Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 mars 1848, sida 2

Det förefaller oss högst märkvärdigt, att ingen enda af Stockholmstidningarne omförmält den debatt, rörande den bekanta tacksägelseadressen, hvilken egde rum i borgareståndet d. 20:de dennes. Den börjades af riksdagsfullm. från Linköping, mag. Palmeer, och fortsattes sedermera af halfva ståndet, hvars samtlige ledamöter, med undantag af herrar Lagergren och Palander, talade emot det loyala sjäsket. — Af Dagl. Allehanda hade vi åtminstone väntat, att det icke stuckit under stol med en dylik förhandling, hvilken utgör en prisvärd motsats till de sasaväckande tacksamhetsgärder, som man i hufvudstaden sett egnas H. M:t Konungen för ntgjutandet af det medborgerliga blod, som den 18:de och 19:de dennes flöt i närheten af det torg, der Christjern Tyrann för något örver 327 år sedan, i en helt annan afsigt, lät svänga sin bödelsyxa. Hvad kan vara orsaken till denna tystnad? Hvad dertill, att ingen af hufvudstadens allmänna organer förehåller så väl Rikets Ständer, som Stockholms borgerskaps hrr äldste ett handlingssätt, som i hela Europas ögon skall stämpla nationen såsom rå, efter blod torstande barbarer? Vi fråge dem; må de sjelve fråga sina samreten om de handlat rätt, handlat värdigt sin bestämmelse! —— on SV () IDA RUIN, OMPVUTTITIUG YI ÅIIIG OLIYTKG( Slesvigs uoplöselige Förbindelse med banmark ved en fielles fri Forsatning; men ved Siden deraf krastigen ville beskarme Slesvigs Selvstendighed ved utstrakte provindsielle Institutioner, navnlig en egen Landdag og Såerskilt Forvaltning. Illlige ville Vi betyde bem: at det er Vort alvorlige önske. i oprigtia Samvirken med Vore kjuere og troe Undersaaller. at grundlågge Fred och Frihed i Vore Lande: att Vi tillige erkjende det som den legilime Fyrstes helligste Pligt, med al Magt at beskytte Lovens Ilerredömme og Landefredens Opretholdelse. Konungens svar är den nya ministerens program. Något tvifvel om den väg till ära. frihet och sjelfständighet, hvilken den, med sin konung i spetsen, ämnar gå, gifves nu mera icke. En landstorm reser sig i detta ögonblick i hela Danmark för att gifva kraft och full vigt åt det af regeringen uttalade ordet. Från alla håll strömma till regeringen petitioner, i hvilka rikets innevånare bedja om att skyndsamt blifva beväpnade och organiserade på krigsfot för att värna om fäderneslandets ära och sjelfständighet. Föreståndaren för Bonde-vännernas sällskap, öfverrättsprokurator LB. Christensen, har i öfver 20.000 exemplar låtit sprida ett cirkulär, att, om omstän