CS avd e!. 2 Fä — År dimensioner. Sdledes på upp genom isen. Skeppslarten kan sägas i det närmsta vara obehindrad. Med befraktningar är det mycket stilla; Leith har slutats till 36 s. per Ptb. Std. och 10 s. per Ton Jern; på Hull till 35 s. per Ptb. Std. och 10 s. per Ton Jern; på Rye till 42 s, per Ptb. Std. och på Medelhafshamn till 75 Frs per Ptb. Std. På Bremen har engagerats ett mindre fartyg till frakt som hålles hemlig, för att lasta jern. Omsättningen i vexlar sistl. Onsdag utgjordes af 1400, B:ko m:k 35,1400 samt Frs 22,280. Penningetillgången fortfar att vara ymnig och någon större eftersrågan för penningar p diskontörers händer förmärkes icke, då behofven fyllas genom jernbelåningar till 4 0,9. Allmänna tankan, att vi gå ett dåäligt affärsår till mötes, vinner postdagligen ny näring genom de nedslående underrättelser i merkantilt hänseende, som ingå från Paris, London och Belgien, hvarest en hotande penningekris förestår. Under sådane omständigheter är naturligt, att fortfarande mycken stillhet råder i handeln i allmänhet, likasom att all spekulationsanda ligger nere. — Priskuranten upptager inträffade prisförändringar och följande varuberättelse redogör närmare för marknaden. BRANVIN: kommissionärer för sabrikanter, som hitintills icke sålt under 28 sk. 8 r., blefvo i går nödsakade att antaga 28 sk., till undvikande af magazinering. Torgpriset har nedgått från 28 sk. till 27 sk. 4 r. och 26 sk. 8 r. banko kannan. I METALLER ingen omsättning. SPANMÅL: Råg har på leverans betalts med B:ko R:dr 9 och Westgötha Råg på platsen med B:ko R:dr 9: 40, hvilket utvisar någon stegring i priset, men ett återfall i priset synes redan gifva sig tillkänna. BoMULL: 40 balar af Göthas laddning hafva uppköpts af en härvarande sabrikant till 12 sk. 8 r. banko per 8. KAFFE: rätta priset för Brazil är för närvarande 13 sk. 4 r. banko per 8. SILL säljes till noteringen för löpande tunna. SEY hålles i det i pris. SALT: förtullad vara hålles i noteringen, men prisen kunna icke sägas vara fasta dertill. — Newyork den 9 Februari. (Utdrag ur bref) — — Vi hafva intet tillfredsställande att berätta rörande vår jernmarknad, utan anse tvärtom, att handelns närvarande ställning berättigar oss att förutse en ytterligare nedsättning af 212 Dollars i det pris af 8212 Dollars, som vi. senast uppgaf såsom det sannolika vid skeppsfartens början i vår. Några falissementer hafva inträffat bland jern-detalisterna i Massachuset tillfölje af aftagande begär och svårigheter att indrifva penningar från konsumenter och machin-etablissementer. Den starka konkurrensen under förra året i Svenska jernhandeln har föranledt importirerne att sälja till de mindre handlande, som tillförene ansågos såsom köpare i andra hand, ach då detta sätt att gå tillväga icke kan förnyas med säkerhet, anse vi sådant para ett ökadt skäl att emotse låga priser. Vi tro emedlertid icke att några af våra handlande i år vilja importera jern för detaljisternas räkning såsom de gjorde förra året, då de partier, som senast tillförts, då saisonen är förbi, vållat dem mycket obehag. Detta stärker ock vår mening, att begär egentligen kommer att uppstå till modereradt pris för godt sortiment in. Jern, rikligt späckadt med små detaljpriskuranten utförda aj; Engelskt Stångjern kan nu importeras till 13 Dollars billigare pris än under förra saisonen, då priset nedgått 2 och tullen följaktligen 3 Dollars; bästa amerikanska jern har kontraherats till 712 Dollars lägre pris än sistl. vår; Skotskt Tackjern gäller 25 a 27 NDallars i stället för 35 a 36 i Octohert arh gen. Med Stangjern ar det Stilla 1 Wales ul 4 7: 5 a 2 7. Behållningen af främmande jern är ringa och priset tillfölje deraf