ude Mars 1848. C. JI. Ekbolrn. E mat dan i afvananfärda skriftuttalade orumdKommer a det Kongl. Maj:ts stadfästelse att begäras. Vi torde inom kort blifva i tillfälle att meddela vära läsare innehållet af detsamma. I Jönköping hafva sistl. lördags afton några högst förfärliga rabulisterier egt rum: rå hela rutor hafva hos tandshöfdingen Bergenstråhle blifril inslagne, och för detta högmälsbrott har bem. stränge herre hållit en konferens med stadens borgmästare, sammankallat alla stadens borgare och husegare m. fl. å allmän rådstuga, hotat med inbeordrande af militärstyrka 0. s. v. Tänk bara hvad det der elementskade vädergiftet kan förbrylla visst (icke risl) folks hjernor! Det är rigtigt synd om dem, det måste man tillstå. Rikets Ständer böra verkligen utsätta en belöning för den, som kan upptäcka någon rökelse, hvarmed detta förfärliga gift kan fördrifvas. Assa foetida skall visst vara bra att såsom preservativ bära på sig; men huskurer häfva nn kommit ur modet. Möjligtvis kunna de store franska, tyska och italienska fältläkarne gifva något råd i det fallet. I gär afton bekommo vi dansk post för den 27:de, men tyska posten för den 25:te saknades, troligtvis af den orsak, att kommunikationen lidit något afbräck, genom de i danska hertigdömena utbrustna oroligheterna. I Köpenhamn hade ankommit notiser om resningen i Holstein, hvilken väl icke var så oförväntad. Befallning var redan gifven om sammandragningen på jutska sydgränsen af en observationsarme, som nu kommer bra till pass. Denna arm kommenderas af öfverste v. Hedemann. Äfven en del af Köpenhamus garnison skulle afgå dit. I Måndags eftermiddag höll konungen en revy med dessa trupper, talade uppmuntrande till dem och slutade med degorden: Lef väl, vi se hvarandra snart åter! Följande proklamation var äfven utfärdad: Soldater! Hela danska folkets ögon äro rigtade på er! Ett skönt värf är er uppdraget: att kämpa för den rättvisa saken. kEr konung är öfvertygad, att denna känsla lifvar er alla. Så emottagen då er konungs lösen: Med Gud! för kung och fosterland! och kungens och folkets välsignelse följe er! Christiansborgs slott den 27:de Mars 1844. Fredrik. Sinnesstämningen i Köpenhamn skildras som förträfflig. Ingångne underrättelser från provinserna betyga, att man äfven der med mycket jubel emottagit budskapet om ministerombytet och man är lifvad af varm fosterlandskänsla, hvilken ger sig tillkänna derigenom, att folkförsamlingar hallas nästan öfverallt, i hvilka äfven embetsmännen deltaga, men icke såsom sådana, utan såsom fosterländskt sinnade medborgare, och man har i de flesta städer beslutat att upprätta borgargarder. I Randers har borgargardet redan öfvertagit vaktgöringen. Flera godsegare hafva aslatit en uppmaning till sina likar att uppsätta en ridande jägarkorps af skogsoch jagtbetjeningen på godsen. Fyra från Rendsburg slyktade ofsicerarehafva berättat, att denna fästning är i insurgenternes händer, och att prins Fredrik af Åugustenburg der den 24:de på efterm. hällit sitt intåg. Trupperne i Schleswig hade slutit sig tiil rörelsen, med undantag af en squadron kavalleri och största delen af 9:de jägarkorpsen, hvilka trupper af tvenne loyala ofticerare, öfverste henouard och kapten Löwenfeldt, blifvit förmådde att marschera till Flensburg, der bemälte officerare afvaktade vidare förhållningsorder, emedan manskapet visade lika stor ovilja för att fortsätta marschen längre norr ut, som alt slåss emot sina landsmän. Städerna i Schleswig sluta sig till rörelsen, men så skall inoalunda vara förhållandet