2 VI 1901 wdCT 1I0dTUI. N(II1(10. UDAIINOICLCSIUCIIICIItets stadganden uti 224:de paragrafen i en viss grad tjena till söresyn. National-banken kunde nemligen aläiggas: alt med sina sedlar, när privat-bankernas slutliqvider inträffade, uppköpa till en hälft förut anförde säkerheter, och till andra hälften silfver, till så stort belopp, som motsvarade privat-bankernas hos slämpelverket hvilande säkerhetshandlingar och den solidariska ansvars-förbindelsen. Skedde detta, borde limiken 13,000,600 rdr kurant för metallisk kassa uti 48:de paragrafen framryckas en million, för hvarje fulla två millioner rdr kurant sålunda utgifne sedlar. När derföre national-banken, genom supplering af privat-bankernas sedelcirkulation, utsläppt nya sedlar tiil ett belopp af 2,000,000 rdr kurant, skulle minimum af metalliska kassan vara 14900.000 rdr kurant — när 4,000,000 skulle den fara 15,000,000 och så vidare. — Limiterna och de uti 49:de och 50:de paragraferna bestämda minimi-summorna borde äfven höjas uti detta fall, efter nu nämnde grundsats; så alt för öfrigt samma skyldigheter och rättigheter som förslaget innehåller fortfore för nationalbanken, men lämpade efter den förökade sedelemissionen i här nu angifven proportion. Ehuru författaren tror, att det förut anförde nuvarande rörelsemedlet af omkring 40,000, 000 r:dr banko, utan att taga i betraktande den förökning, som måste inträffa genom de 2:ne nya privatbankerna, redan är val stort för rörelsen, synes det honom likvisst sannolikt, att vid den tiden, då nuvarande privatbanker upphört, ett rörelsemedel af äfven en något större summa ej rimligen kan blifva för stort eller öfverstigande landets behof. Författaren skulle således här vilja tillägga, att om förslaget sattes i verkställighet, skulle privatbankernas sedelcirkulation, allt erter som den inginge ur rörelsen, ersättas af hnationalbanken efter förutnämnde grundsats. Huru mycket samtlige privatbankernas sedelcirkulation än mätte komma att utgöra, efter utbytet af deras nuvarande sedlar med stämpelverket; så borde nationalbanken likvisst ej genom förenämnde sapplerande föröka sin sedelemission med mera, än högst 16,.000.000 r:dr kurant, utöfver de redan i det föregaende ofta nämnde 31,000,000 r:dr kurant ). Nationalbankens normalslallning vid nuvarande privatbankers upphörande skulle salunda komma att blifva — utelöpande sedelstock 47.000, 000 r:dr k:t: metallisk kassa 23,000. 000 r:dr k:t; säkerhetsfond 39, 000. 000 r:dr k:t — om ej afseende göres på tillfälliga förändringar. (Fortsältes.) behag och utan behof, hvaraf, om det drifves till någon ytterlighet, slutligen maste folja allmänneligen nominellt stigande priser, vardemätarens förneäring och tillkonstlad export af Rikets Ständers banks innehafvande silfver. ) Da författaren för nationalbanken, utan afseende på privatbankernas nuvarande sedelemission, föreslagit en sedelstock af 31, 0o, 000 r:dr kurant, så har detta skett derfore, att han pa samma gang antagit Rikets Ständers banks utelöpande sedelstock till 20,000,0 r:dr banko. Hela nationalbankens sedelemission är grundad pa indragningen och remplacerandet i rörelsen af Rikets Ständers banks sedlar. Det är derföre tydligt, att när Rikets Ständers bank, vid förslagets här ofvan i texten supponerade iverksättande, ej har mer än 25,925,:20 r:dr banko utelöpande, kan ej heller nationalbanken, genom indragning afRikets Ständers banks sedlar, för det första af sina sedlar utgisva ett större belopp, än 29,3v2,65v r:dr kurant. Denna summa motsvarar neml. aterstoden af Rikets Ständers banks sedlar, sedan r:dr 9,333,333 16 sk. banko afdragits för det Rikets mynt, som blifvit utvexladt mot de mindre sedelvalörerna. ben del al sltämpelverkets sedlar, som ej motsvarades al Rikets Ständers banks sedlar, är uti det föregående uppskattad till 12,600,000 r:dr banko eller 18,000,0 r:dr kurant. Dessa begge uti kurant beräknade summor utgöra således ungefär den, för nationalbanken efter privatbankernas upphöhörande, föreslagne normal-sedelstocken eller 47,000, 00 r:dr kurant. Ju mindre utelöpande sedelstock, som Rikets Ständers bank vid förslagets iverksättande hade, ju mindre sedlar komme nationalbanken att för det första utgifva. Dess StUnhlDHA 140. 