fast. — Liverpool den 10 Mars. Bomullsmarknaden har en fallande tendens och priset har sedan 14 dagar nedgått 14 a 3g d. per 8. Omsättningen ringa. — Nedanstående skildring af penningekrisen i Paris ingick med förra post. Noriserna derifrån med dagens post äro icke fullt så nedslående som de förra. Den 10 d:s neterades 3 00 fonderne på Paris Börs i 5034 00 samt 5 074:S i 77 00. Skiluring af penningemarhnadenn ställning i Paris. Globes pariserkorrespondent skrifver under den 6:te dennes följande: Bankirhuset Gouins Co:s (f. d. Lafitte Å Co.) falissement, hvilket egde rum i dag på förmiddagen, har väckt allmän sensation. Falissementet är påskyndadt, men ej förorsakadt af revolutionen. För slera månader sedan visste man, att huset icke hade några verkliga hjelpkällor mera, utan spekulerade med främmande pengar. Detta fallissement kommer imellertid otvifvelaktigt att åstadkomma mycken förlägenhet bland många klasser, och synnerligast drabba mycket tungt åtskilliga härvarande Engelsmän, som deponerat pengar i denna bank. Förhittringen öfver denna katastrof var så stor, att man fann för nödigt att låta en stor afdelning nationalgarde beskydda banken. Det säges att tillgångarne förslå att betäcka depositärerne, hvadan blott aktieegarne skulle komma att förlora, men ännu är ingenting med säkerhet bekant. Garnerons Co:s bank, som äfven är ställd på aktier, har haft en stark påkänning, och det hette, att den stoppat, men det var icke sannt. Man kan med skäl vänta flera liknande olyckor; ty det gifves hus, som skulle fallit för flera månader sedan, derest de ej erhållit assistans, och nu tänka de, som hafva pengar, blott på sig sjelfve, och deri göra de måhända rätt, ty krisen är alltför stor, för att ett sådant lånesystem skulle kunna bära sig. Det är mycket svårt att realisera. En af mina vänner från landet försökte i morse förgäfves att fä låna 40,000 Fr. på ett quantum jern, värdt 400,000 Fr. Det finnes ingen brist på pengar, men innehafvarne gömma på dem. Finansministern Goudchaux har afträdt, och (Garnier Pages bar öfvertagit hans portfölj. Orsaken är ännu ej riktigt känd. Det heter imellertid, att Goudechaux, sjelf bankir, önskade förhjelpa bankirerne till en penningeförsträckning af regeringen, men öfverröstadesaf sina kolleger, som motsatte sig ett sådant steg på en tid, då regeringen hvarje ögonblick kunde komma att behöfva alla sina hjelpkällor. (oudchaux är en aktad och insigtsfull man, men saknar nödig energi. Under denna olycka är det dock en tröst, att banken utbetalar dividender före förfallotiden. I morse öppnades den redan kl. 7 och hvarje renteegare bekom straxt fulla beloppet af sin fordran. Fortfar detta, skall förtroendet till en del återvända: men man kan vänta att hvarje dag få se handelshus faljera, som existerat genom krediten, ty med denna är det förbi. i Det är ett starkt tillopp till L:s och B:s bank, och ryktet förkunnar, att den icke kan hålla sig. Så vidt jag vet har huset ännu betäckt alla fordringar, men jag vägar icke innestå för, att det kan fortsara dermed. Det är en egen ställning, och det är ej den första påkänningen, det måst uthålla. P. s. Efter Hörslimman. Brg. Keister Meyer har varpats upp genom isen. — Jagt Mina, Pehrsson, lastad med Korn och Hvete, har anländt från Skåne. — Brg. Gustaf Melin har befraktats på Rio till 11 s. sterl. pr Tolft Plankor. — 14 1:es Råg utbjudes förgäfves till B:ko R:dr 9: 16 och högre offert än B:ko R:dr 8: 40 har icke i dag voiaortes Två-radiot Korn Å ES EPP VU AASE EESEURBEU EVE fl I — RER på grundlagsenligt sätt kunde blifva hvilande till nästa riksdag. Vi hafve sedan dess talat vid en mängd personer, både enskildt och i större samqväm, och alla, alla hafva de