grefve Nils åiyldenstalpe (vid Hötorget), Hr Leja, doktor Vincent landberg. general Edenhjelm. resStanratören Bergeren och slera andra enskilda personer. i I Söndags alion tycktes massan i synnerhet vara vild mot militären, och striden först gälla hvem som der skulle blifva mästare. För att sörhittra massan, hade man, enligt sammanstämmande yttranden al flera hamnbusar och dylika, utspridt det af oss förut vederlagda ryktet, att de förnäma ville tvinga den tjenande klassen att tjena utan lön och gå klädda, karlarne i grå kläder och qvinnorne i hvita. De flesta af orolighetsmakarne voro rasiga samt bestodo älven ar en mängd små pojkar. Man sag penningar stickas i händerna på de uslaste sujetter. Vritraktering af spirituosa lärer i Söndags afton egt rum a Stortarget. En karl, klädd som sjöman, lärer till Hans Maj:t Kommugen, då Hans Maj:t visade sie till häst, yttrat: att man önskade nedsättning åa tull för lilsmedel Samt skydd för näringarne, andra hade ropat på skrån och ned med näringstriheten. Bland massan syntes flera handfasta bagareoch bryggaredrängar. Askilliga arresteringar halva skett, och man säges halva kommit på spåren några al dem, som uppspikat proklamationer och soröfrigt uppviglat och utdelat penningar bland masSan. YVerihland nämnes en handelshkal hallare (hoSpelins. som skall halt vigatiga upptäckter att lemna om den källa, hvarifrån man hemtat penmingarne. En Sstor Ilvallidk är likväl ännu ej fångad, men lärer hafva haft Hera osörsigtiga yttranden, som gifva mer än tillräckliga anledningar alt hafva ett vaksamt öga på den ifrågavarande liskens rörelser, — för att ej tala om Föndagsladets snart sagdt direkta uppmaningar till våldsamheter. Vi hafva hört uppgitvas, med anspråk på tillförlitlighet, att det onda härleder sig från en för minst ett år sedan hopspannen komplott at nagra skraherrar och proh. bitister eller sadane. som yrka hög tull eller till och med förbud a vissa allmänt förbrukade varor, för att ä sina kana fabriksalster kunna besdtämma det högsta möjliga pris oeh lata allmänheten. symerligast den mindre bemedlade, bidraga till några få menimSkors oerhördt stora inkomster. De sria näringsförsattmngarne. som vittnade om samhällets sramatskridande i en liberalare anda, började redan väcka oro. Fråga lär då hafva blifvit väckt om uppsättandet al en tidning, som skulle i skråandans interesse verka agiterande på de med sakernas beskallenhet mindre bekanta. Den skulle redigeras al vissa utvalde under öfverinseende af en klubb, bestående af de ursinnigaste skraförtäktare och några deras lejda anhängare. Någon tidning kom väl ieke till stand, men agitationen börjades. Ved denna agiterande liga halva sedermera, då fråga väckts om elt friare handelssystem, förenat Sig några prohibitister, hvarigenom saken fatt större fart och nu ändtligen ansetts färdig till utbrott. pe sednare herrarne halva i synnerhet bidragit med penningar till betydligt belopp. Man har sett sadane rikligen utdelas orostiltare, och sjellva uppviglarne, synnerligast husvudagitatorn, lära halva hekommit stora summor. Man påstär, att de största tillskotten till dessa blodpenningar kommit från Sreriges restra kust, man har till och med namngifvit vissa frikostiga herrar. Utan tvifvel skall hela denna komplott, som i nedrighet ej gerna kan ölverträllas, snart nog alslölas. Ett djupt moraliskt ansvar hvilar på uppholsmänten. hvilka genom sina dietvulska konster dragit elände ölver en mängd förvillade och onpplysta menniskor. Det juridiska skall, som vi hoppas, ej eller uteblifva. (U. A.) Med