4klenshåp Inganane 20, upploste 21. Garnizons-sörsamlingen födde: äkta wankon 43, qvinkon 54. Oäkta mankon 22, qvinkön 25; summa 122. bode: mankon 93, qvinkon 86; summa 179. Åbtenskap, ingangne 52, upplöste 22. Fattighusoch sorr.-inråttningen sodde: åkta manhon 4. Oäkta manhon 4; summa 2. Dode: manbön 5, qvinkon 17: summa 22. Åkleunskap: upploste 4. krono-Ilospitalssorsamling födde: akta mankon 8, qvinhon 4. Oäkta: mankon 3, qvinkon 4; summa 15. bode: mankon 9, qvinkon 16. Äktenskap: ingångno 5, upploste 5. Enligt förut intagna utdrag har folkmängden i stiftet okats genom flere sodde, än döde, i Gotheborgs och Bohus lån med 1389; Elfsborgs län med 910; samt i Hallands län med 2612, eller tillsammans 4914 personer. I Gotheborgs stad och på dess omrade hafva deremot de dodes antal öfverstigit de föddes med 495. I Götbeborgs och Bohas lån föddes är 1846 255, i Ellborgs län 20 och i Hallands lån 48 barn särre ån 48435, hvaremot i Götheborgs stad och på dess område år 4846 föddes 44 barn fere, än 4845. Totalsumman af inom bela stiftet år 4846 födde barn är således minskad med 257 emot det för är 4845 uppaifna belopp. — De dodas antal är 42846 olverstiger deras, som lor är 4845 uppgilvits, med 1,524 personer. Af barnnasoderskor halva 4359 födt tvillingar ocn 5 ttillingar. De oäkta barnens antal var 714 och de dodsoddes 393. — Al döde bafva 50 manoch 64 qvinkon uppnit en ålder mellan 83 och 90; 9 manoch 43 qvinkon mellan 90 och 95, samt 4 manoch 3 qvinkön Umiellan 93 och 400 är. Af olycksbandelser hafva omkommit: drunknade 154 manoch 9 qvinkon; krossade af fall och utvärtes skador 25 mankön; qvålde al mödrar och ammor 40 manoch 5 qvinkon; dode os starka drycker 5 manoch 4 qvinkon; ibialosade 3 manoch 4 qvinkon; ihjalslagno al askan 2 manoch 4 qvinkon; injalitrusne 6 mankon; ikjälsvullne 4 mankön; ormstuckne 2 qvinkon; ibinskorde 4 mankon; krossad under et vedlass 1 mankon; ihjålslagne 2 mankhon; ibjälslagen af en häst, 4 manbön; ionebråndt 1 qvinkon, dode af forgiltving 4 manoch 4 qvinkon; qvåsd i en sandgrop, 4 mankon; mordade barn 4 qvinkon; mördade äldre 5 man och 4 dvinkon; sunne döde på marken 4 mankon; sjellmordare 49 manoch 5 qvinkön. Vaccinerade barns antal är 1846 uigjorde: 8,110. Genom dom-kapitlets utsårdade skiljohrel åro 3 åktenskap och 18 trelosningar upploste. Ijenstledighet under innevarande vårtermin har i. II. epnorus beviljat hist. lectorn vid hårvarande Kyl. gymnasium, professorn, mag. 4. Godbe, for vardande al sin hålsa; samt s. d. sorordaat philos. mag. And. Th. Brubn, att under sauma tid, jemte den honom redan uppdragna undervisniug i hebreiska spraket, med fullt ansvar sorestå historiska leklioven. Yöreslagne den 2:dre dennes, till Sibbarps pastorat: v. past. J. S. Höglund, v. past. L. THOTDjoruson och vice bommin. N. II. Fossberg; den 16 de dennes, ull Skepplanda pastorat: prosten th. lic., mag. Joh. Inorbjornsson, regem.pastorn mag. G. I. Ljunggren och rektor mag. N. kullberg. Medsokande: prosten Carl D. Bigge. Fesvar öfver konsistorii utnämning till ledigvordet hollegat vid haåtrvarande högre lärdomsskola har barnhus-läraren mag. J. Wallin förklarat sig sinnad att i underdanighet anföra. i embetet biträda: Culin, Adj. J. B. Missiverade att tills vidare v. kovtrakts prosten A. M. Skog; prosten mag. C. O. Ekman adj. E. 4. Wallerius, och kyrkoherden C. P. Juugberg adj. G. E. Bolweer. Prosdagar för de till Snöstorps pastorat soreslagne aro utsatte till den 26:te Mars, den 2:dre och 9:de April; och blilver alltså sragodag den 46.de