med berg, England. Hichens Seaton Hichens 339 tolfter plankor, is tolf:er plankstump, 122 spiror. — —— Anmälde Resande. Götha Källare. Baron von Below, Preussen, kapten Olsson med son, Wenersborg; löjtnant Flach, Marstrand. Bloms Hotel. stad; fabrikör M. Stockholm. ED si de. LTillkännagifves, att Korkskäraren MAGNUS ANDERSSON stilla asled den 23 Mars 18:18, i en ålder af 5s ar, 112 månader, sörjd och saknad af esterjefvande maka. (GSI) Sammanträden. Bildnings-Ciekeln sammanträder, till Hösgtidsdagens firande, Sömdagen den 2 April, kl. (fem) 3 e. m., i Bloms lokal. (1769) Be ilrr Ledamöter af Gölheborgs Sjömanna-Sällskap , hvilka önska till grafven ÖCLCMGSuga ckess framlidne hedersledumot, Herr Professorer A. Godhe, behagade sammanträda ä Hotel Prins Carl Fredagen d. 31:ste dennes, klockan half 12 f. an. Dinekdionbe a. S. L. t sammanträder Fredagen den 21:ste Mars kl. 6. e. m., då äfven förekommer hvadd i 32 5 af keglementet för Erimurare-barnhus-direktionen föreskrifvet är (1752). ve HMungörelser. För spekulanters kännedom och efterrättelse kungöres harmed, att Tisdagen den 1l:te instundande April, kl. XI I. m., upphandlas här å Landskontoret, genom entreprenad auktion, 144 famnar granved till hrono-bageriet här i staden, att letvereras den l:ste nästkommande Augusti, och 94 !; fammar enahanda ved till krono bageriet å Carlsten, all letvereras så fort sig göra låter; och komma vilkoren, Uvaraf här intages, att letverantören skall ställa borgen for lefvoeransens fullgörande, att uppgilvas vid anktionstilltället, hvarförinnan förseglade skriftliga anbud kunna bit inlemnas. Gölbeborg å Landskontoret den 28 Mars 1818. O. Im. Fåhreus. Casper Langlet. (1834). Samtlige Fabriksidkare a denna ort, hvilka erlägga stadgade afgifter till Hallkassan härstädes, varda härigenom kallade till närvaro hos Magistraten, Måndagen den 3 instundande April, kl. XII, för att höras öfver en utaf härvarande Fabriksförening ingifven ansökning, att, emedan Föreningens, genom Fabriks-ordningen af den 22 December 1846, bestämde inkomster icke försla till bestridande af Föreningens utgifter, få af Hallkassan, emot redovisning, uppbära dels det belopp, hvarmed utgifterne, för sistlidet år, öfverstigit tillgangarne, och dels hädanester hvad som erfordras till aflöning af Föreningens sekreterare och vaktmästare, samt till andre oundviklige omkostnader. Götheborg den 20 Mars 1848. Borgmästare och Råd. (1638) Som genom Radmanen G. J:son Billqvists död, en Rådmansbeställning af Borgerskapets klass inom Magistraten blifvit tedig och kommer att aterbesättas medelst en värdig mans utväljande: alltså varder Stadens Borgerskap härigenom kalladt, att till förrattande af Rådmannaval, inför Magistraten, a stadens radhus sig infinna Torsdagen den sjette (6:te) nästinstundande April, kl. X förmiddagen; kunnande icke andre i valet deltaga, än de, som vunnit burskap härstädes och nu till Kongl. Maj:t och Kronan samt staden borgerliga utskylder erlägga. Götheborgs Rådhus den 10 Mars 1848. Christiantvenne; elever, Löjtnant Claesen, Jones, mer Borgmästare och Råd. (1536). Sedan Holerafarsoten upphört. kommer Karantäns-expeditionen för skonerten LAÅigle att tills vidare inställas, till följe hvaraf anbud a förut annonserade proviantpersedlar ej för nämnde skonert emottagas, utan böra endast dylika för Post-Angfartyget Nordstjernan inlemnas till Herr Stationsbefälhafvarens IKansli, den 51 innevarande Mars, före kl. 12 å dagen. Nya Varfvet den 28:de Mars 1848. (1799) EP oliali arm arenm vivtfaåxnxter om ha.