öfverensstämt derutinnan, att Aftonbladet icke halt det ringaste , skäl att orda om något ogenljud af glädje och tacksamheto, hvilket det af H. M:t uttalade vordo oi hela landet skulle sinna. Så, som detta ord af Il. M:t blifvit framställdt, innehåller det väl en skymt af hopp, att HH. M:t skulle vara tillgisven resormernas, framätskridandets och frihetens heliga sak; men allsicke någon visshet derom. Man frågar sig: hvarföre har II. M:t först nu funnit för godt att tllkännagifva sin allvarliga Önskan rörande utarbetandet af ett förslag, Som bör ogöra rättvisa åt hvarje medborgare och tillfredsställa natlonens billiga fordringar-? — Denna allvarliga önskan kan icke gerna poneras hafva uppstått hos Il. M:t helt nyligen; längt snarare bör man kunna såsom säkert antaga, att lI. M:t hyst densamma redan under 1844—45 års riksmöte, emedan behofvet om förändring i vårt förnustsvidriga representationssätt var lika trängande då, som nu; ropen derpå vid nyssnämnde riksdag lika starka, som vid den innevarande. Men hvarföre uppmanade Il. M:t icke dåvarande konstitutionsutskott att gå i törfattning om del, som II. M:t vill, att det nuvarande skall verkställa? ja man kan, utan att på minsta sätt träda H. M:ts höghet och inviolabilitet för nära, fråga: hvarsöre förklarade sig IH. M:t icke redan vid början af 1844 års riksdag för de af nationen då påyrkade, billiga reformer, utan åtnöjde sig med att låta en sin minister yttra att representationsfrågan icke kunde salla? Ställningen mellan Regering oeh folk hade efter en sådan, något längre fram med gerningar beseglad förklaring blifvit helt annorlunda, än den blef, ännu är och allt framgent kommer att vara, tills det -konungsliga:ortet en gång antager mandom och varder Handling. — är 1844 hade en uppmaning, sådan som den af HN. M:t nu till konstitutionsutskottet afgifna, varit af stor betydelse; nu deremot, i en tidpunkt då de flesta europeiska furstethroner skakas i sina innersta grundvalar, får den åtminstone utseende af att ej vara fullt frivillig, utan föranledd al en yttre impuls, och såsom en slags koncession åt solkviljan kunde aldrig i tiden göras mindre, än att, utan några vidare föreskrifter eller bestämmelser, uppmana en delegation af de församlade riksstånden att utarbeta ett representatiousförslag, som gör rättvisa åt hvarje medborgare. Sädant der är lättare befalldt, än verkställdt, heldst då icke den ringaste anvisning blisvit gifven rörande de principer, på hvilka förslaget skall grundas: om det skall utga från samfälda, ständseller klassval. — Och det är öfver en sådan uppmaning som rikets mest spridda tidning jublar och vill-att äfven andra skola jubla! Det vore nästan obegripligt, om man ej så väl kände det eviga vacklande mellan grundsatser, mellan frainåtgående och stillastående. hvilket Aftonbladet på de sednare tiderna låtit komma sig till last och som ej blott hos den tänkande delen af allmänheten i högst betydligt mån minskat det förtroende, det fordom åtnjöt, utan, hvad vida värre är, äfven skadat den goda saken, sålunda nemligen, att man, tagande dess eget vaga handlingssätt till utgångspunkt, tror sig kunna draga den slutsats: att de liberale icke sjelfve veta hvad de vilja. Det är icke längesedan Aftonbladet drog i tvifvel, huruvida det ej vore ändamålsenligare, att, i fråga om felaktiga styrelseåtgärder, direkte rigta sina anmärkningar mot Konungen personligen, än emot hans ministrar. Kom så franska revolutionen, och då tvekade det ånyo, huruvida det ej skulle vara mera öfverensstämmande med Europas och Frankrikes egen ställning atturropa grefren af Paris till Konung, under . ett af nationen valdt regentskap, som garanterar furstens rättigheter bättre. än den nu