extra lågenhet af den 21:ste Mars. Vi halva i dag lyckligsvis ingenting att berätta bland hela massor af 111 1-1d017110(11 ChhA4 les dan. fven nastan Olver förmoVäl voro äfven patruller i rörelse, men de redo och marcherade sredliat zenom catorna, ulan att ungon hrastyttring kom i fråga. Mellan kl. 9 och 40 såäågos atskilliga grupper af arbetshlassen, isynuerbet på Stortarget och i trakten deromkring, samtalande om de sednare dagarnes händelser. Det syntes tydligt att älven de, genom åtskilliga nedriga tillställningar uppvislade arbetarne började inse alt man fört dem bakom ljuset, och mången företåndig och råttsinnad man af de arb tande klasserna bördes vanlsigi föreställa de oroliga att de föröfvade våldsamheterna voro osornustiga, ändamalslosa och ovärdiga, samt att man latit missleda sig al nagra illasinnade uppviglatre. AM dessa samtal mellan solket erlor man på flera ställen, att uppviglarne inhillat arbetarne aut tullen på lilsmedel skulle ökas, jemte flera dylika alldeles ogrundade uppgifter rorande den blilvande tulltaxav. Man ser häraf att agilationen skett icke blott genom uldelande at penningar, bränvin och sorplågning, utan äfven medelst utspridande af de orimligaste lögner. Några burrningar lära älven horis på Stortorget, men folket shingrade sig utan militärens mellanbomst. Pa Sodermalm, isynnerhet på Gothgatan, hade atshilliza bopar al en ännu lagre hlass församlat sia; men der sunnos, förmodligen genom polisens omsorg, arshiftliga nandsasta harlar, sörsedda med bnolpahar, som sex eller sju i dender, gjorde chock till fots i hogen och salunda epmill ie den, Pa Ladigardslandet patrullerade isynnerbet de srivillige, hvilket var ganska nystigt, och sorehkom skockningar derstädes. Ena väsentlig skilund emellan denna och de föregåeude aflnarna, var att man nu iche såg nagra osverlastade. Förmodligen bade hållan sutl sinal. Ett bevis på huru fördelaktigt den civila patiulleringen verkar, såg man bland annat vid em tillfälle på Norrbio, då en hop hade samlar sis betraktade en kavalleripijket. En liten aldaelning at de leivillige, omkring 30 a 40 personer, kommo då, blandade sig med de ofrige, talade till dem och tog dem genast med sig, så alt de shingrades. (A. RB.) Med anledning af de nästföregåcnde dagarnes tilldragelser inom hufvudstaden har Kongl. Maj:t till Rikets Ständer aflåtit följande skrifvelse: hongl. Maj:ts skrifvelse till Rikets SIl4ander, angående ridtagna åtgärder t anledning af inträffade oordningar i hufrudslaulen. bifren Stockholms Slott den Ordningen och lugnet här i hufvudstaden hafva under nästförflutna dagar på ett betänkligt sätt blifvit störda. Ingångna underrättelser gåfvo anledning till den förmodan. att dessa oordningar hade sitt upphof från stämplingar i en för allmän och enskild säkerhet vädlig syftning. Kongl Maj:t ansåg sig alltså af dess konungsliga pligt uppkallad att vidtaga alla de åtgärder som kunde leda till ordningens upprätthållande. De försök, som till en början gjordes, att i godo återföra orostiftarne till stillhet och laglydnad. blefvo dock fruktlösa; och Kongl. Maj:t fann sig slutligen försatt i den beklagliga nödvändigheten att anbefalla användandet af vapenmakt. Detta har ock medfört att lugnet. åtminstone för ögonblicket. åter inträdt: men då för dess vidare befästande erfordras en strängare vaklgöring, än sem skäligen kan fordras. eller under någon längre tid fullgöras af den i hufvudstaden, såsom ständig garnison, förlagda truppstyrka, hvilken redan under flera på hvarandra följande nätter mast förblifva under vapen. har