April, och 11144 AA ro tiden mellan innevarande och nästkide riksdag erhållit, nemligen att kammarrådet Herr S. L. Theorell, genom de ultrakonservatives ansträngningar, i förening med pligtförgätenhet från na. gra af den erå sraktionens sida, med 27 röster mot 21 dertill blifvit utsedd, och att han til Suppleant fått vid sin sida hofrättsrädet grelve C. D. Mörner, hvilken likaledes var det konSservaliva partiets kandidat, Sa väl Aftonbla det, som Pagl. Yllehanda, men i Synnerhet detta sednare, yttra sig i varma och all. varliga ordalag öfver detta val, som uttryckei det mest algjorda trots, ej blott mot allmänn: opinionen, utan älven mot förnuftet och rätts känslan, då man erinrar sie, att kammarrage Theorell är en i yttersta erad svag och sjuk. lig gubbe af 61 eller 63 års ålder, hvilken anseende till skröplighet och älderdomssvaghet icke kan förrätta sitt domareembete. Må man blott genomläsa 99:de, 100:de och 101:sta 22 Begeringsformen, hvilka utstaka fältet för en RikSens Ständers justitieombudsmans vidsträckta verksamhet mellan och under riksmötena, samt derester prölva, huruvida Hr Theorell, hvilken, Sasom en riksdagsman i ett bref till oss yttrar, mera liknar ett lik, än en lefvande menniska, kan sägas vara en dertill lämplig och kompetent person! Må man tillika slå upp 96:te 2 i nyssnämnde grundlag, noga genomläda denSamma och sedan samvetsgrannt afgöra, huruvida Ir Theorell, hvilken forut varit en at det liberala partiets koryfåer, men sedan öfvergått och nu bekänner sig tillultrakonservatismens mest krassa läror, kan sägas vara ven för utmärkt redlighet känd man:t, hvilket är den egenskap, som, i förening med lagkunskap, Regeringsformen fordrar af den perSon, Som Ständerne till sitt ombud skola utse! ... UDagligt Allehanda har rätt, att ifrågavarande val utan tvifvel kommer att göra epok i denna riksdags historia, och vi vilja hoppas, att det gär epok till ett bättre sakernas skick: enighet, vaksamhet och kraft mellan de liberale, och samtidigt dermed en väckelse för Regeringen att märka på hvad tiden lider och hvad den af sina sörtroende-embetsmän har att vänta. Vår sasta och innerliga öfvertygelse är, att om hegeringen icke, efter utgangen af detta henne sjelf trotsande och allmänna opinionen hånande val, fattar ett raskt och kraftigt beslut att ställa Sig i spetsen för reformernas och sramätskridandets sak, eller lemna sina platser åt kraftigare och mera beslutsamme män, så äfventyrar den bade sitt anseende och den lilla gnista förtroenade, som ännu för henne kan vara qvar hos lolket etter det klandervärda neutralitetssystem, som den så länge och ihärdigt iakttagit. — Aut i denna stund, då skakningarne af de i Södern utbrustna revolutionerna genombäfva Europa, uppmana till folkmöten, till reformbanketter, till undertecknande al milslånga petitioner i reformerhas interesse, anse vi oss ej, Så radikale vi än äre, böra göra; ty vi älske ännu den konung, som innehar Sveriges urgamla thron, så högt, att vi ön ke det Han Sjelf, utan alla vidare impulser, än dem, som redan i rikaste ymnighet finnas för handen, matte taga ett algörande steg att gå nationens Så länge och så varmt uttalade rättmätiga fordringar till mötes. Vi vilje med ett ord att Honom odeladt matte tillkomma äran af, att, mutatis matandis, för svenska folket varda hvad Pius IX visat sig vilja blifva för det romerska: en förverktigare al det höga och tidsenliga begrepp, som ligger inneslutet i valspråket Rätt och Sanning. Vi afhalle oss fördenskull ifrån att påpeka de sistlörilutna tvenne månadernas stora och verldslustoriska händelser. Vi vete, att Sveriges spira hälles af en monark, som till deras innersta värde förmår uppskatta desamme och deras följder för menskligheten. Ännu nägra dagar eller veckor bortåt ölverlemne vi oss alltså åt det glädjande hopp, att han äfven vill så göra, och att han i handling, i ä1 I 122