Kongl. Maj:t sett sig föranlåten att lata inkalla trupper af indelta armen, till förstärkande af hufvudstadens garnison. Kongl. Maj:t. som funnit sig till denna åtgärd uppmanad äfven af angelasgenheften aft och FMIHIMC Vart vittnen till de oroligheter, som under de sednare dagarne i hufvudstaden ägt rum och hvarvid äfven försök att våldföra medlemmar af riksstånden blifvit gjorda. — Den förvillelse. som ledt orostiftarne och deras verktyg. beklagas djupt af Rikets Ständer men uti Eders Kongl. Maj:ts vishet och kraft äga Rikets Ständer säkra förhoppningar, att Ingn och ordning i samhället snart skola åter stadgas. — För Rikets Ständer är det ett behof och pligt. att vid detta tillfälle få betyga den vördnadssulla kärlek, trohet och tillgifvenhet. som fästa Rikets Ständer vid Eders Kongl. Maj:t och dess ätt. samt försäkra Eders Kongl. Maj:t om Rikets Ständers beredvillighet till hvarje laglig samverkan med Eders Kongl. Maj:t, för betryggande af samhällsordningen, allmän och enskild säkerhet. samt ostörd frihet för svenska folkets representanter, att egna sig åt de vigtiga samhällsfrågor, som nu äro under behandling. Rikets Ständer anhålla underdånigst, att i Eders Kongl. Maj:ts fortfarande nådiga bevågenhet få vara inneslutne. Hans Maj:t. som vid detta tillfälle var omgifven af Il. K. II. Kronprinsen och DD. KK. HH. Arffurstarne svarade i följande ordalag: Gode Herrar och Svenske Män! Med liflig rörelse emottager Jag det förnyade uttryck, J till mig hembären, af eder tillgifvenhet för mig och min ätt. De sorgliga tilldragelser. hvaraf de nu framkallas. hafra varit lika smärtsamma för mig. som de hos Eder hafva uppväckt känslor af oro och bekymmer. Af alla de pligter. mitt Konungsliga kall mig ålägger. saller ingen mera tung på mitt hjerta, än den som uppmanar mig att med nödig stränghet till ordning och laglydnad återföra undersåtare, hvilka några få folkuppviglare förmått att vilseföra till en brottslig förgätenhet af hvad de äro skyldiga sitt fädernesland och sig sjelfva. Under så upprörande förhållanden är det för mig en verklig tröst, att J lemnen rättvisa åt nödvändieheten af de åtgärder, Jag vidtagit för upprätthållandet af lagarnes helgd och samhiällets bestand. Jag beder Eder vara förvissade att Jag alltid med outtröttlig omsorg skal vaka deröfver, och att Jag fortfarande skall använda alla mina bemödanden för att åt Svenska Folkets Representanter bereda det lugn och den trygghet, de äga rätt att fordra, vid behandlingen af de vigtiga ärenden, som utgöra föremål för deras öfverläggningar. Jag förblifver Rikets Ständer med all kel. nåd och ynnest städse välbevågen-. ÅJVCÖEA E: C(-fDEDN. Då folket i Tulerierna äfven rusade in i det lilla kapellet, som gränsar till konungens rum (en liten kyrka full med de skönaste prydnader), ropade en kadett från polytecknisku skoJan: mina vänner. vördnad för det heliga! hvad gjorde folket? något skulle det göra i sin ifver. det nedtog en superbt skulpterad Christusbild, bar den i procession med blottade hufvuden till kyrkan S:t Roch. och uppsatte den på altaret. Kapellet i Tuilerierua tillslöts sorgfälligt. — —— SKEFPFPSNOTILSEEE. Svenska samt till och från Sverige osfpangne eller ankomne fartyg. HETILIGENHAFEN g. t. Mars 14: Ellida. Claesen Gottland VLISSINGEN g. i. 16: IIOppet. Linders (ötheb. GRAVESEND sr. 14: Kronp. Fredrich, Kröger Gefle 16: Pehr. Rövter Götheb Enigheten. Andersson dlitoa 15: Enigheten, Sjöberg P. t. Kköpenh. Oscar St. Ybes POPTSMOUH ?. 1. 14: IIarmonie. Lagus Cadix HULL ir16: Gesion. IIOImgren Gå heb. TERRA VECHIA fr.